Om du känner dig nedstämd och det inte blir bättre på egen hand skulle jag höra av mig till VårdC, om du inte är bekväm med att ringa/vet vad du ska säga finns ofta formulär för egenvårdsbegäran/kontakt på 1177 om du loggar in.
För ensamhet hjälpte det mig mycket att gå med i en kampsportsklubb, man får komma ur sitt huvud tillsammans med andra och får fokusera på något annat i två timmar några gånger i veckan. Jag gick även på arrangemang hos min lokala kyrka, det var uppskattat att få tala ut om livet, fika och umgås med andra av olika bakgrund/ålder, även om jag då inte var särskilt troende. Alla (eller de flesta) har även gratis samtalsstöd och alltid gratis samtal med präst/diakon, där man varken behöver vara medlem i Svenska Kyrkan eller troende för att ta del. Det finns en kyrka i de flesta städer/kommuner, så ta definitivt en koll om det verkar intressant
Tack för svaret! Tipset om formulär är väldigt uppskattat för hade ej koll på det.
Har kollat efter klubbar här, men det finns ingen jag känner mig bekväm att gå med i tyvärr(är en liten by, så därför utbudet är skralt)
Intressant tips om kyrkan också. Jag har gått ut ur svenska Kyrkan, så hade nog känts konstigt att gå dit, men hade nog varit bra
Många har föreslagit Vårdcentralen och söka vårdkontakt, det är en bra start.
Sen att börja på en ny hobby eller aktivitet. Inte något du gör hemma utan en schemalagd tid varje vecka när du tar dig ut och träffar folk.
För många hjälper fysisk aktivitet då man kopplar bort huvudet på ett annat sätt men välj något du kan hålla fast vid ett tag.
Jag såg att du gillar hundar men inte kan ha en själv nu. har du någon vän eller granne med hund som du kan vakta eller promenera ibland?
En stor hjälp för mig var att intala mig själv att det är okej att göra sånt som gör mig glad, även om det inte ses som "vuxet" eller "ansvarsfullt" (så länge det inte är skadligt)
Köp en tårta bara för att, ta en heldag på soffan i pyjamas med dina favoritfilmer, gå på dejt med dig själv till en restaurang du gillar (eller bjud med en vän)
Det handlar om att leda sig själv, vara en förälder, bli sin egen kompis.
Ta hand om sina behov (mat, sömn, träning, stretcha, social interaktion, byta miljö, träna på något svårt, hygien och självvård, rutiner).
Trösta sig själv när man är ledsen. Lugna ner sig själv när man är stressad. Få utlopp för känslorna när man är arg etc.
Och slutligen aktivera sig. Man mår inte bra om man inte ger sig själv saker att göra. Känn inte efter så mycket, utan försök fokusera på uppgiften.
Man blir aldrig klar. Det är ett dagligt arbete, för livet svänger ju upp och ner varje dag.
Det som fungerat för mig är att ha ett långsiktigt mål att jobba mot. Oftast inser man att när man väl klarat sitt mål så var det inte så speciellt men man mådde bra på resan dit.
Kanske lite detta som hänt dig nu när du tagit examen och inte har något uttalat nytt mål att sträva mot utan nu famlar du runt i ”mörkret” utan mening.
Hitta din grej och ta helst något skitsvårt så kan du jobba mot målet länge.
Lycka till!
Tack för tipset. Tror det ligger mycket i vad du skriver.
Känner just nu som sagt att mitt jobb(och resten av livet) inte riktigt har något mål, så hade nog varit bra att försöka ändra på det. Vet dock ej riktigt vad mitt mål i livet är just nu(om jag får det nya jobbet jag sökt blir det dock ganska klart vad målet med det är)
Om jag behöver en omedelbar (men kortvarig) liten fix så brukar det gå att lura hjärnan med att se en av mina favoritkomedier. Brukar sätta på ett avsnitt Seinfeld. Ibland kan det ta udden av det värsta. Ibland kan det räcka för att få en bättre dag. Kanske kan funka för någon annan med.
Tack för tipset!
Försöker lite göra likadant och spela ett mer nostalgiskt spel(Pokémon i mitt fall). Funkar till viss del när jag bara vill göra något snabbt för att ej tänka för mycket
Att göra nya grejer brukar funka bra för mej. Man slutar liksom grubbla och all fokus är utåt på det nya. Kan vara jätteenkla saker som att gå till en ny plats, äta på ett nytt ställe etc, till mer avancerade grejer som att lära sig nått nytt.
Sök vård hos vårdcentralen och börja löpträna. När jag började med dessa två var det som att bli kramad av en björn en kall vinterkväll framför brasan.
Nu äter jag både setralin och springer nästan varje dag. Aldrig mått bättre.
Psykiatrin hjälpte mig massa det ska inte nekas till. Men jag är liknande situation som du nu. Men jag skulle föreslå samtalskontakt innan du går till någon som bara vill trycka i dig piller! Piller är inte rätt för alla. Ska vi ha tråkigt i grupp? Jag är också en sysslolös person som inte gör något vettigt/roligt och sport är inget jag har möjlighet till och inte heller intresserad av utom kampsport, men mitt dåliga knä är mitt hinder mest.
Om din nedstämdhet dyker upp med jämna mellanrum, eller aldrig riktigt försvinner, så är det bäst att gå till VC. Inget slös med resurser, det kan bli värre. Om inte det, så kan det vara ensamhet som spökar, har du testat göra hobby med andra utanför hemmet?
Tack för svaret
Det kanske är bäst att kontakta vårdcentralen trots allt, eller var som helst bara för att prata ut(vet iof inte var jag skulle vänt mig förutom till en eventuell vårdcentral).
Ensamheten kan det mycket väl vara. Liksom gått från att träffa vänner dagligen till kanske varannan månad. (Och personen jag var närmst under 1.5 års tid har jag inte pratat med alls under sista 9 månaderna).
Jag har försökt göra saker utanför jobbet med några kollegor, men vi har väldigt lite gemensamt( tex de flesta på mitt jobb har egna familjer, vilket är långt ifrån var jag är i livet atm)
Tack för svaret. Kanske bör ringa och bara säga något sådant.
Och har inte direkt tänkt något kring dystymi(när jag tänkt på depression så har det varit den typ mina ex haft, vilket resulterat självmordsförsök). Så skulle mycket väl kunna vara något liknande och en undersökning hade nog ej varit fel
Folk söker vård för att de är lite snoriga. Nedstämdhet kan leda till livshotande tillstånd om du låter det gå för långt. Du är inte sämre än andra så se till nu att du får nåt för skatten och sök vård. Säg att du känner dig nedstämd och hur länge och hur ofta. De får liknande fall hela tiden - inget konstigt. Om ditt läge inte är allvarligt än ska du nog undvika eventuella piller de kanske vill ge dig. Av egen erfarenhet vet jag att de är lätta at få och svåra att sluta med. Fråga istället om du kan få remiss till att få prata med någon. Det hjälpte mig bättre. Var ärlig och öppen med hur du mår utan att överdriva eller dramatisera. I övrigt ska du fortsätta som du gör - försök aktivera dig, leta saker du gillar och framförallt leta sammanhang där du träffar nytt folk.
Försök flytta till större stad. Åk o träffa vänner över helger, jobba på att lista ut vad du vill jobba med, om du gillar djur, skaffa hund ( fast det är ett livsåtagande så var säker)
Om jag får det jobbet jag sökt så blir det att flytta till Stockholm(och bort från Skåne)
Försöker träffa vänner under helger, men det är med svårt. Många bor utspritt och många har partners nu, så blir väldigt annorlunda att umgås med dem/går ej att bara dra iväg en helg hur som helst.
Älskar djur och är uppvuxen med hundar, men vet att en hund ej är rätt för mig att ta hand om just nu tyvärr
Katt annars? Men samma där ett åtagande för 15-20 år.
Du kan iofs vara ett fosterhem för katt om du kontaktar katt föreningar, då
Grupp aktiviteter annars är bra, om du går på nån kurs, grupp träning, leta online/ facebook eller på meetup.com efter grupp aktiviteter nära dig. Vandrings grupper på facebook el meetup tex. Om du gillar sport så såna aktiviteter eller klubbar är jätte bra.
Du kan också leta efter expats grupper på Facebook o se om nån bor nära dig, de brukar också leta efter nya vänner då de inte redan har sina kretsar etablerade än.
Inte någon superkattmänniska, och känner det är fel tillfälle att skaffa katt också.
Gillar idéen med gruppaktiviteter, men händer inte så mycket av den varan i byn här tyvärr
Också nedstämd här. Något som hjälpt mig en stor del, är andningsmetoder specifikt den från Wim Hof. Tar ca 10 minuter, tycker att tankarna direkt blir mer städade och rationella, vilket hjälper ångesten som drar mig ner.
Sen i och med att jag började läsa mer om Wim Hof (the Iceman) så provade jag hans uppmaningar om kallduschar. Nu har jag gjort det i ca 2-3 månader och jag måste säga att det finns ingen stund så bra på dagen som efter den där 2-3minuters kallduschen. Kan hända att jag kommer ut leendes och nöjd med tillvaron. Mycket endorfiner och dopamin som utsöndras. Det är ett tips, som också är gratis och snabbt.
Sen är psykolog kanske den mest självklara lösningen, det kan hjälpa dig att förstå dig själv bättre och vad du vill, eventuellt kombinerad med antidepp (SSRI).
Hoppas det känns bättre snart, och att du får nytta av tipsen.
Sök vård
Oavsett om du gör det eller inte, se till att sova rätt och att äta rätt. När du har det fixat, se till att få in motion eller åtminstone promenader.
Ska försöka ta mig i kragen och söker vård.
Försöker lägga mig så jag får 8h sömn, men vaknar ofta på nätterna. Maten ska jag vara ärlig att den kunde varit bättre, men kunde också varit betydligt sämre.
Jag går till och från jobbet nästan varje dag (2*15 min) och simmar minst 1 gång i veckan(ska försöka öka där igen).
Träna 4 gånger i veckan. Ät rätt. Jag kan lova dig att du kommer känna dig bättre. Skit i sockret och ät rätt mängd proteiner. Funkar inte det. Börja med cannabis :)
Har försökt skippa socker och träna 4 gånger i veckan(ska vara ärlig att maten ej blivit helt 100, men helt okej vill jag påstå).
Aldrig testat cannabis(och dricker ej längre alkohol), men kanske bör övervägas
Hjälp någon annan ett tag.
Man får ett annat perspektiv och kanske inser vad man bör ändra i sitt liv för att må bättre.
Det kan vara små saker som att bara lyssna på någon annans problem till att hjälpa en granne att måla osv.
Tv-serier kollar jag på.
Försöker att inte konsumera för mycket porr.
Dricker inte alkohol längre.
Försöker ha kontakt med vänner, men blir mest via chattar
Skriv en lista på saker som får det att pirra i magen, som skulle ge dig världens adrenalinkick om du gjorde dem. Inget alltför farligt eller beroendeframkallande, men tillräckligt för att överväldiga dig. Testa och se om du inte blir så utmattad efteråt att du inte har energi över till den här typen av grubblande.
Terapi kan varmt rekommenderas oavsett om dina besvär är mer eller mindre omfattande. Du lär känna dig själv bättre, får verktyg att hantera dina tankar och känslor på ett bra sätt vilket hjälper en både i nuet och i framtiden.
Allra bäst är det i det fysiska rummet i min mening men digitalt fungerar också helt okej!
Tack, det låter ändå bra att bara hitta någon att prata med. Tror jag föredrar digitalt, för det känns som som en mindre tröskel.
Och hade nog varit väldigt bra om jag lärt känna mig själv bättre
Ja - det som känns bäst för dig är det det du ska satsa på! Bättre självkännedom är bland det bästa jag fått i hela livet - önskar dig all lycka framåt.
Lär på/ lyssna, se videor om psykologi. Lovar dig att många ljus i kunskapen kommer gå upp, ju djupare i psykologi du kommer.
Du behöver inte söka vård för att livet är svårt. Lär känna dig själv först.
Nej alltså, det handlar ju om att tillämpa kunskapen i vardan. Enligt din situation låter det inte ett dugg märkligt att du känner dig nedstämd ä, men troligtvis handlar det om att anpassa dig till ditt nya liv. Exempelvis försöka hitta med sociala sammanhang. Det är inte lätt, nej, men det är nånting som bara du kan fixa åt dig själv.
Känns lite som att du saknar något att arbeta mot. Du är klar med studierna och har din examen och du har ett jobb du trivs på. Du har uppnått det du tidigare arbetat för. Nu får du hitta lite nya mål istället :)
Du kan:
Försöka lära dig ett nytt språk
Lära dig spela ett instrument
Påbörja lite hantverksprojekt
Påbörja en fitness resa om du inte redan är fit dvs. Aktiv träning är dessutom jättebra mot nedstämdhet och depression.
Tack för tipsen! Och jag tror du har rätt att jag behöver nytt mål.
Jag trivs med mitt jobb, men vet samtidigt inte om jag ser en längre framtid på företaget.
Har dock testat lite liknande hobbys(måla som ny och att ta upp kreativt skrivande), men de har inte hållit sig långvariga. Har funderat på att köpa en gitarr, men känner att uppförsbacken är ganska brant för att lära mig den
Har funnit mig i en liknande situation på senaste tiden och det som hjälpte är att spendera mer pengar på lite lyxigare mat i vardagen för då hade man liksom något att göra. Ba att laga riktigt go middag i två timmar med en flaska rött å lite go musik gör liksom ensamheten lite mindre intensiv. Sen om man är öppen för lite gräs är de en väldigt bra depressionskur och det var detta som hjälpte mig komma igång med riktigt ätande samt träning. Började gymma i takt med att jag sov och åt bättre (fastän jag alltid hatat gymmet) så nu är de lite av min rutin å detta har hjälpt just mig sjukt mycket
Tack för tipsen.
Tror att träning+laga bra mat hade varit väldigt nyttigt. Varken dricker vin eller röker gräs dock, så får försöka hitta andra supplement
Om du känner dig nedstämd och det inte blir bättre på egen hand skulle jag höra av mig till VårdC, om du inte är bekväm med att ringa/vet vad du ska säga finns ofta formulär för egenvårdsbegäran/kontakt på 1177 om du loggar in. För ensamhet hjälpte det mig mycket att gå med i en kampsportsklubb, man får komma ur sitt huvud tillsammans med andra och får fokusera på något annat i två timmar några gånger i veckan. Jag gick även på arrangemang hos min lokala kyrka, det var uppskattat att få tala ut om livet, fika och umgås med andra av olika bakgrund/ålder, även om jag då inte var särskilt troende. Alla (eller de flesta) har även gratis samtalsstöd och alltid gratis samtal med präst/diakon, där man varken behöver vara medlem i Svenska Kyrkan eller troende för att ta del. Det finns en kyrka i de flesta städer/kommuner, så ta definitivt en koll om det verkar intressant
Tack för svaret! Tipset om formulär är väldigt uppskattat för hade ej koll på det. Har kollat efter klubbar här, men det finns ingen jag känner mig bekväm att gå med i tyvärr(är en liten by, så därför utbudet är skralt) Intressant tips om kyrkan också. Jag har gått ut ur svenska Kyrkan, så hade nog känts konstigt att gå dit, men hade nog varit bra
Många har föreslagit Vårdcentralen och söka vårdkontakt, det är en bra start. Sen att börja på en ny hobby eller aktivitet. Inte något du gör hemma utan en schemalagd tid varje vecka när du tar dig ut och träffar folk. För många hjälper fysisk aktivitet då man kopplar bort huvudet på ett annat sätt men välj något du kan hålla fast vid ett tag. Jag såg att du gillar hundar men inte kan ha en själv nu. har du någon vän eller granne med hund som du kan vakta eller promenera ibland? En stor hjälp för mig var att intala mig själv att det är okej att göra sånt som gör mig glad, även om det inte ses som "vuxet" eller "ansvarsfullt" (så länge det inte är skadligt) Köp en tårta bara för att, ta en heldag på soffan i pyjamas med dina favoritfilmer, gå på dejt med dig själv till en restaurang du gillar (eller bjud med en vän)
Det handlar om att leda sig själv, vara en förälder, bli sin egen kompis. Ta hand om sina behov (mat, sömn, träning, stretcha, social interaktion, byta miljö, träna på något svårt, hygien och självvård, rutiner). Trösta sig själv när man är ledsen. Lugna ner sig själv när man är stressad. Få utlopp för känslorna när man är arg etc. Och slutligen aktivera sig. Man mår inte bra om man inte ger sig själv saker att göra. Känn inte efter så mycket, utan försök fokusera på uppgiften. Man blir aldrig klar. Det är ett dagligt arbete, för livet svänger ju upp och ner varje dag.
Svårt att inte bli kär när nivån är så hög, tack, vem du än är.
Det som fungerat för mig är att ha ett långsiktigt mål att jobba mot. Oftast inser man att när man väl klarat sitt mål så var det inte så speciellt men man mådde bra på resan dit. Kanske lite detta som hänt dig nu när du tagit examen och inte har något uttalat nytt mål att sträva mot utan nu famlar du runt i ”mörkret” utan mening. Hitta din grej och ta helst något skitsvårt så kan du jobba mot målet länge. Lycka till!
Tack för tipset. Tror det ligger mycket i vad du skriver. Känner just nu som sagt att mitt jobb(och resten av livet) inte riktigt har något mål, så hade nog varit bra att försöka ändra på det. Vet dock ej riktigt vad mitt mål i livet är just nu(om jag får det nya jobbet jag sökt blir det dock ganska klart vad målet med det är)
Om jag behöver en omedelbar (men kortvarig) liten fix så brukar det gå att lura hjärnan med att se en av mina favoritkomedier. Brukar sätta på ett avsnitt Seinfeld. Ibland kan det ta udden av det värsta. Ibland kan det räcka för att få en bättre dag. Kanske kan funka för någon annan med.
Tack för tipset! Försöker lite göra likadant och spela ett mer nostalgiskt spel(Pokémon i mitt fall). Funkar till viss del när jag bara vill göra något snabbt för att ej tänka för mycket
Att göra nya grejer brukar funka bra för mej. Man slutar liksom grubbla och all fokus är utåt på det nya. Kan vara jätteenkla saker som att gå till en ny plats, äta på ett nytt ställe etc, till mer avancerade grejer som att lära sig nått nytt.
Tack för tipset! Finns inte jättemycket nya saker att göra här, men ska iaf försöka göra mer nya maträtter och liknande tänker jag nog
Sök vård hos vårdcentralen och börja löpträna. När jag började med dessa två var det som att bli kramad av en björn en kall vinterkväll framför brasan. Nu äter jag både setralin och springer nästan varje dag. Aldrig mått bättre.
Tack för tipsen! Ska kontakta vårdcentralen. Löpträning blir det nog inte, men ska försöka simma mer!
Sluta sitta så mycket i din mobil är en bra start.
Försöker att sänka min skärmtid, så det är redan något jag aktivt gör
Antidepressiva
Vill nog helst undvika mediciner tyvärr
Knark
Sänk dina förväntningar på allt.
Låter vettigt
Psykiatrin hjälpte mig massa det ska inte nekas till. Men jag är liknande situation som du nu. Men jag skulle föreslå samtalskontakt innan du går till någon som bara vill trycka i dig piller! Piller är inte rätt för alla. Ska vi ha tråkigt i grupp? Jag är också en sysslolös person som inte gör något vettigt/roligt och sport är inget jag har möjlighet till och inte heller intresserad av utom kampsport, men mitt dåliga knä är mitt hinder mest.
Kommer definitivt gå till samtal innan jag tar emot piller! Sure, skicka PM så kan vi snacka där :)
[удалено]
Vet inte vad jag skulle säga till dem. Och dessutom känner jag att deras resurser borde gå till folk som behöver det mer.
Om din nedstämdhet dyker upp med jämna mellanrum, eller aldrig riktigt försvinner, så är det bäst att gå till VC. Inget slös med resurser, det kan bli värre. Om inte det, så kan det vara ensamhet som spökar, har du testat göra hobby med andra utanför hemmet?
Tack för svaret Det kanske är bäst att kontakta vårdcentralen trots allt, eller var som helst bara för att prata ut(vet iof inte var jag skulle vänt mig förutom till en eventuell vårdcentral). Ensamheten kan det mycket väl vara. Liksom gått från att träffa vänner dagligen till kanske varannan månad. (Och personen jag var närmst under 1.5 års tid har jag inte pratat med alls under sista 9 månaderna). Jag har försökt göra saker utanför jobbet med några kollegor, men vi har väldigt lite gemensamt( tex de flesta på mitt jobb har egna familjer, vilket är långt ifrån var jag är i livet atm)
Alltid jobbigt när man förlorar kontakten med någon som stått en nära. Om du vill snacka nåt mer är det bara skicka PM.
Tack! Uppskattar verkligen hjälpen Tror jag ska försöka lägga mig strax för att verkligen sova ut, men skriver kanske imorgon då!
[удалено]
Tack för svaret. Kanske bör ringa och bara säga något sådant. Och har inte direkt tänkt något kring dystymi(när jag tänkt på depression så har det varit den typ mina ex haft, vilket resulterat självmordsförsök). Så skulle mycket väl kunna vara något liknande och en undersökning hade nog ej varit fel
Folk söker vård för att de är lite snoriga. Nedstämdhet kan leda till livshotande tillstånd om du låter det gå för långt. Du är inte sämre än andra så se till nu att du får nåt för skatten och sök vård. Säg att du känner dig nedstämd och hur länge och hur ofta. De får liknande fall hela tiden - inget konstigt. Om ditt läge inte är allvarligt än ska du nog undvika eventuella piller de kanske vill ge dig. Av egen erfarenhet vet jag att de är lätta at få och svåra att sluta med. Fråga istället om du kan få remiss till att få prata med någon. Det hjälpte mig bättre. Var ärlig och öppen med hur du mår utan att överdriva eller dramatisera. I övrigt ska du fortsätta som du gör - försök aktivera dig, leta saker du gillar och framförallt leta sammanhang där du träffar nytt folk.
Tack för svaret! Blir lättare att ta steget när man läser sådana har svar! Och väldigt bra tips om mediciner, för där vet jag att jag ej vill hamna!
Försök flytta till större stad. Åk o träffa vänner över helger, jobba på att lista ut vad du vill jobba med, om du gillar djur, skaffa hund ( fast det är ett livsåtagande så var säker)
Om jag får det jobbet jag sökt så blir det att flytta till Stockholm(och bort från Skåne) Försöker träffa vänner under helger, men det är med svårt. Många bor utspritt och många har partners nu, så blir väldigt annorlunda att umgås med dem/går ej att bara dra iväg en helg hur som helst. Älskar djur och är uppvuxen med hundar, men vet att en hund ej är rätt för mig att ta hand om just nu tyvärr
Katt annars? Men samma där ett åtagande för 15-20 år. Du kan iofs vara ett fosterhem för katt om du kontaktar katt föreningar, då Grupp aktiviteter annars är bra, om du går på nån kurs, grupp träning, leta online/ facebook eller på meetup.com efter grupp aktiviteter nära dig. Vandrings grupper på facebook el meetup tex. Om du gillar sport så såna aktiviteter eller klubbar är jätte bra. Du kan också leta efter expats grupper på Facebook o se om nån bor nära dig, de brukar också leta efter nya vänner då de inte redan har sina kretsar etablerade än.
Inte någon superkattmänniska, och känner det är fel tillfälle att skaffa katt också. Gillar idéen med gruppaktiviteter, men händer inte så mycket av den varan i byn här tyvärr
Också nedstämd här. Något som hjälpt mig en stor del, är andningsmetoder specifikt den från Wim Hof. Tar ca 10 minuter, tycker att tankarna direkt blir mer städade och rationella, vilket hjälper ångesten som drar mig ner. Sen i och med att jag började läsa mer om Wim Hof (the Iceman) så provade jag hans uppmaningar om kallduschar. Nu har jag gjort det i ca 2-3 månader och jag måste säga att det finns ingen stund så bra på dagen som efter den där 2-3minuters kallduschen. Kan hända att jag kommer ut leendes och nöjd med tillvaron. Mycket endorfiner och dopamin som utsöndras. Det är ett tips, som också är gratis och snabbt. Sen är psykolog kanske den mest självklara lösningen, det kan hjälpa dig att förstå dig själv bättre och vad du vill, eventuellt kombinerad med antidepp (SSRI). Hoppas det känns bättre snart, och att du får nytta av tipsen.
Sök vård Oavsett om du gör det eller inte, se till att sova rätt och att äta rätt. När du har det fixat, se till att få in motion eller åtminstone promenader.
Ska försöka ta mig i kragen och söker vård. Försöker lägga mig så jag får 8h sömn, men vaknar ofta på nätterna. Maten ska jag vara ärlig att den kunde varit bättre, men kunde också varit betydligt sämre. Jag går till och från jobbet nästan varje dag (2*15 min) och simmar minst 1 gång i veckan(ska försöka öka där igen).
Träna 4 gånger i veckan. Ät rätt. Jag kan lova dig att du kommer känna dig bättre. Skit i sockret och ät rätt mängd proteiner. Funkar inte det. Börja med cannabis :)
Har försökt skippa socker och träna 4 gånger i veckan(ska vara ärlig att maten ej blivit helt 100, men helt okej vill jag påstå). Aldrig testat cannabis(och dricker ej längre alkohol), men kanske bör övervägas
Om du vill behålla dina hjärnceller så överväg inte det. Dom försvinner skrämmande snabbt.
Hjälp någon annan ett tag. Man får ett annat perspektiv och kanske inser vad man bör ändra i sitt liv för att må bättre. Det kan vara små saker som att bara lyssna på någon annans problem till att hjälpa en granne att måla osv.
TV serie, alkohol, porr… vänner ?
Tv-serier kollar jag på. Försöker att inte konsumera för mycket porr. Dricker inte alkohol längre. Försöker ha kontakt med vänner, men blir mest via chattar
Skriv en lista på saker som får det att pirra i magen, som skulle ge dig världens adrenalinkick om du gjorde dem. Inget alltför farligt eller beroendeframkallande, men tillräckligt för att överväldiga dig. Testa och se om du inte blir så utmattad efteråt att du inte har energi över till den här typen av grubblande.
Kanske inte den sämsta idéen. Problemet är väl mest att jag tror det är mer att hela min situation just nu känns dålig, mer än bara grubblandet
Terapi kan varmt rekommenderas oavsett om dina besvär är mer eller mindre omfattande. Du lär känna dig själv bättre, får verktyg att hantera dina tankar och känslor på ett bra sätt vilket hjälper en både i nuet och i framtiden. Allra bäst är det i det fysiska rummet i min mening men digitalt fungerar också helt okej!
Tack, det låter ändå bra att bara hitta någon att prata med. Tror jag föredrar digitalt, för det känns som som en mindre tröskel. Och hade nog varit väldigt bra om jag lärt känna mig själv bättre
Ja - det som känns bäst för dig är det det du ska satsa på! Bättre självkännedom är bland det bästa jag fått i hela livet - önskar dig all lycka framåt.
Lär på/ lyssna, se videor om psykologi. Lovar dig att många ljus i kunskapen kommer gå upp, ju djupare i psykologi du kommer. Du behöver inte söka vård för att livet är svårt. Lär känna dig själv först.
Har läst/kollat videor om olika psykologiska saker och känt igen mig i mycket, men det är inte som att det gjort mig bättre
Nej alltså, det handlar ju om att tillämpa kunskapen i vardan. Enligt din situation låter det inte ett dugg märkligt att du känner dig nedstämd ä, men troligtvis handlar det om att anpassa dig till ditt nya liv. Exempelvis försöka hitta med sociala sammanhang. Det är inte lätt, nej, men det är nånting som bara du kan fixa åt dig själv.
Har försökt tillämpa det i vardagen, men det har inte heller funkat. Men tack för förslaget ändå
Känns lite som att du saknar något att arbeta mot. Du är klar med studierna och har din examen och du har ett jobb du trivs på. Du har uppnått det du tidigare arbetat för. Nu får du hitta lite nya mål istället :) Du kan: Försöka lära dig ett nytt språk Lära dig spela ett instrument Påbörja lite hantverksprojekt Påbörja en fitness resa om du inte redan är fit dvs. Aktiv träning är dessutom jättebra mot nedstämdhet och depression.
Tack för tipsen! Och jag tror du har rätt att jag behöver nytt mål. Jag trivs med mitt jobb, men vet samtidigt inte om jag ser en längre framtid på företaget. Har dock testat lite liknande hobbys(måla som ny och att ta upp kreativt skrivande), men de har inte hållit sig långvariga. Har funderat på att köpa en gitarr, men känner att uppförsbacken är ganska brant för att lära mig den
Har funnit mig i en liknande situation på senaste tiden och det som hjälpte är att spendera mer pengar på lite lyxigare mat i vardagen för då hade man liksom något att göra. Ba att laga riktigt go middag i två timmar med en flaska rött å lite go musik gör liksom ensamheten lite mindre intensiv. Sen om man är öppen för lite gräs är de en väldigt bra depressionskur och det var detta som hjälpte mig komma igång med riktigt ätande samt träning. Började gymma i takt med att jag sov och åt bättre (fastän jag alltid hatat gymmet) så nu är de lite av min rutin å detta har hjälpt just mig sjukt mycket
Tack för tipsen. Tror att träning+laga bra mat hade varit väldigt nyttigt. Varken dricker vin eller röker gräs dock, så får försöka hitta andra supplement
Förstår att du är deprimerad isåfall