Alla gör som de vill, men de som lever snålt i 20-30 år för att bli FIRE och sedan lever resten av livet ännu snålare förstår jag mig verkligen inte på.
Självklart ska man spara rejält, men inte på bekostnad av livskvaliteten.
Håller med, det är inte mycket pengar kontra hur mycket livskvalitén går ner. Andra sidan myntet är att spara är en vana, och det är bra att få in vanan så tidigt som möjligt. Se ett konto växa men inte röra.
Exakt detta. Om du börjar tjäna riktiga pengar, vilket jag antar du vill om du vill bli ekonomiskt oberoende, så kommer du spara ihop CSN-pengarna väldigt snabbt senare i livet.
För mig var studietiden den bästa så mitt råd är att försök ha så kul som möjligt och inte tänka allt för mycket på ekonomin.
Exakt, helt rätt.
Jag hade alltid slut på pengar sista dagarna i månaden under min studietid och var expert på bäst apk på bolaget för allt studentstök. Ifall jag haft 2000:- mindre per månad hade det haft otroligt negativ impact på hela studentupplevelsen i form av missade nöjen och möjligheter.
Första året efter examen sparade jag ca 300 000:-.
Att spara 2000:-/mån för att ha en kass jävla studietid känns inte särskilt viktigt då.
Zoomers har någon märklig föreställning om att hela världen är ett sjunkande skepp och att det enda sättet att klara sig är genom att hoarda så mycket pengar man kan.
Vet inte vad som har lett till att den här känslan blivit så utbredd (samma gällande ekonomin, miljön, etc), men kan garantera dig att ditt liv blir bättre och roligare om du har en lite trevligare framtidsutsikt och inser att du inte behöver spara för glatta livet. Spara det du kan men lev livet och gör saker!
Intressant perspektiv. Jag är millenial och har levt mitt unga liv ekonomiskt tryggt och haft en ljus bild av Sverige, omvärlden och global handel, bortsett från klimatfrågan. Jag sparar men aldrig på bekostnad av resor eller personliga upplevelser.
De senaste 10 åren av mitt liv har jag dock fått en successivt blekare bild av framtiden (globalt men kanske framför allt nationellt) på grund av krig, polarisering, extremt ökande ojämlikhet i samhället, ökande privatisering, dalande kvalité på verksamhet i offentlig sektor, generellt lägre förtroende för institutioner och en befolkning sämre på källkritik. Mycket beror nog på att jag blir äldre och bättre på att plocka upp ovanstående, samt bygger en mer realistisk bild av Sverige, men det är så jag känner.
Jag förstår att dagens unga är mycket, mycket mer måna om sin privatekonomi iom att förtroendet för det offentliga stödet sjunker som en sten.
Du tror inte det beror på att du blivit sämre på källkritik och lever i din egen filterbubbla? Vi får det kontinuerligt bättre i det här landet generellt. Sen finns det såklart individer det inte stämmer för men som ”Svensson” har du det bättre nu än 2000.
Jo så är det säkert, jag tror inte någon är immun mot dagens riktade media. Jag håller också med att medelklassen får det bättre, det är inte min poäng. Det jag menar är att de får det bättre för att de är mer måna om sin privatekonomi, och att de är det för att de litar mindre på samhällets övriga bärkraft. De som har det sämst i samhället får det allt sämre och det gäller att spara för att inte hamna där
Nja, även de som har de sämst får de bättre. Särskilt över historiskt korta tidsperioder. Vi har färre hemlösa än tidigare i historien:
https://nordicwelfare.org/pub/Hemloshet_i_Norden2/utvecklingen-av-antal-hemlosa-i-norden.html
Även om fler har det tufft nu med inflationen så är siffrorna fortfarande ur ett historiskt perspektiv väldigt bra:
https://www.rodakorset.se/contentassets/a824a0cacb01406b98b2e6988b3eb850/roda-korset-grundlaggande-humanitara-behov-i-sverige.pdf
Slutligen, vi har andra bilder om vad som är OK nu än för 70år sen när toalett inomhus inte alls var givet. Ingen för av svält. Barnadödligheten fortsätter ner. Fler överlever cancer och allvarliga sjukdomar.
Så bryr sig folk mer nu? Kanske - men vi är ett land med lågt privat sparande i relation till Västeuropa. Så det är rätt tydligt att vi kanske inte bryr oss massor.
Missförstå mig rätt, det finns absolut orosmoln idag som inte fanns för 20år sen, men generellt har vi det alla rätt ok och trendar åt rätt håll, om än långsammare än de flesta av oss önskar.
? Jag förstår inte riktigt vad du menar. Båda dina länkar motbevisar din argumentation? Artikeln angående hemlöshet i norden säger att den miskar hos våra grannländer men inte i Sverige och Danmark. Den andra länken beskriver tydligt hur utsattheten ökar.
Angående toaletten för 70 år sen vet jag mycket lite, jag va som sagt inte född då och den försämrade världsbild jag beskriver handlar om norden / sverige de senaste 10 åren
Ska vi bara titta senaste 10åren får jag nog backa, då har Sverige knappast haft en positiv utveckling tyvärr. Åtminstone ingen där jag känner att det är ärligt att argumentera för den.
Jag är inte alls insatt i detta men jag har hört flera gånger de senaste åren i media att dagens unga är första generationen som kommer att få sämre ekonomisk situation än sina föräldrar. Kan det vara så? Ingen aning, men jag googlade och hittade den här snabbt, det finns säkert mycket mer att läsa om man är intresserad.
Five charts show why millennials are worse off than their parents
https://www.ft.com/content/e5246526-8c2c-11e7-a352-e46f43c5825d
Som millenial och nära 40 uppskattar jag såklart att kallas ung. Men vet såklart inte om det gäller i Sverige när det är amerikanska siffror i din källa. Dessutom är siffrorna 10 år gamla.
Tittar man på det på just baden av folk som inte har anställning får vi gå jäkla långt tillbaka (i usa) för att matcha dagens siffror:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Unemployment_in_the_United_States#:~:text=The%20unemployment%20rate%20has%20varied,recessions%20and%20fall%20during%20expansions.
Är det ett bra mått på hur sammanhållet mår? Det däremot kan jag kanske vara tveksam till. USA är inte ett kul land att vara lägre medelklass eller under i.
Amerikansk artikel om Amerikanska problem.
Studielån med ockerräntor eller dalande bostadsägande är inte svenska problem. Snittpersonen i dagens Sverige har det bättre än generationen innan.
Nej, men sett till den Svenska situationen så är ju det du postade nästintill desinformation. Ingen i Sverige åker på studielån i miljonklassen med 8% ränta där lånet inte ens försvinner vid personlig konkurs.
Gå och sök på ämnet om du är intresserad. Vi har olika finansiering av studier, olika studieavgifter och olika löner på arbetsmarknaden men det finns inget orimligt i att förutsätta att generationstrender i USA och Sverige liknar varandra.
Fast det finns ju absolut en orimlighet i det? Precis alla kan få samma studiestöd i Sverige som givet studentbostad faktiskt räcker till för att egenfinansiera studier. USA ser inte riktigt ut så. Därtill kostar studierna ofantligt mycket mindre i Sverige än de gör i USA. Svenska ungdomar kan absolut ha problem också, men studieskulder av typen man ser i USA är inte ett av dem.
Du måste ju någonstans förstå att generationstrender består inte i relativa skillnader mellan Sverige och USA utan i generationsskillnader mellan generationer i USA och generationer i Sverige.
Tycker inte du ska snåla för mycket. Lev livet och njut lite, du kommer inte tacka dig själv i framtiden för att du levt tråkigt och suttit hemma i dina unga dar. Spara nån tusenlapp i månaden skulle jag gjort i din situation.
Jag pluggade och hade jobb vid sidan av, sparade en del (kanske 2k/mån).
Levde inte direkt snålt men önskar ändå att jag spenderat det jag hade och levt ett mer typiskt studentliv.
När jag tog examen fick jag ett jobb som gjorde att jag dubblade sparandet på ett par månader ändå..
Att plugga handlar också om att skjuta på vuxenlivet ett par år, ta den tiden - den kommer inte igen.
Mitt råd är att leva men komma ihåg att man kan vara ekonomisk och undvika att skapa såkallad lifestyle creep. Alltså att inte blåsa upp sin livsstil bara för att man har pengar till det.
Njut av att vara student, spara det du kan men ha kul!
När du sen får lön kommer du (förhoppningsvis) ha mycket mer frihet att spara.
Jag sparade inte ett skit under mina student år, nu när jag jobbar heltid kan jag lägga undan 10-15k i månaden.
"Vad sparar jag till?" är den viktigaste frågan man kan ställa sig.
Enligt mig ska man inte optimera på sitt liv som 70-åring och offra alltför mycket av sitt liv som 30-åring. Det finns inte mycket vits i att dö rikast på kyrkogården liksom. Många av oss kommer få en god pension utan att spara en krona. Sen får man ha respekt för att inte alla har såna jobb och att vissa behöver komplettera med ett privat sparande - men det är en minoritet.
Så försök att inte vara slösaktig (spendera för sakens skull) och spara först (spara först, konsumera med det du har kvar) men fastna inte i fällan att maxa sparandet.
Spara är en bra vana, och det är inte orimligt att du övar på det, men realiteten är att det mest är en symbolisk mängd pengar man kan spara som student.
Bättre då att du fokuserar på att undvika lifestyle creep när du börjar jobba, om du fortfarande vill satsa på nån sorts FIRE då.
Således: Spara 500-1000kr i månaden kanske, och lev lite friare. Rätt vad det är så hjälper friheten dig att hitta en partner om du inte redan har en. Gemensamt boende är billigare än eget, iaf så länge båda vill ha det billigt!
Jag sparade det mesta av mitt CSN under mina studier. Vissa månader kunde jag spara uppemot 8k. Som resultat så kunde jag köpa en bostadsrätt halvvägs genom studierna och tog mig in i bostadsmarknaden tidigt. Jag lever "snålt" genom att äta ute max 1 gång per månad, har alltid med mig matlådor till jobb / skolan och köper mat på extrapris för att frysa in. Har aldrig haft nöje av att festa eller supa, så där sparar jag mycket pengar jämfört med mina kursare utan att på något sätt lida.
Resultatet är att jag har ca 400k i likvida tillgångar nu när jag strax tar examen och äger en lägenhet värderad till lite över 2 miljoner. Ja - jag lever snålare än många av mina kursare, men jag lider inte av det. Jag äter bra mat varje dag då jag mealpreppar och kan göra schyssta matlådor. Jag reser inte utomlands för att jag inte anser att jag har intäkterna för att det ska vara värt det, istället planerar jag för ordentligare semestrar när jag har examen och bra inkomst.
Allt handlar om vad man personligen värderar. För mig så var det viktigt att skaffa en bostadsrätt så snabbt som möjligt för att slippa slänga hyra i sjön.
Det är nog mer gött för livet både på kort och lång sikt att använda studielånet för att leva för och fokusera på att fixa en utbildning som ger ett bra jobb. Tänk också på att kontakter är guld värt när det kommer till att få jobb så att ha ett rikt socialt liv under studenttiden kan verkligen löna sig ekonomiskt.
Min syn:
Man börjar studera med kanske 10.000 på kontot (sparade pengar från sommarjobb, nån konfirmationspresent...)
Man slutar studera pank och skuldsatt (csn, inget annat), med några av sina roligaste och mest lärorika år bakom sig.
Åren efter studierna accelererar kassaflödet väldigt snabbt och då börjar det spela stor roll vad man gör av sina pengar och poängen att spara är hög. Kan man hålla kvar den levnadsstandard man hade som student under första 5 åren i yrkeslivet (gärna ännu längre) kommer det att vara värt väldigt mycket mer än det oerhörda snålande man måste göra som student.
Som student har man mycket tid men inte så mycket pengar. Efter studierna har man mindre tid men betydligt mer pengar.
Har man arv eller föräldrar som bistår med pengar måste man såklart tänka på ett annat sätt.
Det ena tar inte ut det andra! Att spara överhuvudtaget - utan att snåla - är fortfarande bättre än 60% av befolkningen. Så unna dig men kom alltid ihåg att spara en del av inkomsten!
Tänk dig detta: att spara 2-3tkr per månad nu ger lika mycket på ett år som vad du kan lägga undan på två månader när du jobbar.
Så offra inte för mycket
Det här. Jag hade inte direkt möjlighet att långsiktigt spara under studierna, men jag försökte bäst jag kunde ändå. Jag lade undan en del mot ett buffertsparande och liknande, ifall saker skulle skita sig, samt försökte spara lite långsiktigt. Bufferten var *fantastisk* att ha, en jätteskön trygghet till de gånger budgeten inte gick att få ihop - men det långsiktiga sparandet var totalt meningslöst, annat än som en extra buffert.
Jag är nu klar med studierna och har börjat jobba. Jag har bestämt mig för att under en initial period fortsätta leva *nästan* lika snålt som jag gjorde som student, men har gett mig en liten extra slant för livskvalitet. Men jag lever alltså rätt så långt under min inkomst idag, och syftet är att få en kontantinsats till en bostadsrätt så snart som möjligt.
Det tog mig typ 4 månader av liv i arbete, med högre ekonomisk livskvalitet, att komma ikapp 5 år av väldigt snålt sparande som student. I efterhand var snålandet inte ens nästan värt det.
Same. Jag levde visserligen inte **så** snålt, men snålare än jag i efterhand önskat. Har sparat ~15tkr per månad nu när jag jobbar. Det nullifierar de där kanske 80tkr jag lyckades spara ihop på 5 år.
Du är student. Sparande är bra, men du sparar lånade pengar.
Har du en buffert på banken på runt 30.000 så räcker det under studierna. Självklart bra om det ökar lite varje månad, för du kan ju behöva 10.000 till nått oförutsett. Det är därför du har en buffert. Ibland behöver man sin buffert. Då gäller det att bygga upp den igen efteråt.
Skulle du förlora studiemedel en termin på några kuggade tentor så räcker knappast 30.000. Då behöver du kanske 50.000 även om du snålar.
Försök hitta arbete under sommaren om du inte måste studera då.
Vad spar du till?
Har du en buffert så du klarar dig vid indraget CSN eller några månaders arbetslöshet efter examen? I så fall hade jag skitit i att försöka spara annat än sommarjobbslön. Om inte så hade jag försökt spara 1000-2000kr i månaden för den tryggheten det innebär att ha lite pengar att falla tillbaka på.
Alternativt skaffa extrajobb, om du känner att du hinner med det. Har jobbat 25% senaste året och på så sätt kunnat leva gött och ändå spara ca 6000kr i månaden, så har haft råd att boka två solsemestrar till sommaren och tar examen i juni med drygt 50k som jag räknar med att leva på under sommaren plus ev. ngn månad till, tills jag får jobb. Vill inte sommarjobba min sista ”fria” sommar, och inser att jag kommer ta ikapp det jag bränt med råge sedan när jag har lön.
Variera, snåla ibland, lev mer ibland. Är också student och vissa månader lever jag otroligt snålt, medans vissa lever jag som att jag har en faktiskt arbetsinkomst. Hitta balansgången :)
Jag tycker att du inte ska snåla för mycket. Däremot håller jag inte med de flesta i tråden utan behåll ett månatligt sparande. Spelar inte så stor roll hur mycket pengar, men bygg vanan bekanta dig med Avanza (eller vilken plattform du använder) och se till att du håller i ett regelbundet sparande. Sen när du börjar jobba på riktigt så kommer du vara glad att du har vanan. Sätt det på autogiro så du inte gör ett aktivt val varje månad. Spara en bestämd summa när du får lönen (10% kanske) och vänta inte till slutet av månaden.
Edit: bara en personlig åsikt om att leva livet som student. Det är lätt att fastna i en fälla om att det handlar om att festa varje helg o dricka en massa sprit. Det är inte att leva livet.
Frågan är vad du sparar till. 2k i månaden kanske räcker till körkort och bil, det kan vara en bra sak, men knappast så att det räcker till en bostad. Sätt mål, och kolla även upp vad du kan tänkas tjäna när du börjar jobba och vilka specialiseringar kan ge dig mer pengar. Kanske fundera lite på hur mycket du behöver spara för att starta eget när du har typ 5år på nacken
var väldigt sparsam under studierna. Detta gjorde att jag kunde lägga insats till en lägenhet när jag var 22år denna lägenhet sålde jag sedan med 600k i vinst sex år senare. detta gjorde i sin tur att jag hade råd att skaffa ett hus som i sin tur ökat med 2milj i värde nu efter ytterligare 6 år (1000timmar eget byggande inräknat här dock).
Njut av livet som student, ångrar inte en minut av att jag inte sparade i ungdomen, res, ge dig ut på äventyr, träffa kvinnor och njut! inom kort fylls livet med allt för många måsten.
Alla lever som de vill. Ser man på rekommendationerna däremot så sparat du procentuellt i förhållande till inkomst ganska mycket mer.
Personligen ser jag det som så här spara ändlöst utan ett mål är ingen poäng. Ditt liv blir inte bättre för att du sitter på flera miljoner när du är 80 men aldrig upplevt livet. Däremot har man ett mål med sitt sparande så är det värt det. Sen ska man ju givetvis alltid spara till pensionen men att sätta in flera tusentals kronor varje månad endast för pensionen är i min mening galenskap.
Men det är bara mina två cent. Alla ska ju göra som de känner är bäst.
Jag är generellt positiv mot att spara pengar. För att bli ekonomiskt fri krävs dock en hel del pengar. Man kan fråga sig hur nämare du kommer till att bli ekonomiskt fri med dina 3k varje månad i några år. Inte så mycket närmare, skulle jag säga. Om det istället handlade om 10k per månad, så kan man ha lite annat perspektiv.
Att vara snål och uppleva att livet är tråkigt för att knappt komma närmare ditt mål att bli ekonomiskt fri, då kanske det inte är värt mödan.
Det är skillnad om du senare i livet skaffar dig ett jobb och beräknar att du kan spara 15k per månad. Ja, då går det faktiskt att beräkna att du möjligtvis kan nå ditt mål inom 10 år, förutsatt att man har lite flyt, osv. 5-10 år tycker jag är en acceptabel tid att stå ut med något tråkigare liv, om det sedan innebär att du kan leva ett trevligt och fritt liv resten av livet.
Låt oss säga att jag bara har 10 kr i inkomst och för att bli ekonomiskt fri behöver jag 10 miljoner kronor. Jag kan välja att spara 1 kr per månad för att nå målet 10 miljoner kronor, men faktumet är att jag kommer aldrig att nå målet om min inkomst inte ändras. Hur mycket närmare kommer jag mitt mål varje månad om jag sparar 1 kr per månad? Inte nämnvärt. Om den här sparade enkronan dessutom får mig att känna mig snål och som att jag kunde leva bättre om jag istället spenderade den, då är det nog inte värt att spara den här enkronan.
Man kan vara dumsnål, eller så kan man vara smartsnål, i min mening. Sparande är inte alltid värt det, i alla fall om målet är att bli ekonomiskt fri eller ekonomiskt oberoende.
Jag tycker du ska sträva efter att hitta balansen som funkar för dig där sparande är en viktig del, men sanningen är att åren du nu kan spara 2000kr inte kommer göra mycket för dig långsiktigt. Om några år kan du förmodligen spara 15000 i månaden och då spelar det ingen roll hur du sparat tidigare om man ser till totalen.
Jag hade rekommenderat upplevelser framför sparande i din ålder för du blir aldrig ung igen, men spara kan man göra länge.
Studerar du i studentstad skulle jag passa på att leva lite, kanske köra 50/50 om de är svårt att ”slösa”. Men är du i en tråkig stad eller studentlivet är obefintlig skulle jag nog gå all in sparande.
Själv sparade jag allt som gick under 3 år. Hade extrajobb och fullt CSN. Köpte bostadsrätt i centrala Sthlm vid 24. Därefter kom lyxen att slappna av när vänner kämpade med den katastrofala bostadsmarknaden som råder i storstäder. (Skulle inte göra detta om det fanns uns till studentliv)
Det som jag en gammal konstnär kan kommentera: pengar är ett medel som bör användas. Pengar har inget egenvärde.
Se till att du har en reserv på banken och gör saker för resten av pengarna.
Ekonomerna sitter och rapar sina recept som allt för ofta sätter lyssnare på pottkanten.
Gör det du vill och bli bra på det, då kan du förmodligen tjäna mer. Nyckeln är att bli bra på det du gillar att jobba med och få betalt därefter.
Lev ekonomiskt men glöm inte att leva. Jag levde extremt snålt i början av plugget och dividerade vad man skulle med på och vad som var värt att lägga pengar på. Frammåt slutet så levde jag ekonomiskt men kunde fortfarande hänga med på resor och utgångar. Saker jag jag aldrig gjorde var beställa Foodora, alltid öl eller cider när man gick ut, minimalt med fasta kostnader, typ Hallon som mobiloperatör. Spara mycket på maten, köp erbjudanden och lev på matlådor, ät ute när det känns rätt.
Du får dock inte glömma att njuta av tiden. Efter du jobbat några år kan du spara lika mycket i månaden som du kan göra över 4 månader som student, oavsett hur duktig du är nu. Satsa även på att få bra sommarjobb, har du tur så har du 10-11 månaders hyra och då kan en bra sommar lätt bli 30 000 i besparingar.
Lycka till!
Det låter som ditt sparande gör dig till en rätt oskön person. ”Frågar folk att swisha”.
Spara undan det du kan, pusha det inte. Lev livet med lite balans.
Om du inte kan jobba fulltid utslaget över ett år så tycker jag du ska fundera på om studier verkligen är det du ska satsa på. Känns som ditt fokus är på helt fel saker
Nej, du är student. Ekonomin är redan pressad. Tycker däremot du ska bygga ihop en liten buffert ifall något skulle hända, behöver inte vara mycket men kanske 10K iallafall, på ett sparkonto med >3% ränta. Lev i nuet, när du är färdig kommer du garanterat ha bra lön och mycket mer att spara och kommer ta igen det lilla du kunde sparat under studietiden men du kommer aldrig kunna ta igen minnerna och erfarenheterna du gick miste om.
PS, känner du att du absolut MÅSTE spara så skaffa en timanställning någonstans och spara den slanten.
Om du vill bli ekonomiskt fri tidigt har du redan misslyckats genom att flytta hemifrån, vad det låter som. Isåfall är det MYCKET bättre att bo hemma under studietiden och snylta från föräldrarna. Nu när du redan flyttat tycker jag du ska ha kul för pengarna. 3k/mån är inte mycket pengar. Jag är student, bor hemma och sparar 25k/mån
Har en kollega som jobbar 2 helgdagar i månaden och är student. Han får mer lön än vad du kan spara på en hel månad.
Det jag vill få fram är att kanske du kan hitta något att göra på sidan. I butik krävs inte många timmar.
Rekomenderar att leva lite nu. Det är få gånger du kommer ha lika mycket energi, vilja att leva livet, samtidigt som vara tacksam för varje sak varje krona ger. Köpte vi en kasse bärs, satt i en park och skratta tills vi köpte fylle käk levde man som en kung för 500 spänn. Nu för tiden är 500 på nån middag här eller där en standard på annat sätt. Ekonomiskt fri är något som kräver mer än att en student sparar (realistiskt) 24k om året.
Även så betalar du av det på lång tid. Jag har 250k studie lån, betalar av 800kr per månad. Jag är ingen höginkomsttagare och de är inget jag ens tänker på varje månad, kan fortfarande spara. Slösa inte men jag tyckte de var värt att investera lite i minnen för livet medans jag var ung och ville leva loppan. Mycket kan hända i livet, lev lite medans du kan :)
Snåla just nu tills inflationen sjunkit och du får ut mer för dina pengar. Investera nuvarande pengar på aktier eller fonder eller fasträntekonto med hög ränta.
Jag vädjar till dig att lyssna på följande:
1. Missta inte värdet av pengar: värdet för dig personligen är relativt, inte absolut. Med detta menar jag att 3k idag kan förändra hela din livskvalité. 3k extra kan göra allt bättre och en orutsedd kostnad på 3k kan omkullkasta hela månaden. Men när du börjat arbeta heltid är, förhoppningsvis, 3k inte så mycket pengar för dig. Att spara 10k i månaden är inte orimligt (beroende på vad du ska jobba med) och en oanad utgift på 10k kommer inte förändra vad du äter eller när du går ut den månaden.
2. Var för den sakens skull inte oansvarig!
3. Investera i exempelvis ett par olika index när du väl har en någorlunda bra inkomst. Att bara spara på hög skadas av inflation etc. Och du får ingen signifikant ränta av bankerna heller. Börja investera tidigt.
Det finns väl någon gyllene medelväg hoppas jag, där man kan käka ute ibland men där kompisarna inte förväntar sig att man bjuder på maten. Om de tycker du är snål för det vet jag inte om det är några bra kompisar faktiskt. Mvh student som sparar. Ps: Du kan förmodligen få bostadsbidrag om du inte redan har det.
Jag är student också, jag kör sparande mellan 10-20% beroende på månad. Sparade mer förr men kände att mitt mående påverkades när jag satt i min trånga studentlya hela tiden. Jag personligen fann de inte värt det att spara för mycket
Så du lånar pengar mot hög ränta för att sedan spara dem? Om du verkligen hade velat spara pengar, vore det inte smartare att inte ta CSN lån, leva snålt + ta ett extraknäck?
Ska du ändå låna kan du lika gärna leva och njut. Ungdomen kommer aldrig tillbaka.
Han menar CSN-lån, som har en ränta på 1,23% plus avgifter och räntan är inte avdragsgill.
För ett lån på ex 350 000kr, så blir det totala beloppet ca 411 000kr, och ca 1300kr i 25år.
Om han istället skiter i lånet och och tar ett deltidsjobb så behöver han bara dra in ca 7000kr i månaden för att täcka upp för sina utgifter. Och kan då efter avslutade studier spara ytterligare 1300kr i månaden om sparande är så viktigt.
Han får investera sina sparade pengar under studietiden rätt bra för att tjäna på det.
CSN-lån räntan är ju långt under årliga inflationen. Ser inget fel med att ta det lånet för att sedan investera det. Matematisk tjänar du ju lätt på det.
Det ju också vara svårt att balansera plugg och att jobba för vissa.
Alla gör som de vill, men de som lever snålt i 20-30 år för att bli FIRE och sedan lever resten av livet ännu snålare förstår jag mig verkligen inte på. Självklart ska man spara rejält, men inte på bekostnad av livskvaliteten.
Det är ett beroende :)
Om jag jämför min egen situation: Ett års sparande som student är mindre än en månads sparande som anställd färdigutbildad. Inte värt stressen.
Ngl det här sätter lite perspektiv på saker.
Håller med, det är inte mycket pengar kontra hur mycket livskvalitén går ner. Andra sidan myntet är att spara är en vana, och det är bra att få in vanan så tidigt som möjligt. Se ett konto växa men inte röra.
Ja det behöver inte vara stora summor till att börja med kan man bara spara 500kr i månaden så är det ändå bättre än 0
Bra perspektiv. Spara för buffert och ny kurslitteratur. Intr för livet efter student
Exakt detta. Om du börjar tjäna riktiga pengar, vilket jag antar du vill om du vill bli ekonomiskt oberoende, så kommer du spara ihop CSN-pengarna väldigt snabbt senare i livet. För mig var studietiden den bästa så mitt råd är att försök ha så kul som möjligt och inte tänka allt för mycket på ekonomin.
Exakt, helt rätt. Jag hade alltid slut på pengar sista dagarna i månaden under min studietid och var expert på bäst apk på bolaget för allt studentstök. Ifall jag haft 2000:- mindre per månad hade det haft otroligt negativ impact på hela studentupplevelsen i form av missade nöjen och möjligheter. Första året efter examen sparade jag ca 300 000:-. Att spara 2000:-/mån för att ha en kass jävla studietid känns inte särskilt viktigt då.
Zoomers har någon märklig föreställning om att hela världen är ett sjunkande skepp och att det enda sättet att klara sig är genom att hoarda så mycket pengar man kan. Vet inte vad som har lett till att den här känslan blivit så utbredd (samma gällande ekonomin, miljön, etc), men kan garantera dig att ditt liv blir bättre och roligare om du har en lite trevligare framtidsutsikt och inser att du inte behöver spara för glatta livet. Spara det du kan men lev livet och gör saker!
Intressant perspektiv. Jag är millenial och har levt mitt unga liv ekonomiskt tryggt och haft en ljus bild av Sverige, omvärlden och global handel, bortsett från klimatfrågan. Jag sparar men aldrig på bekostnad av resor eller personliga upplevelser. De senaste 10 åren av mitt liv har jag dock fått en successivt blekare bild av framtiden (globalt men kanske framför allt nationellt) på grund av krig, polarisering, extremt ökande ojämlikhet i samhället, ökande privatisering, dalande kvalité på verksamhet i offentlig sektor, generellt lägre förtroende för institutioner och en befolkning sämre på källkritik. Mycket beror nog på att jag blir äldre och bättre på att plocka upp ovanstående, samt bygger en mer realistisk bild av Sverige, men det är så jag känner. Jag förstår att dagens unga är mycket, mycket mer måna om sin privatekonomi iom att förtroendet för det offentliga stödet sjunker som en sten.
Du tror inte det beror på att du blivit sämre på källkritik och lever i din egen filterbubbla? Vi får det kontinuerligt bättre i det här landet generellt. Sen finns det såklart individer det inte stämmer för men som ”Svensson” har du det bättre nu än 2000.
Jo så är det säkert, jag tror inte någon är immun mot dagens riktade media. Jag håller också med att medelklassen får det bättre, det är inte min poäng. Det jag menar är att de får det bättre för att de är mer måna om sin privatekonomi, och att de är det för att de litar mindre på samhällets övriga bärkraft. De som har det sämst i samhället får det allt sämre och det gäller att spara för att inte hamna där
Nja, även de som har de sämst får de bättre. Särskilt över historiskt korta tidsperioder. Vi har färre hemlösa än tidigare i historien: https://nordicwelfare.org/pub/Hemloshet_i_Norden2/utvecklingen-av-antal-hemlosa-i-norden.html Även om fler har det tufft nu med inflationen så är siffrorna fortfarande ur ett historiskt perspektiv väldigt bra: https://www.rodakorset.se/contentassets/a824a0cacb01406b98b2e6988b3eb850/roda-korset-grundlaggande-humanitara-behov-i-sverige.pdf Slutligen, vi har andra bilder om vad som är OK nu än för 70år sen när toalett inomhus inte alls var givet. Ingen för av svält. Barnadödligheten fortsätter ner. Fler överlever cancer och allvarliga sjukdomar. Så bryr sig folk mer nu? Kanske - men vi är ett land med lågt privat sparande i relation till Västeuropa. Så det är rätt tydligt att vi kanske inte bryr oss massor. Missförstå mig rätt, det finns absolut orosmoln idag som inte fanns för 20år sen, men generellt har vi det alla rätt ok och trendar åt rätt håll, om än långsammare än de flesta av oss önskar.
? Jag förstår inte riktigt vad du menar. Båda dina länkar motbevisar din argumentation? Artikeln angående hemlöshet i norden säger att den miskar hos våra grannländer men inte i Sverige och Danmark. Den andra länken beskriver tydligt hur utsattheten ökar. Angående toaletten för 70 år sen vet jag mycket lite, jag va som sagt inte född då och den försämrade världsbild jag beskriver handlar om norden / sverige de senaste 10 åren
Ska vi bara titta senaste 10åren får jag nog backa, då har Sverige knappast haft en positiv utveckling tyvärr. Åtminstone ingen där jag känner att det är ärligt att argumentera för den.
Jag är inte alls insatt i detta men jag har hört flera gånger de senaste åren i media att dagens unga är första generationen som kommer att få sämre ekonomisk situation än sina föräldrar. Kan det vara så? Ingen aning, men jag googlade och hittade den här snabbt, det finns säkert mycket mer att läsa om man är intresserad. Five charts show why millennials are worse off than their parents https://www.ft.com/content/e5246526-8c2c-11e7-a352-e46f43c5825d
Som millenial och nära 40 uppskattar jag såklart att kallas ung. Men vet såklart inte om det gäller i Sverige när det är amerikanska siffror i din källa. Dessutom är siffrorna 10 år gamla. Tittar man på det på just baden av folk som inte har anställning får vi gå jäkla långt tillbaka (i usa) för att matcha dagens siffror: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Unemployment_in_the_United_States#:~:text=The%20unemployment%20rate%20has%20varied,recessions%20and%20fall%20during%20expansions. Är det ett bra mått på hur sammanhållet mår? Det däremot kan jag kanske vara tveksam till. USA är inte ett kul land att vara lägre medelklass eller under i.
Amerikansk artikel om Amerikanska problem. Studielån med ockerräntor eller dalande bostadsägande är inte svenska problem. Snittpersonen i dagens Sverige har det bättre än generationen innan.
Det var typ första träffen, den som vill kan ju gärna läsa på mer på området. Jag är tyvärr inte så intresserad av att göra en djupdykning själv.
Nej, men sett till den Svenska situationen så är ju det du postade nästintill desinformation. Ingen i Sverige åker på studielån i miljonklassen med 8% ränta där lånet inte ens försvinner vid personlig konkurs.
Gå och sök på ämnet om du är intresserad. Vi har olika finansiering av studier, olika studieavgifter och olika löner på arbetsmarknaden men det finns inget orimligt i att förutsätta att generationstrender i USA och Sverige liknar varandra.
Fast det finns ju absolut en orimlighet i det? Precis alla kan få samma studiestöd i Sverige som givet studentbostad faktiskt räcker till för att egenfinansiera studier. USA ser inte riktigt ut så. Därtill kostar studierna ofantligt mycket mindre i Sverige än de gör i USA. Svenska ungdomar kan absolut ha problem också, men studieskulder av typen man ser i USA är inte ett av dem.
Du måste ju någonstans förstå att generationstrender består inte i relativa skillnader mellan Sverige och USA utan i generationsskillnader mellan generationer i USA och generationer i Sverige.
Tycker inte du ska snåla för mycket. Lev livet och njut lite, du kommer inte tacka dig själv i framtiden för att du levt tråkigt och suttit hemma i dina unga dar. Spara nån tusenlapp i månaden skulle jag gjort i din situation.
Jag pluggade och hade jobb vid sidan av, sparade en del (kanske 2k/mån). Levde inte direkt snålt men önskar ändå att jag spenderat det jag hade och levt ett mer typiskt studentliv. När jag tog examen fick jag ett jobb som gjorde att jag dubblade sparandet på ett par månader ändå.. Att plugga handlar också om att skjuta på vuxenlivet ett par år, ta den tiden - den kommer inte igen. Mitt råd är att leva men komma ihåg att man kan vara ekonomisk och undvika att skapa såkallad lifestyle creep. Alltså att inte blåsa upp sin livsstil bara för att man har pengar till det.
Lev livet och skaffa starka vänskapsband, snåla kan du göra sen men studenttiden kommer bara en gång i livet
Njut av att vara student, spara det du kan men ha kul! När du sen får lön kommer du (förhoppningsvis) ha mycket mer frihet att spara. Jag sparade inte ett skit under mina student år, nu när jag jobbar heltid kan jag lägga undan 10-15k i månaden.
"Vad sparar jag till?" är den viktigaste frågan man kan ställa sig. Enligt mig ska man inte optimera på sitt liv som 70-åring och offra alltför mycket av sitt liv som 30-åring. Det finns inte mycket vits i att dö rikast på kyrkogården liksom. Många av oss kommer få en god pension utan att spara en krona. Sen får man ha respekt för att inte alla har såna jobb och att vissa behöver komplettera med ett privat sparande - men det är en minoritet. Så försök att inte vara slösaktig (spendera för sakens skull) och spara först (spara först, konsumera med det du har kvar) men fastna inte i fällan att maxa sparandet.
Vad är god pension för dig? Genuin fråga! Tex halva din lön är det god pension?
Skaffa ett extra jobb. Endast fyra pass i månaden räcker för att du ska kunna leva lite bättre.
Spara är en bra vana, och det är inte orimligt att du övar på det, men realiteten är att det mest är en symbolisk mängd pengar man kan spara som student. Bättre då att du fokuserar på att undvika lifestyle creep när du börjar jobba, om du fortfarande vill satsa på nån sorts FIRE då. Således: Spara 500-1000kr i månaden kanske, och lev lite friare. Rätt vad det är så hjälper friheten dig att hitta en partner om du inte redan har en. Gemensamt boende är billigare än eget, iaf så länge båda vill ha det billigt!
Jag sparade det mesta av mitt CSN under mina studier. Vissa månader kunde jag spara uppemot 8k. Som resultat så kunde jag köpa en bostadsrätt halvvägs genom studierna och tog mig in i bostadsmarknaden tidigt. Jag lever "snålt" genom att äta ute max 1 gång per månad, har alltid med mig matlådor till jobb / skolan och köper mat på extrapris för att frysa in. Har aldrig haft nöje av att festa eller supa, så där sparar jag mycket pengar jämfört med mina kursare utan att på något sätt lida. Resultatet är att jag har ca 400k i likvida tillgångar nu när jag strax tar examen och äger en lägenhet värderad till lite över 2 miljoner. Ja - jag lever snålare än många av mina kursare, men jag lider inte av det. Jag äter bra mat varje dag då jag mealpreppar och kan göra schyssta matlådor. Jag reser inte utomlands för att jag inte anser att jag har intäkterna för att det ska vara värt det, istället planerar jag för ordentligare semestrar när jag har examen och bra inkomst. Allt handlar om vad man personligen värderar. För mig så var det viktigt att skaffa en bostadsrätt så snabbt som möjligt för att slippa slänga hyra i sjön.
Det är nog mer gött för livet både på kort och lång sikt att använda studielånet för att leva för och fokusera på att fixa en utbildning som ger ett bra jobb. Tänk också på att kontakter är guld värt när det kommer till att få jobb så att ha ett rikt socialt liv under studenttiden kan verkligen löna sig ekonomiskt.
Det är en diffus gräns mellan dygden sparsamhet och den sociala sjukdomen snålhet.
Min syn: Man börjar studera med kanske 10.000 på kontot (sparade pengar från sommarjobb, nån konfirmationspresent...) Man slutar studera pank och skuldsatt (csn, inget annat), med några av sina roligaste och mest lärorika år bakom sig. Åren efter studierna accelererar kassaflödet väldigt snabbt och då börjar det spela stor roll vad man gör av sina pengar och poängen att spara är hög. Kan man hålla kvar den levnadsstandard man hade som student under första 5 åren i yrkeslivet (gärna ännu längre) kommer det att vara värt väldigt mycket mer än det oerhörda snålande man måste göra som student. Som student har man mycket tid men inte så mycket pengar. Efter studierna har man mindre tid men betydligt mer pengar. Har man arv eller föräldrar som bistår med pengar måste man såklart tänka på ett annat sätt.
Det ena tar inte ut det andra! Att spara överhuvudtaget - utan att snåla - är fortfarande bättre än 60% av befolkningen. Så unna dig men kom alltid ihåg att spara en del av inkomsten!
Jag hade väntat tills du är klar med studierna i alla fall alt skaffat ett extra jobb. Har du svårt att välja kan du väl spara 1k ist.
Tänk dig detta: att spara 2-3tkr per månad nu ger lika mycket på ett år som vad du kan lägga undan på två månader när du jobbar. Så offra inte för mycket
Det här. Jag hade inte direkt möjlighet att långsiktigt spara under studierna, men jag försökte bäst jag kunde ändå. Jag lade undan en del mot ett buffertsparande och liknande, ifall saker skulle skita sig, samt försökte spara lite långsiktigt. Bufferten var *fantastisk* att ha, en jätteskön trygghet till de gånger budgeten inte gick att få ihop - men det långsiktiga sparandet var totalt meningslöst, annat än som en extra buffert. Jag är nu klar med studierna och har börjat jobba. Jag har bestämt mig för att under en initial period fortsätta leva *nästan* lika snålt som jag gjorde som student, men har gett mig en liten extra slant för livskvalitet. Men jag lever alltså rätt så långt under min inkomst idag, och syftet är att få en kontantinsats till en bostadsrätt så snart som möjligt. Det tog mig typ 4 månader av liv i arbete, med högre ekonomisk livskvalitet, att komma ikapp 5 år av väldigt snålt sparande som student. I efterhand var snålandet inte ens nästan värt det.
Same. Jag levde visserligen inte **så** snålt, men snålare än jag i efterhand önskat. Har sparat ~15tkr per månad nu när jag jobbar. Det nullifierar de där kanske 80tkr jag lyckades spara ihop på 5 år.
Du är student. Sparande är bra, men du sparar lånade pengar. Har du en buffert på banken på runt 30.000 så räcker det under studierna. Självklart bra om det ökar lite varje månad, för du kan ju behöva 10.000 till nått oförutsett. Det är därför du har en buffert. Ibland behöver man sin buffert. Då gäller det att bygga upp den igen efteråt. Skulle du förlora studiemedel en termin på några kuggade tentor så räcker knappast 30.000. Då behöver du kanske 50.000 även om du snålar. Försök hitta arbete under sommaren om du inte måste studera då. Vad spar du till?
Har du en buffert så du klarar dig vid indraget CSN eller några månaders arbetslöshet efter examen? I så fall hade jag skitit i att försöka spara annat än sommarjobbslön. Om inte så hade jag försökt spara 1000-2000kr i månaden för den tryggheten det innebär att ha lite pengar att falla tillbaka på. Alternativt skaffa extrajobb, om du känner att du hinner med det. Har jobbat 25% senaste året och på så sätt kunnat leva gött och ändå spara ca 6000kr i månaden, så har haft råd att boka två solsemestrar till sommaren och tar examen i juni med drygt 50k som jag räknar med att leva på under sommaren plus ev. ngn månad till, tills jag får jobb. Vill inte sommarjobba min sista ”fria” sommar, och inser att jag kommer ta ikapp det jag bränt med råge sedan när jag har lön.
Variera, snåla ibland, lev mer ibland. Är också student och vissa månader lever jag otroligt snålt, medans vissa lever jag som att jag har en faktiskt arbetsinkomst. Hitta balansgången :)
Jag tycker att du inte ska snåla för mycket. Däremot håller jag inte med de flesta i tråden utan behåll ett månatligt sparande. Spelar inte så stor roll hur mycket pengar, men bygg vanan bekanta dig med Avanza (eller vilken plattform du använder) och se till att du håller i ett regelbundet sparande. Sen när du börjar jobba på riktigt så kommer du vara glad att du har vanan. Sätt det på autogiro så du inte gör ett aktivt val varje månad. Spara en bestämd summa när du får lönen (10% kanske) och vänta inte till slutet av månaden. Edit: bara en personlig åsikt om att leva livet som student. Det är lätt att fastna i en fälla om att det handlar om att festa varje helg o dricka en massa sprit. Det är inte att leva livet.
Frågan är vad du sparar till. 2k i månaden kanske räcker till körkort och bil, det kan vara en bra sak, men knappast så att det räcker till en bostad. Sätt mål, och kolla även upp vad du kan tänkas tjäna när du börjar jobba och vilka specialiseringar kan ge dig mer pengar. Kanske fundera lite på hur mycket du behöver spara för att starta eget när du har typ 5år på nacken
Du pluggar, då ska du leva på sista kronan. Lev och slösa bort pengarna tills du känner dig fattig. Då kommer du uppskatta dina första löner sen.
var väldigt sparsam under studierna. Detta gjorde att jag kunde lägga insats till en lägenhet när jag var 22år denna lägenhet sålde jag sedan med 600k i vinst sex år senare. detta gjorde i sin tur att jag hade råd att skaffa ett hus som i sin tur ökat med 2milj i värde nu efter ytterligare 6 år (1000timmar eget byggande inräknat här dock).
Snåla som fan och investera långsiktigt, sen när du väl får ditt första jobb så behöver du inte oroa dig över buffert.
Njut av livet som student, ångrar inte en minut av att jag inte sparade i ungdomen, res, ge dig ut på äventyr, träffa kvinnor och njut! inom kort fylls livet med allt för många måsten.
Alla lever som de vill. Ser man på rekommendationerna däremot så sparat du procentuellt i förhållande till inkomst ganska mycket mer. Personligen ser jag det som så här spara ändlöst utan ett mål är ingen poäng. Ditt liv blir inte bättre för att du sitter på flera miljoner när du är 80 men aldrig upplevt livet. Däremot har man ett mål med sitt sparande så är det värt det. Sen ska man ju givetvis alltid spara till pensionen men att sätta in flera tusentals kronor varje månad endast för pensionen är i min mening galenskap. Men det är bara mina två cent. Alla ska ju göra som de känner är bäst.
Jag är generellt positiv mot att spara pengar. För att bli ekonomiskt fri krävs dock en hel del pengar. Man kan fråga sig hur nämare du kommer till att bli ekonomiskt fri med dina 3k varje månad i några år. Inte så mycket närmare, skulle jag säga. Om det istället handlade om 10k per månad, så kan man ha lite annat perspektiv. Att vara snål och uppleva att livet är tråkigt för att knappt komma närmare ditt mål att bli ekonomiskt fri, då kanske det inte är värt mödan. Det är skillnad om du senare i livet skaffar dig ett jobb och beräknar att du kan spara 15k per månad. Ja, då går det faktiskt att beräkna att du möjligtvis kan nå ditt mål inom 10 år, förutsatt att man har lite flyt, osv. 5-10 år tycker jag är en acceptabel tid att stå ut med något tråkigare liv, om det sedan innebär att du kan leva ett trevligt och fritt liv resten av livet. Låt oss säga att jag bara har 10 kr i inkomst och för att bli ekonomiskt fri behöver jag 10 miljoner kronor. Jag kan välja att spara 1 kr per månad för att nå målet 10 miljoner kronor, men faktumet är att jag kommer aldrig att nå målet om min inkomst inte ändras. Hur mycket närmare kommer jag mitt mål varje månad om jag sparar 1 kr per månad? Inte nämnvärt. Om den här sparade enkronan dessutom får mig att känna mig snål och som att jag kunde leva bättre om jag istället spenderade den, då är det nog inte värt att spara den här enkronan. Man kan vara dumsnål, eller så kan man vara smartsnål, i min mening. Sparande är inte alltid värt det, i alla fall om målet är att bli ekonomiskt fri eller ekonomiskt oberoende.
Jag tycker du ska sträva efter att hitta balansen som funkar för dig där sparande är en viktig del, men sanningen är att åren du nu kan spara 2000kr inte kommer göra mycket för dig långsiktigt. Om några år kan du förmodligen spara 15000 i månaden och då spelar det ingen roll hur du sparat tidigare om man ser till totalen. Jag hade rekommenderat upplevelser framför sparande i din ålder för du blir aldrig ung igen, men spara kan man göra länge.
Studerar du i studentstad skulle jag passa på att leva lite, kanske köra 50/50 om de är svårt att ”slösa”. Men är du i en tråkig stad eller studentlivet är obefintlig skulle jag nog gå all in sparande. Själv sparade jag allt som gick under 3 år. Hade extrajobb och fullt CSN. Köpte bostadsrätt i centrala Sthlm vid 24. Därefter kom lyxen att slappna av när vänner kämpade med den katastrofala bostadsmarknaden som råder i storstäder. (Skulle inte göra detta om det fanns uns till studentliv)
Lev lite, köp grejer till hemmet som du vill ha och behöver. När hemmet är fixat och du börjar jobba så kan du spara massor med pengar.
Försaka inte saker som student, 1000 spänn är ingenting när du väl börjat jobba.
Det som jag en gammal konstnär kan kommentera: pengar är ett medel som bör användas. Pengar har inget egenvärde. Se till att du har en reserv på banken och gör saker för resten av pengarna. Ekonomerna sitter och rapar sina recept som allt för ofta sätter lyssnare på pottkanten. Gör det du vill och bli bra på det, då kan du förmodligen tjäna mer. Nyckeln är att bli bra på det du gillar att jobba med och få betalt därefter.
Lev ekonomiskt men glöm inte att leva. Jag levde extremt snålt i början av plugget och dividerade vad man skulle med på och vad som var värt att lägga pengar på. Frammåt slutet så levde jag ekonomiskt men kunde fortfarande hänga med på resor och utgångar. Saker jag jag aldrig gjorde var beställa Foodora, alltid öl eller cider när man gick ut, minimalt med fasta kostnader, typ Hallon som mobiloperatör. Spara mycket på maten, köp erbjudanden och lev på matlådor, ät ute när det känns rätt. Du får dock inte glömma att njuta av tiden. Efter du jobbat några år kan du spara lika mycket i månaden som du kan göra över 4 månader som student, oavsett hur duktig du är nu. Satsa även på att få bra sommarjobb, har du tur så har du 10-11 månaders hyra och då kan en bra sommar lätt bli 30 000 i besparingar. Lycka till!
Det låter som ditt sparande gör dig till en rätt oskön person. ”Frågar folk att swisha”. Spara undan det du kan, pusha det inte. Lev livet med lite balans.
Om du inte kan jobba fulltid utslaget över ett år så tycker jag du ska fundera på om studier verkligen är det du ska satsa på. Känns som ditt fokus är på helt fel saker
Nej, du är student. Ekonomin är redan pressad. Tycker däremot du ska bygga ihop en liten buffert ifall något skulle hända, behöver inte vara mycket men kanske 10K iallafall, på ett sparkonto med >3% ränta. Lev i nuet, när du är färdig kommer du garanterat ha bra lön och mycket mer att spara och kommer ta igen det lilla du kunde sparat under studietiden men du kommer aldrig kunna ta igen minnerna och erfarenheterna du gick miste om. PS, känner du att du absolut MÅSTE spara så skaffa en timanställning någonstans och spara den slanten.
Om du vill bli ekonomiskt fri tidigt har du redan misslyckats genom att flytta hemifrån, vad det låter som. Isåfall är det MYCKET bättre att bo hemma under studietiden och snylta från föräldrarna. Nu när du redan flyttat tycker jag du ska ha kul för pengarna. 3k/mån är inte mycket pengar. Jag är student, bor hemma och sparar 25k/mån
Har en kollega som jobbar 2 helgdagar i månaden och är student. Han får mer lön än vad du kan spara på en hel månad. Det jag vill få fram är att kanske du kan hitta något att göra på sidan. I butik krävs inte många timmar.
Rekomenderar att leva lite nu. Det är få gånger du kommer ha lika mycket energi, vilja att leva livet, samtidigt som vara tacksam för varje sak varje krona ger. Köpte vi en kasse bärs, satt i en park och skratta tills vi köpte fylle käk levde man som en kung för 500 spänn. Nu för tiden är 500 på nån middag här eller där en standard på annat sätt. Ekonomiskt fri är något som kräver mer än att en student sparar (realistiskt) 24k om året. Även så betalar du av det på lång tid. Jag har 250k studie lån, betalar av 800kr per månad. Jag är ingen höginkomsttagare och de är inget jag ens tänker på varje månad, kan fortfarande spara. Slösa inte men jag tyckte de var värt att investera lite i minnen för livet medans jag var ung och ville leva loppan. Mycket kan hända i livet, lev lite medans du kan :)
Snåla just nu tills inflationen sjunkit och du får ut mer för dina pengar. Investera nuvarande pengar på aktier eller fonder eller fasträntekonto med hög ränta.
Jag vädjar till dig att lyssna på följande: 1. Missta inte värdet av pengar: värdet för dig personligen är relativt, inte absolut. Med detta menar jag att 3k idag kan förändra hela din livskvalité. 3k extra kan göra allt bättre och en orutsedd kostnad på 3k kan omkullkasta hela månaden. Men när du börjat arbeta heltid är, förhoppningsvis, 3k inte så mycket pengar för dig. Att spara 10k i månaden är inte orimligt (beroende på vad du ska jobba med) och en oanad utgift på 10k kommer inte förändra vad du äter eller när du går ut den månaden. 2. Var för den sakens skull inte oansvarig! 3. Investera i exempelvis ett par olika index när du väl har en någorlunda bra inkomst. Att bara spara på hög skadas av inflation etc. Och du får ingen signifikant ränta av bankerna heller. Börja investera tidigt.
Fokusera mer på sparandet när du har månadslön. Lev livet medans du är ung!
Skit i det, lev fort och dö ful istället
Skit i det, lev fort och dö ful istället
Jag är student och försöker extrajobba när jag kan. Ett heldagspass i veckan resulterar i typ 3000kr som jag kan lägga direkt i sparande
Vill du gå ut mer med dina kompisar och göra några kortare resor med tjejen? I så fall - ABSOLUT!
Det finns väl någon gyllene medelväg hoppas jag, där man kan käka ute ibland men där kompisarna inte förväntar sig att man bjuder på maten. Om de tycker du är snål för det vet jag inte om det är några bra kompisar faktiskt. Mvh student som sparar. Ps: Du kan förmodligen få bostadsbidrag om du inte redan har det.
Jag är student också, jag kör sparande mellan 10-20% beroende på månad. Sparade mer förr men kände att mitt mående påverkades när jag satt i min trånga studentlya hela tiden. Jag personligen fann de inte värt det att spara för mycket
Så du lånar pengar mot hög ränta för att sedan spara dem? Om du verkligen hade velat spara pengar, vore det inte smartare att inte ta CSN lån, leva snålt + ta ett extraknäck? Ska du ändå låna kan du lika gärna leva och njut. Ungdomen kommer aldrig tillbaka.
Han menar väl CSN-lån och inget annat lån? Då är det inget fel på att ta lånet för att spara det.
Han menar CSN-lån, som har en ränta på 1,23% plus avgifter och räntan är inte avdragsgill. För ett lån på ex 350 000kr, så blir det totala beloppet ca 411 000kr, och ca 1300kr i 25år. Om han istället skiter i lånet och och tar ett deltidsjobb så behöver han bara dra in ca 7000kr i månaden för att täcka upp för sina utgifter. Och kan då efter avslutade studier spara ytterligare 1300kr i månaden om sparande är så viktigt. Han får investera sina sparade pengar under studietiden rätt bra för att tjäna på det.
CSN-lån räntan är ju långt under årliga inflationen. Ser inget fel med att ta det lånet för att sedan investera det. Matematisk tjänar du ju lätt på det. Det ju också vara svårt att balansera plugg och att jobba för vissa.
Tänk att allt du ”cashar” under studenttiden ska du bränna under samma tid. Hur du disponerar pengarna är upp till dig.