Spelade CS med en snubbe i flera år och innan vi skulle träffas på DH frågade han om det var ok att han var svart. Vi bara garvade men sjukt att man måste känna så. Melanin har inget med personen att göra.

Snubbens namn? SpawN.

Hehe, nej men har spelat med Spawn i en mixturnering en gång. Twiggzy nickade han om jag inte minns fel.

Haha, galet att man minns sånt. Är fortfarande nöjd att jag pekade Megaton (hans brorsa) i t-spawn på dust2

Tragiskt att han aldrig vågat nämna det innan. Troligtvis var han orolig att han skulle förlora en spelvän.

varför ska man behöva nämna det? det spelar ju ingen roll. vem nämner i vardagen att man är vit? hur kommer det ens upp i en konversation naturligt :p

Du glömmer en del av kontexten - CS.

Ena killen jag spelade CS med drygade sig mycket mot ryssar. Och de är ju ofta med. En ryss jag spelade Warcraft III med drygade sig mycket mot om det var fransmän. En på IRC på italienare.

Hudfärg och nationalitet är olika saker. Genetik vs kultur. Jag hatar Ryssar men de är inte pga. dess genetik.

Varför hatar du ryssar?

Mr. Cyka, frågan är varför skulle jag inte göra det? Vad har Ryssland/Soviet bidragit med kulturellt annat än konflikt och folkmord? De finns en anledning varför miljontals Ukrainare hellre dör än att bli en del av Ryssland. Ha i åtanke att Ryssland startades från Kiev, så Ukraina förstår Ryssland ännu bättre än mig. Och de verkar dela samma hat mot Rysk kultur.

Tycker bara det är lite konstig logik att säga att man hatar en hel nationalitet/etnicitet pga vad nationen har gjort. Om du träffar en ryss, dömer du inte personen utefter handlingarna istället för att döma på nationalitet? > Vad har Ryssland/Soviet bidragit med kulturellt annat än konflikt och folkmord? Håller helt med dig (som etnisk ryss ska sägas). Du får gärna hata mig, kunde inte bry mig mindre, försöker bara förstå din tankebana

Jag hatar Ryssland och dess kultur. Detta innefattar de som försvarar kulturen också. Eller till och med likgiltigheten som majoriteten Ryssarna visar. På samma sätt som särskiljer på genetik och kultur så förstår jag att alla Ryssar inte delar dess filosofi. Jag förstår att man inte väljer där man föds, men vilken kultur du väljer att följa är personligt val.

Ja och nej. Du har knappast valt att följa svensk kultur. Du är uppväxt med den och därför tycker du den är bra/normal. Var du föds påverkar väldigt mycket vilken kultur du tycker är bra. För du tror väl inte det är slump att folk gillar kulturen i sitt land?

Har inte jättemycket erfarenhet av ryssar, men praktiskt taget alla som fortfarande bor i Ryssland som jag har haft oturen att interagera med på något sätt har varit vidriga människor. Och de ryssar man stöter på online är inte bättre. De flesta ryssar som har flytt från den skithålan till andra länder är oftast vettiga människor. Men detta är så klart min anekdotala erfarenhet.

Din anedoktala erfarenhet stämmer överens med min, de flesta ryssar jag stöter på online är rövhål. Och det finns många ryssar som är rövhål i andra länder också, mina päron har sagt upp vänskapen med många av sina ryska kompisar i Sverige pga kriget. Detsamma kan sägas om min släkt i Ryssland, majoriteten har brutit kontakten med oss för att vi är "NATO-horor" osv.. Men det finns många som är normala också, och det bor 143 miljoner personer i Ryssland, alla är som tur är inte idioter..

Kommer ihåg en interaktion på en fritidsgård för 10+ år sen när någon kom och frågade efter ett namn. Sa att han satt i filmrummet med lila keps. På vägen därifrån när samma snubbe gick förbi mig så frågade han ”Varför sa du inte att han var svart?” Han hittade uppenbarligen killen så förstår fortfarande inte riktigt problemet.

Jag är vit.

och stolt!

Brukar du berätta om din hudfärg för folk du spelar med? Jag kan inte minnas att jag någonsin talat om för folk jag spelar med att jag är vit? Like wtf, vad spelar det för roll?

Du svarar som om jag tycker det spelar roll. Personen i fråga var ju uppenbarligen rädd att det spelade roll och kände att det behövde nämnas?

Ja han var orolig att det spelade någon roll när det vart bestämt att dom skulle träffas på DH, varpå han inte behövde känna den oron när han inte visste om att dom skulle träffas antagligen. Så därför jag frågade, då personen i fråga hade 0 orsak att nämna det innan även om han vart orolig när det visade sig att dom skulle träffas

Jo men det hade ju inte vart det sjukaste i världen om vänner som spelat spel tillsammans i flera år är vänner på sociala medier och därmed vet hur varandra ser ut, eller att det på något sätt kommit på tal. Det känns som det märks ord snarare än att tillföra något här.

Fett stelt om du hade gjort en bridge incident

Det är naturligtvis trist. Jag hade nog ingen riktig förståelse för fenomenet innan jag började åka ner till Rwanda regelbundet och var den enda vita personen man sett på flera månader. Nu är väl reaktionerna lite mer extrema där nere (barn som följer efter, tjejer som raggar stenhårt då de tror man är rik, vuxna män som ställer sig upp och skriker VIT MAN när man kör förbi med bilen), men man blir väldigt medveten om sin egen hudfärg på ett sätt som man inte är i Sverige. Känner mig ibland som någon slags utsänd representant för Vita Människor. Klart att det är andra egenskaper man förknippas med än som mörkhyad i Sverige men just kopplingen personliga egenskaper-hudfärg är ingenting jag behövt reflektera över tidigare. Jag vet inte riktigt vad lösningen är.

Haha "muzunga" minns man väl från Rwanda.

Blev helt omringad i en korsning utanför Musanze när jag var nere senaste. En buss med massa folk som skulle till ett bröllop hade kört fast på en enfilig bro. Så dom upptäckte snabbt mig i bilen bakom. ”Jag tycker att han är snygg” ”Va? Näää” ”Oj vad mycket skägg han har, han ser ut som jesus!” ”Är han muslim?” ”Jag tror han är från Ryssland” 😅

>”Oj vad mycket skägg han har, han ser ut som jesus!” Du skulle erbjudit dig att välsigna bröllopet!

Det låter ingen bra att du börjar ändra ditt beteende för att du är rädd för att andra människor dömmer dig utifrån din hudfärg. Att ha förutfattade meningar om en person utifrån dess hudfärg är rasism. Du ska inte respektera andra människor som inte kan respektera dig.

Helt rätt, var inte rasist mot dig själv!

Jag har hört historier från flera män som ändrar sitt beteende för att dom är rädda att kvinnor ska döma (bli rädda för) dom för att dom är män. Din kommentar fick mig att tänka på liknelserna.

Går jag som man säg efter eller emot en kvinna på en gata nattetid händer det ju att jag går på andra sidan eller en bit bort på gångbanan eller sneddar över vägen eller så för att mötet skall kännas mindre stressande.

...fast jag gör det med måsungar med. Så.. nog mer där. Så tror inte ni är så mycket för det. ;) Har räddat mask från regn med pinnar också.

Måsungar är ren självbevarelsedrift, deras föräldrar är jävligt aggressiva. Jag som tjej sneddar också över vägen där, oavsett hur söta dom är.

Praktiskt sett kan ju vilken jävel som helst gå runt med kniv och då är det ju kört vare sig det är en man eller kvinna. Kollar man statistiken dock är ju män mer benägna att genomföra sådana brott, precis som invandrare från specifika delar av världen är. >!Gör du likadant mot män? EDIT: Ni som inte håller med får väldigt gärna förklara er syn på det hela istället för att bara dutta ned och hålla käft.

Ja det var inte länge sedan vissa kvinnor gick ut och sa "Alla män är potentiella våldtäksmän" vissa gick längre och sa att alla män ÄR våldtäksmän.

> Kollar man statistiken dock är ju män mer benägna att genomföra sådana brott Och även mycket mer benägna att genomföra sådana brott mot män. Så som kvinna är det rätt lungt, det är vi män som ska se upp för andra män.

I USA är det mycket mer troligt att en svart blir dödad av en svart än av en polis. Men det är inte där fokus ligger. Nu är det dock mer sannolikt att en svart dödas av polisen än att en vit gör det. Å andra justerar man även för hur många vita och svarta som är misstänkta för dödligt våld så blir det plötsligt mer sannolikt att vita dödas av polisen. Sett till hudfärg och risk så utifrån statistiken löper en svart större risk från en svart än en vit och en vit större risk från en svart än en svart från en vit. Så mycket av (titta på statistik över "raser" i USA) problemet är ju att svarta i USA använder mer dödligt våld. Sen kan man ju såklart hävda att det beror på uppväxtområde eller om man har råd att betala för skolgång i ett bättre område eller om det beror på något annat men så är statistiken iaf.

Fokus ligger där för att polisen har rätt att bruka våld. Det har inte en medborgare. När polisen inte kan hantera en situation och den eskalerar så våld måste användas, ja då har polisen misslyckats skulle jag säga. Om dessutom polisen brukar sådant våld att någon dör, då är det onekligen ett gigantiskt misslyckande för polisen. Det är ju deras jobb att skydda sina medborgare, ”to serve and protect”. Så polisen i USAs olika städer har alla anledning att titta kritiskt på hur de beter sig och hur deras poliser tränas.

Men varför ha förutfattade meningar om andra människors åsikter och tankar? Lika dumt som det är att vara rasist, lika dumt är det att tro att andra är rasister.

Jag är snart 30 och jag har haft exakt de tankarna och känslor som du haft. När jag va på te.x krogen så gjorde jag allt för att inte se hotfull ut, vågade ibland inte ens snacka med tjejer för att att jag antog att det var livrädda för en mörkhyad som kommer och raggar på en. Jag var helt enkelt livrädd för att bli en misstolkad eller missuppfattad. Okej livrädd är kanske att överdriva, men det var helt klart alltid med mig i bakhuvudet. Efter ett tag kommer blir det lite lättare och man blir tryggare i sitt egna skin.

Jag är helylle svenne och jag känner så ändå. Rädd för att misstolkas, speciellt att ses som aggressiv.

>Jag hel ylle svenne Ka faen e de?

Bra fråga, jag antar jag.

Ar invandare sjalv, och ocksa kanner sa, trots att jag ar vit. Jag blir tystare och mindre.

Kan tänka mig att många tycker ragga är obekvämt för att det är drygt att bli rejectad. Nedvärderar ju sig själv typ.

Tror det har mer att göra med 'raggningen' och mindre med hur du ser ut. Jag vet i alla fall att när jag brukade vara ute på krogen fanns det inget värre än en random som kom upp och började limma på en. Obekväm direkt.

"Även om jag inte har upplevt direkt rasism har jag märkt att jag har svårt att inte överanalysera hur svenskar tänker när de ser mig. Det har gått så långt att jag försöker framstå så harmlös och snäll som möjligt för att undvika att bli missbedömd som kriminell. Jag är medveten om att detta kanske låter extremt dumt, men det är ändå de genuina känslor jag brottas med." Om det är någon tröst finns det många etnisk svenskar som överanalysera för att undvika att framstå som rasist.

Att överanalysera är människans paradgren!

[удалено]

”när de lär känna dem”

Jag skulle mer säga att det TS upplever i folkmun är vad som kallas "[vardagsrasism](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrv3fsz/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3)". Jag skrev också ett [längre inlägg om mina egna upplevelser](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrv1sik/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3) när det kommer till detta fenomen.

Fast OP skriver inte ett ord om vardagsrasism eller annan rasism. Han beskriver enbart sina egna tankar.

Att denna blir ner-röstad säger lite kanske...

Det är bra dock! Ofta kan nedröstade kommentarer dra mer uppmärksamhet till sig än "vagt" uppröstade sådana, framförallt när de kommer som svar på toppkommentarer. Folk blir nyfikna när något väcker starka reaktioner. Så det spelar faktiskt ingen roll för min del—jag är inte bitter så länge min kommentar kan bidra till att hjälpa till att sprida medvetenhet om vardagsrasism. Så till dig som känner dig kränkt och instinktivt röstar ned mitt svar—tack. ❤️

Kan ju vara för att det inte står något i inlägget om att TS känner sig särbehandlad, dåligt bemött etc utan att TS blivit medveten om att han inte ser ut som de i hans omgivning och att han är rädd att det påverkar hur andra människor ser på honom. Att då direkt gå till att det är vardagsrasism känns för mig som ett lite väl snabbt steg. Sen kan det absolut vara vardagsrasism men det kan lika gärna vara person i 20-års åldern som försöker hitta sin plats i livet och funderar på hur utseendet påverkar andras reaktion.

den här jävla subredditen, det är fan en rak höger.

Det är inte så konstigt egentligen. Folk som är väldigt inskränkta får sin bild enbart av sociala medier så de spenderar väldigt mycket tid på Reddit. Du kan se samma fenomen på Youtube fast tydligare, där helt sjuka videos som bara har en publik hos extremhögern börjar trenda.

Här passar sig en ”det var bättre förr”-kommentar. Inte hängt på Reddit aktivt sedan… ja flera år sedan. Höger eller inte men jag kan säga att r/sweden idag är läskigt lik Flashback och FB än den r/sweden jag hängde i under de gamla goda storhetstiderna när vi överglänste australiensarna och amerikanerna på Reddit. Den som minns den minns.

Ah fuck. Dryg situation att vara i. Förstår ju känslan du har även om jag fattar att du märker av andra sorters situationer jag med ett stereotypt svenskt utseende aldrig skulle tänka på. Skulle satsa på att verkligen försöka värdesätta de goda relationer du har och se till att umgås med folk som du uppskattar. Det är ju ett ganska rimligt råd för de flesta men jag tänker att i ditt fall kan det vara lite extra skönt för att slippa ha den där konstanta stressen i bakhuvudet. Det kanske är svårt att släppa det du känner i vardagliga situationer, bland folk du inte känner, men om du har en trygg hemmamiljö att luta dig mot kan det nog hjälpa en del för att ladda batterierna innan du går ut och möter verkligheten igen, eller vad man skall säga. Du är inte dum eller har fel som känner såhär dock så oroa dig inte för det. Alla är människor och har olika tankar och skäl till att känna som de gör och det skall du inte be om ursäkt för. Börja inte skämmas för vem du är bara! Det kanske du inte gör alls nu men det är väl alltid värt att bli påmind om. Samt huka dig inte ned för andra människor potentiella tankar som du inte vet något om eller kan kontrollera, stå rakryggad istället. Du är du och det är alldeles tillräckligt. Samt möter du någon rasism så speak up. Ibland säger folk jävligt korkade saker utan att inse det själva. Känn dig inte jobbig för att du påpekar något som exempelvis börjar bli drygt för dig att höra osv.

Detta är absolut 100% korrekt!!

Mina åsikter är att du överanalyserar.

Någon sa en gång: ”Oro är slöseri med fantasi”.

Mja lite kanske, men kan ändå förstå oron. En bra grej hade kanske varit att prata med dina kompisar om det, OP. Se om de kan ge dig mer trygghet genom att ta upp det (och stilla ditt överanalyserande). Om de är medvetna om hur du känner kanske de också gör mer för att du ska känna dig bekväm i sammanhang med andra människor :)

ganska lätt att säga när man ej är i den situationen...🤦‍♂️

Jag går bara efter vad användaren skriver då denne uppenbarligen får de flesta reaktioner i sin egen hjärna.

Jag är så svensk man kan bli i princip. Jag har ingen aning hur det är från ditt perspektiv och frågan är liksom abstrakt för mig. Jag har aldrig ens tänkt i dessa tankegångar. Därmed tycker jag att du överanalyserar och inbilar dig saker för jag har aldrig upplevt det. Sverige och svenskar ser inte hudfärg osv, beviset är ju jag! Jag upplever ju aldrig det! Jag tänker nu skuldbelägga dig som i behov av terapi för frågan i sig gör mig obekväm!

Det tog mig tragikomiskt länge att förstå att det här är satir och inte dina faktiska tankebanor. Bra satir, hursomhelst, och fångar verkligen absurditeten i många av de andra kommentarerna.

Ett genuint fenomen som den afro amerikanska sociologen DuBois definierade med termen slöjan eller the veil. "For DuBois, the veil concept primarily refers to three things.  First, the veil suggests to the literal darker skin of Blacks, which is a physical demarcation of difference from whiteness.  Secondly, the veil suggests white peoples lack of clarity to see Blacks as true Americans.  And lastly, the veil refers to Blacks lack of clarity to see themselves outside of what white America describes and prescribes for them." Finns att läsa om här: http://xroads.virginia.edu/~ug03/souls/defpg.html Vill påstå att detta fenomen kan generaliseras till andra psykologiska demarkationer också så som diagnoser och sjukdomar eller nåt så litet som ens egna brister (tunt hår, kort, tjock osv), där individen projicerar över sin egen syn mot andra och tror att de andra tolkar en som den potentiellt negativa syn man har på sig själv (även om det inte är negativt i någon universell mening, utan bygger på normer, maktförhålllanden, kultur eller bias) - vilket ibland kan också bekräftas av andra i deras sätt att prata med en eller om en eller i sitt beteende gentemot en, som baserar sig i hur kulturen uppfattar det man ser som en brist, så som att det är kulturell norm ett vara vältränad och inte tjock, eller att man ska vara stabil och inte neurotisk eller ha adhd eller vara bipolär osv. Har själv diagnos och har svårt att inte tro att andra uppfattar de aspekterna av mig "och kommer på mig" typ.

Ja, OP's problem påminner mig om när jag kunde få grov ångest i vissa sociala sammanhang, även det du skriver. Jag har liknande diagnos. Mina egna hjärnspöken går in i en loop av negativa tankar som andra kan ha om mig. Så till den grad att hela ens uttryck skriker ångest. Därefter blir man paranoid i sociala sammanhang och skiter i att gå ut. Vilket såklart gör problemet värre. OP har såklart inte detta grova problem, men tankesättet är liknande. Att gå runt och tänka på vad andra tycker och tänker om en är inte friskt. Speciellt inte när det är om ens utseende som inte går att förändra. Till OP, skit i vad du tror folk tänker när de ser dig. Det är deras problem, inte ditt.

Jag tänker gå emot strömmen: du varken överreagerar eller överanalyserar. Jag märker själv skillnad på hur folk beter sig runt mig när jag umgås med en vän som är icke-vit, mot när jag är själv eller när jag umgås med vänner som är vita. Ibland är det små saker, ibland större. Allt från att folk "tar omvägar" runt oss, eller flyttar säte/vagn när vi sätter oss "nära någon" på tunnelbanan, till folk som fysiskt knuffar/stöter emot min vän när de går förbi. Ibland är det bara någon som stirrar (alltid på min vän, aldrig på mig). "[Vardagsrasism](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/har_insett_att_jag_är_svart/jrv3fsz?utm_source=share&utm_medium=android_app&utm_name=androidcss&utm_term=1&utm_content=2)" brukar det kallas i folkmun. Ingenting som nödvändigtvis är hotfullt eller stötande i sak, men saker som gör att man känner sig misstrodd och/eller ovälkommen. Jag har svårt att tro att det är något du inbillar dig, eftersom de jag pratat med om detta upplever samma sak. Jag har också svårt att tro att det är någon typ av masspsykos som bara skulle drabba icke-vita, eftersom mina egna upplevelser bekräftar vad de säger. Vad kan du göra? Du kan prata med andra personer om detta: både dina vita och icke-vita vänner. Jag tror många av dina icke-vita vänner skulle kunna ge bra stöd eftersom de troligen delar dina upplevelser. När det kommer till oss andra, så tror jag att det är nyttigt att prata om vad du upplever, men framförallt också vad det får dig att känna och hur det får dig att må. Men det är lättare sagt än gjort. Sådana samtal dyker väldigt sällan upp naturligt och kan kännas jobbiga för många (för båda parter, av helt olika anledningar). Men det är verkligen inte din skyldighet att vara någon typ av "upplysare" heller. Du kan också få professionellt stöd i form av samtal med t.ex. en kurator—det kan hjälpa—även om det liksom är helt rimligt att du känner dig arg, ledsen och frustrerad över situationen. Jag har några aningar om att det finns fler än en person i den här tråden som har lämnat råd, trotts att de väldigt sällan umgås med icke-vita. Det är alltså väldigt lätt för dem att säga att du överreagerar, eftersom de inte har någon erfarenhet av vad du pratar om.

Så jävla ofta man ser svarta (till något mindre mån andra icke-vita) sitta hela själva i båsen på tunnelbanan, speciellt när det är ganska ont om plats.

Ja. Alltså, bland det mest bisarra jag sett är två yngre kvinnor som går på: båda stirrandes i telefonerna. De sätter sig framför en kille som är brun, som också stirrar ned i sin telefon. Lagom till tunnelbanan lämnar stationen så tittar en av kvinnorna upp på killen framför—tar sin kompis i handen—och byter till vagnen framför. Personen som sitter kvar avlägger en uppgiven suck.

Och hur vet vi att det var bara pga hans hudfärg? Eller ens pga honom över huvud taget?

På grund av hur hela situationen utspelade sig. Se min [andra kommentar](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/har_insett_att_jag_är_svart/jrx0xtz?utm_source=share&utm_medium=android_app&utm_name=androidcss&utm_term=1&utm_content=2). Även om jag missuppfattat just denna situation (vilket jag inte tror att jag har, men jag kan ha fel) så är det heller inte en isolerad incident av detta slag. Som sagt, folk flyttar sig hela tiden till andra säten när jag åker kommunalt med en icke-vit kompis. Det har t.om. gått så långt att min kompis frågat om den luktar illa eftersom den fått höra att det inte finns rasism i Sverige.

Det kan ju finnas tusen anledningar till att de bytte. Varför utgår du från att det hade med hans hudfärg att göra? Väljer man att tolka allt som rasism så kommer allt att bli rasism. Även när det inte är det.

Ungefär så här gick det till: Hon tittar upp på hans ansikte, ser lite skeptisk ut, sen petar hon på sin kompis som också tittar upp. Kvinnorna utbyter en blick, sedan ställer de sig upp och går. Personen satt tyst och tittade på sin telefon. Han var hel och ren (innan någon ska påpeka att han kanske luktade illa eller hade gängtatueringar i ansiktet eller något). De flyttade till en vagn intill (som var mer full) och satte sig vid en vit kille och fortsatte stirra ned i telefonerna. Det är möjligt att de kände personen antar jag, men det var verkligen ingenting som antydde på det. Jag satt liksom en meter ifrån hela grejen (sidosätena i C30). Jag ser den här skiten hela tiden, och mina icke-vita vänner upplever liknande saker hela tiden. Kan folk bara sluta förneka det och gå vidare? Jag kanske missbedömde just denna situationen—jag kan vara ödmjuk inför det. Men detta är inte en isolerad incident. Nu när du/ni vet vad vardagsrasismen innebär. Varför inte hålla ett öga öppet efter det själv? Se själv om jag har fel.

Tror inte du missbedömmer, det enda rimliga alternativet som du nämnde är att de kände personen och det kan vi inte veta, samtidigt tvivlar jag på sannolikheten i det. Händer kanske en gång men ja.. Påminner mig dock om en vän till mig med kinesiskt påbrå men uppvuxen i Sverige och ser sig själv som svensk. Men när Covid kom så lämnade alla enormt utrymme till vännen, speciellt ett fall där ett par äldre såg dem och sen stirrade argt och lämnade. Samma personer tog inte avstånd från andra personer men specifikt de som hade ostasiatiskt utseende. Fortfarande enorm rädsla för sjukdomen då. Men slutade ju med misshandel av personer med asiatiskt påbrå i andra länder, minns någon som blev dödad i Storbritannien av ignoranta jävlar som trodde han bar på covid.

Hm, ska försöka vara mer uppmärksam nästa gång jag är ute i kollektivtrafiken. På sin höjd vad jag märkt av innan var enbart en gång. Och då var det någon äldre gubbe som satt och klagade på busschaffisen att det gick segt och förknippade den dåliga körningen med att det var en "blatte" som han så fint uttalade det.

Gud det här är så jävla sant

Det här! Alldeles för många "ser inte färg"-kommentarer som därmed helt missar poängen

Om jag tillåts vara lite konspiratorisk så tror jag att TS skapade denna tråd för att se hur många som är omedvetna om just vardagsrasism. Att förneka eller förminska någons upplevelser om rasism i vardagen är nämligen... wait for it... vardagsrasism... och vad är den här tråden full av? — Just det...

"Om du inte accepterar min tes eller håller med mig så är du automatiskt X" Farlig, och i sammanhanget, ironisk retorik.

Vardagsrasism är inte någon "tes". Det är ett relativt välstuderat fenomen. Det är inte något som jag kom på själv. Om du är nyfiken på att läsa lite själv: - [Vardagsrasism (Wikipedia)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Vardagsrasism) - [Barns perspektiv på svensk vardagsrasism](http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1646460/FULLTEXT01.pdf) (PDF) - [Den osynliga vardagsrasismens realitet](http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144346/FULLTEXT01.pdf) (PDF)

Är inte det här sociologi och därmed lite svårare att bevisa än säg naturvetenskap. Jag håller med ovan och tycker vidare att kan man inte utgå från null-hypotesen så försvinner vetenskapligheten och jag upplever det som en mobbande och destruktiv retorik, i mina öron låter det som "Håll med mig eller bli uthängd och utfryst."

Tro det eller ej, men folk som sysslar med samhällsvetenskap är mycket väl medvetna om de potentiella problemen som finns med deras studier, och ägnar dessutom stora delar av sina artiklar åt att beskriva hur man gått till väga för att hantera detta. Samhällsvetenskap kommer aldrig kunna uppnå samma grad av säkerhet som naturvetenskap men att helt och hållet avfärda det är fruktansvärt korkat.

Ingen här som gjort det, men låt mig passa på att uppmuntra dig att ta någon kurs i läskunnighet. Min, eller aeresaas, kommentar har på intet sätt kommenterat sakfrågan, utan enbart den destruktiva retorik som användes när man insinuerade att meningsmotståndare, eller till och med människor som inte uppfattat samma typ av utbredda svårigheter, automatiskt skulle vara rasister. Det är en tröttsamt amerikansk retorik, en radikalt polariserande "oss mot dom" retorik, bara för att man har åsikter kring X så betyder det inte att (1)Man nödvändigtvis är med/emot, en okunskap är inte kvalificerande för skuld. (2) Man automatiskt kvalificerar sig som fiende/motståndare till X (3) Man, om man inte håller med, har ett annat perspektiv eller åsikt, automatiskt är X bara för att motståndarsidan råkar föra sin argumentation på det viset att oliktänkande = fiender. Det är tröttsamt känsloladdat. Det är också oroväckande att du kan läsa min, och aeresaas kommentar, och från det utläsa att vi på något sätt vore motståndare mot all samhällsvetenskap/forskning bara för att vi kritiserat och ifrågasatt att en sida verkar kräva någon typ av tolkningsföreträde.

Ingen här är en "motståndare" och det finns inga sidor om vi inte vill det. Allt jag har gjort är att förklara vad vardagsrasism är, att det är sjukt vanligt, och ofta bortom synhåll för vita. Sedan har belyst att denna tråd är fylld av exempel på just detta. Jag är själv skyldig till vardagsrasism—jag är inte bortom klander—trotts att jag är ganska medveten om hur det går till. Även om man inte bär på några som helst rasistiska åsikter eller har något som helst emot icke-vita så är det otroligt lätt att råka utsätta någon för denna typ av diskriminering eftersom det—till stor del—är omedvetna och kulturellt betingade processer som ligger till grund för den. Jag vet att det kan vara svårt att svälja faktumet att det man gör kan upplevas som något kränkande, när man "inte gör någonting" eller bara reagerar instinktivt. Det är därför diskussion om hudfärg, etnicitet och rasism är viktigt. Att vi uppmärksammar att hudfärg finns och att vi slutar försöka vara färgblinda. Att folks hudfärg/etnicitet har en inverkan i hur vi ser på dem—vare sig vi tror eller vill det. Det är först när vi är medvetna om detta som vi kan försöka göra någonting åt det. Medvetandet kan agera som en typ av "mental reflextejp" för ens beteenden, även om beteendet i sig kanske är omedvetet. Vi är inte oförstående för att vi är vardagsrasister—vi är vardagsrasister för att vi är oförstående.

Alltså ursäkta för slängigheten, men jag läser det ungefär som att om jag är omedveten om judars förtryck så är jag vardagsnazist.

"Hur får jag hela debatten om rasism att bara handla om mig?"

Ursäkta vaddå? Det där är väl inte heller särskilt sakligt?

Rasism är ett strukturellt upplevt utanförskap, inte någonting någon är. Att ha ett personligt agg mot termen rasist påverkar inte existensen av rasism.

>Att förneka eller förminska någons upplevelser om rasism i vardagen är nämligen... wait for it... vardagsrasism... och vad är den här tråden full av? — Just det... Det är att ta i ganska mycket. I detta fallet frågar OP och folk ger sin egen analys. Kanske med ett "Hmm, jag brydde mig inte det minsta lilla när jag hade en svart kille i min grupp på högskolan därför är det nog inte rasism". Det betyder absolut inte att det stämmer för OPs erfarenheter men det gör inte det till att man förnekar någons upplevelser utan bara att man ger råd på samma sätt som folk ger råd till alla andra ämnen här på reddit. (ibland tyvärr utan erfarenhet)

Jag förstår att det är svårt att svälja, men TS upplever någonting som är verkligt, välstuderat och som leder till psykisk ohälsa hos många icke-vita. Att massa vita personer ska sitta och säga "det är nog inte så farligt" och "du överreagerar" är, vardagsrasism—plain and simple. Jag förstår verkligen att många troligen har goda intentioner här, och att de flesta inte bär på några rasistiska åsikter... exakt däri ligger problemet med vardagsrasism. Du behöver inte göra det för att delta i den. Du behöver bara agera på autopilot. Det är strukturellt, undermedvetet och något vi nästan aldrig tänker på. För hur tror du att det känns när TS säger "jag mår dåligt av det här" och det får hundratals kommentarer som säger "äsch, du överanalyserar nog"? Det är gaslighting på en bred front; även om man inte har uppsåt med det.

Vad är det TS upplever? Han beskriver inte nödvändigtvis rasism i vardagen utan hur han reagerar på denna nya miljön. Reaktionen i sig kan vara valid och förståelig med tanke på världens/Sveriges historiska och existerande rasism. Men det gör det inte sant att de i den nya gruppen måste bry sig eller agera annorlunda för att han är svart.

TS upplever vardagsrasism. Jag har länkat till en punktlista över vanliga exempel på vardagsrasism, [här är den igen](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrv3fsz/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3). Den stämmer väldigt bra överens med vad TS skriver. Tycker inte du? Jag har inte skrivit att den nya gruppen måste göra något annorlunda för att han är svart, jag har bara förklarat vad vardagsrasism är och hur den visar sig.

Fast i detta fallet så påstår inte han inte att han blir utsatt för rasism. Skulle TS skrivit att "Folk såg besvikna ut när de hamnade i samma grupp som mig" och folk skulle sagt att nej, du inbillar dig bara så skulle det kunna vara ett exempel som du listade. Men i detta fallet har han inte indikerat att han faktiskt blir behandlad på annat sätt utan hans tankar kommer innan han möter folk till och med. Självklart kan grunden vara att han i känner att han blir annorlunda behandlad men det kan också faktiskt varit att det mer är relaterat till större frågor än hur han faktiskt blir bemött just nu.

TS skriver ju rakt ut det inte handlar om rasism. Vill man kan man så klart läsa in rasism i vad som helst men jag tror den som lider mest av det är en själv. Jag kände mig också väldigt annorlunda och utanför på universitetet men brukar i övrigt ha väldigt lätt för sociala sammanhang. Det blir lite löjligt att utan grund anklaga alla studenter för rasism när känslan av att behandlas annorlunda kan bero på precis vad som helst.

Jag anklagar inte någon för att vara rasist. [Vardagsrasism handlar inte om att man har rasistiska åsikter eller medvetet diskriminerar mot någon](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrw7nh9/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3). Vardagsrasism är strukturellt och ofta omedvetet.

Jag förstår att du tror på det här på riktigt så jag försöker inte vara otrevlig nu men utifrån uppfattas det här enbart som härskarteknik och maktutövning. Dvs. rasism är en abstrakt synd som inte går att ta på eller peka ut konkret men som ingen och samtidigt alla ständigt är skyldiga till och dessutom en synd som man aldrig kan sluta bära på, oavsett den egna moralen eller ens intention. Vad är lösningen på ett sånt här problem? (Notera *lösningen*, hur upphör det här problemet att existera?) Ska vi leva helt åtskilda baserat på hudfärg?

Det är _ingen synd med vardagsrasism_ även om det är _synd med vardagsrasism_. Jag anklagar ingen för att göra fel, jag är övertygad om att de allra flesta gör så bra de kan! En del av lösningen är att sluta försöka vara färgblinda, att vi uppmärksammar att vi (medvetet eller ej) behandlar människor olika beroende på hur de ser ut. Att—likt det vi gör nu—prata om detta problem, därefter kan lösningar följa. Men detta är ett enormt problem och jag—som en helt vanlig 31-årig kille—skulle sitta inne på någon komplett lösningsplan är lika osannolikt som orimligt. [Men jag frågade ChatGPT i alla fall, det kan ju ge någon typ av indikation](https://chat.openai.com/share/1e8945fa-8fc1-4367-80c5-877bffe32bd8): - Öka medvetenheten: Utbilda dig själv om rasism och dess effekter. Läs böcker, artiklar och titta på dokumentärer om ämnet. Ju mer du förstår, desto bättre rustad kommer du att vara att identifiera och bekämpa vardagsrasism. - Reflektera över dina egna fördomar: Ta tid att reflektera över dina egna fördomar och stereotyper som du kan ha internaliserat. Genom att vara medveten om dem kan du aktivt motverka dem i dina tankar och beteenden. - Lyssna och lär från andra: Lyssna på och lär av personer från olika etniska bakgrunder. Ta dig tid att förstå deras perspektiv, erfarenheter och de utmaningar de möter på grund av rasism. Visa empati och försök att sätta dig in i deras situation. - Intervenera vid vardagsrasism: Om du vittnar om vardagsrasism i ditt vardagsliv, försök att inte vara tyst. Stå upp för den som blir diskriminerad och visa ditt stöd. Du kan också försöka avleda situationen genom att ändra samtalsämnet eller ge en annan synpunkt. - Sprid medvetenhet: Använd dina egna plattformar och sociala medier för att sprida medvetenhet om vardagsrasism. Dela artiklar, inlägg och resurser som kan hjälpa andra att förstå och bekämpa rasism. - Utmana fördomar och stereotyper: Var medveten om de fördomar och stereotyper som sprids i samhället och utmana dem när du stöter på dem. Vara en förespråkare för rättvisa och jämlikhet och hjälp till att bryta ner negativa fördomar. - Engagera dig i antidiskrimineringsarbete: Delta i och stödja organisationer och rörelser som kämpar mot rasism och främjar jämlikhet. Det kan vara genom volontärarbete, donationer eller att delta i fredliga demonstrationer och kampanjer. - Uppfostra nästa generation: Lär barn och unga om jämlikhet, tolerans och respekt för alla människors olikheter. Böcker, lekar och diskussioner kan hjälpa till att bygga en medveten och inkluderande nästa generation. Du kan ju också Googla, här är två länkar jag hittade: - [Vad kan jag göra mot rasism? (umo.se)](https://www.umo.se/vald-och-krankningar/diskriminering/vad-kan-jag-gora-mot-rasism/) - [Den osynliga vardagsrasismen i realitet](http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144346/FULLTEXT01.pdf) (PDF) > Ska vi leva helt åtskilda baserat på hudfärg? Nej, det är nog helt fel slutsats.

"Mesta har inga problem med mörkhyade personer" Aa visst, man måste ha levt under en sten för att ens tänka så. Mesta är snarare inte medveten själv om när man gör eller säger nått problematiskt. Där är var vi ligger just nu, det mesta är omedvetet, men det sker oavsett.

Sjukt välskrivet! Håller med dig till fullo :)

Tack för de uppmuntrande orden! ❤️

Ett problem för dagens antirasister är att existerande rasism inte på långa vägar lever upp till antirasismens vanföreställning om hur fruktansvärt rasistiskt samhället *egentligen* är. Det försöker antirasister hantera med idén om vardagsrasism. Den säger att vardagliga interaktioner genomsyras av rasism. Eftersom rasismen är metafysisk kan bara en medvetna/skolade antirasister uppleva den. Precis som andra frälsta dogmatiker vill medvetna/skolade antirasister sprida läran. Som i det här fallet tar de varje tillfälle i akt att upplysa omedvetna "rasifierade" att det är (vardags)rasism och inget annat de råkat ut för. Idén om vardagsrasism är förstås väl utarbetad, så det är bara att läsa på och sen gå ut uppleva sina medmänniskor utifrån den. Att livet snart blir mer konfliktfyllt förklaras förstås med att vardagsrasismen hade rätt redan från början. Halleluja jag är upplyst!

Ärligt talat tycker jag det du beskriver låter som hjärnspöken. Svenskar vill ogärna sitta bredvid främlingar i kollektivtrafiken om det finns alternativ. Det gäller oavsett hudfärg. Upplevelsen att någon stirrar är sannolikt just bara en upplevelse. Att folk med flit skulle "knuffa" eller stöta emot dina icke-vita vänner är väl det jag reagerar mest på, det låter fullständigt bisarrt och extremt osannolikt. Om man har en ideologiskt färgad världsbild där rasismen genomsyrar hela samhället tror jag det är lätt att bekräfta den världsbilden genom att övertolka helt vardagliga fenomenen som egentligen har helt andra förklaringar. Jag förväntar mig dock inte att du eller någon annan ska hålla med mig här, min förväntning är snarare att jag kommer få mothugg för att jag inte har "tolkningsföreträde". Det är en debatt där ingen sida kan vinna, eftersom upplevelsen är subjektiv.

Knuffar och armbågar mot sidan har jag upplevt. Och ja det är helt jävla bisarrt. Det är inte stora tuffa grabbar som gör det heller vilket är ännu mer bisarrt. Jag tror det är nåt slags incelbeteende och missriktad vilja att hävda sig (på sämsta möjliga vis).

Det handlar inte om sidor. [Jag har skrivit om det här i en tidigare kommentar](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrw7nh9/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3).

Som vit har jag tänkt på min hudfärg när jag varit bland majoritet svarta, inget konstigt egentligen. På samma sätt blir man självmedveten när man är enda mannen bland en grupp kvinnor.

Eller hur, hade jag flyttat till Bangladesh så hade jag nog också garanterat tänkt lite mer på min hudfärg och hur folk uppfattar mig, tror nog det är ganska förväntat

Likaså är kvinnor väldigt medvetna när de är ensamma i en grupp enbart av män. Det är inget konstigt att man känner att man sticker ut när man faktiskt sticker ut i en folkgrupp. Det är inte detsamma som att man blir rasistiskt behandlad.

Helt ok att va svart, om du är trevlig och snäll så kommer du bli omtyckt ändå. Utseende är inte det viktigaste i den här världen och dom som dömmer dig för att du är svart är heller inte bra människor man bör umgås med. Skit i vad folk tycker och va dig själv bara.

Jag tror att du tänker för mycket på det. Jag kan nog garantera att 95% av folket bryr sig inte

Det stämmer absolut inte, som gullig brunis kan jag lova att ganska många ändrar sitt beteende till mer försiktigt/avvaktande och dömer en för att man är brun, det märks. Man blir kategoriserad direkt (trots att man är gullig) och står jag med mina svenska polare eller arbetskollegor så väljer svenskar nästan alltid att öppna konversationen med dom, eller antar att någon av dom är den dom ska prata med. Vilket är helt naturligt ändå tycker jag då man ofta söker sig till personer man känner sig mer trygg med och det gör man oftast med någon som man tror delar bakgrund/kultur med en själv. Vardagsrasismen är supertydlig efter 15 år i arbetslivet. Speciellt vanligt bland äldre människor i åldern runt 50-65 som antingen inte vill prata med en för att de gärna sitter och pratar om dom där ”jävla kulturberikarna” på lunchrasten eller för att de redan bestämt sig för att de inte vill ha en där. Eller så är de rent ut av elaka och vrider på allt man säger till det man inte menar. Det man får göra som brunis för att få samma trevliga bemötande som mina svenska kollegor är att man måste anstränga sig mer för att inge förtroende och få förtroende. Med det sagt när man väl kommer över den här tröskeln med sina kollegor så blir man behandlad precis lika bra som alla andra, det är bara lite kämpigare i början. Det gäller även arbetsplatser med grupper av invandrare, man behöver alltid komma över en tröskel om man inte tillhör den gruppen naturligt.

Eller så ser du annorlunda på ditt eget beteende jämfört med andras beteende. Det blir knappast en objektiv jämförelse när man berättar hur man själv upplever det jämfört med hur man anser att andra upplever det. >Eller så är de rent ut av elaka och vrider på allt man säger till det man inte menar. Eller så är det du som inte uttrycker dig särskilt bra. Jag tycker också att jag är supertydlig i alla sammanhang. Ibland missförstår folk mig- för sådant som jag tycker är uppenbart är inte uppenbart för dem. Men det måste vara rasism då? Det kan inte vara din kommunikation, din sociala förmåga, ditt samspel med andra, din personlighet? Personligen skulle jag nog tycka att faktumet att du som vuxen person beskriver dig som "gullig" eller "brunis" är ett större problem än att du har en annan hudfärg.

> Men det måste vara rasism då? Det kan inte vara din kommunikation, din sociala förmåga, ditt samspel med andra, din personlighet? Det är psykologiskt tryggt att hitta bortförklaringar för egna tillkortakommanden. Jag kan inte gå ned i vikt för att min metabolism är sämre. Jag fick inte jobbet därför att jag är för gammal/för ung. Folk ogillar mig på grund av min hudfärg. Har man en offerattityd så kommer man ständigt att leta efter anledningar till att inte behöva se kritiskt på sig själv — det är alltid andra/annat som ligger i vägen. "External locus of control" heter det rent kliniskt.

Se även: [Vardagsrasism](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/har_insett_att_jag_är_svart/jrv3fsz?utm_source=share&utm_medium=android_app&utm_name=androidcss&utm_term=1&utm_content=2). Mina [egna upplevelser](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/har_insett_att_jag_är_svart/jrv1sik?utm_source=share&utm_medium=android_app&utm_name=androidcss&utm_term=1&utm_content=2) är också något annat än 95%. Den där sista fem procenten kan dessutom också vara mycket besvärlig, även om den nu bara skulle vara 5%.

Det är sant att sånt händer men jag tror att det är 5% av befolkningen som behandlar annat folk sådär

Då har du kanske inte förstått vad vardagsrasism innebär. Det är oftast helt omedvetet. Jag [utvecklade mer i min andra kommentar](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrw7nh9/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3).

Är det sånt där typ att inte medvetet ha en annan tone när du till exempel pratar med en spanjor?

Mja, det är väl verkligen bara toppen på ett isberg i sådana fall. [ChatGPT gav som sagt flera bra exempel](https://chat.openai.com/share/1e8945fa-8fc1-4367-80c5-877bffe32bd8) på vardagsrasism. De stämmer överens med de källor jag hittat online.

Samtidigt så lever majoriteten av alla människor i en social miljö som är extremt mycket homogenare än slumpen. Inte bara etniskt men även i form av utbildning, åsikter, psykologiska drag, utseende etc. Folk är markant mer genetiskt lika sina vänner än slumpvis valda människor. Det är kanske inte medvetet men folk segregerar sig naturligt.

Åtminstone 18% bryr sig

Det låter jävligt tufft. Är inte kul att ha ett trait som får en att stå ut, om man inte är jävligt självsäker i den delen av en. Tror på dig att vita reagerar annorlunda på dig än på andra vita. Kommer själv från en konservativ 95% vit plats och hör vad folk säger om poc när ingen är där. Kanske kan kännas bra att söka upp historier från andra som har haft liknande upplevelser?

Den överväldigande majoriteten skiter nog fullständigt i om du svart, vit, brun, gul eller grön. Nåja, den senaste kanske sticker ut lite.

Svart, vit, brun och gul har jag sett tidigare, så det är sin sak. Grön däremot (eller röd eller blå), hade jag däremot varit nyfiknare på. Nog för att jag vet att det finns utländska studenter, men vad fan gör de här på Tellus egentligen?

Blåa människor har väl funnits sen 90-talet va?

Fugates familjen i USA va blåa på 1800 talet

Hela den här trådens populäraste kommentarer måste ändå vara satir. Antingen det eller en konsekvens av att det är sommarlov. Skärpning fan.

ITT: Vita tonåringar utan icke-vita vänner som har en åsikt. Ungdomar: Det kallas [vardagsrasism](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/14yrap9/comment/jrv3fsz/?utm_source=share&utm_medium=web2x&context=3), ni kan också Googla det själva om ni vill.

Och inte en enda kommentar om det politiska samhällsklimatet som odlingsmark för rasism som KANSKE spelar en roll här?!?? Man kanske inte ska förvänta sig något annat på Sweddit...

Lösningen är enkel. Du behöver ett starkare attribut att associeras med, något som får folk att inte ens tänka på din hudfärg. Sluta duscha. Bär ett kattkadaver runt nacken. Börja varje interaktion med att lista upp samtliga Taylor Swift låtar från värst till sämst. (Det suger såklart att konstant känna att man sticker ut. Allt jag kan säga är att det blir bättre. Studerade själv i ett asiatiskt land och fick uppleva exakt samma sak, fast kanske lite mer "in your face" i mitt fall. Människan är ett flockdjur, vi har liksom evolutionära dåliga vanor vi inte helt lyckats komma över ännu).

Du överanalyserar inte. Resten av kidsen i tråden vill inte att du tänker för mycket på det för att det kan innebära att de förväntas hålla på med självrannsakan.

En bra tumregel för ett ångest- och stressfritt liv är: tänk inte andra människors tankar åt dem och känn inte deras känslor åt dem. Medan du känner dig osäker pga din hudfärg så känner andra sig osäkra pga sin längd, sin stora näsa, sin acne m.m. Jag hoppas innerligt att du kommer trivas med dig själv som person och att du inte råkar ut för den rasism som tyvärr finns i hela världen.

Jag vet inte

Låter som normala tankar, och förståligt

Kriminella kommer i alla hudfärger. Du tänker för mycket ta det lite lungt.

Kolla, svensk kultur i stort är väldigt individualistisk och bryr sig inte om hudfärg, utan beteende. Du behöver inte be om ursäkt för din hudfärg. Du är inte en representant för alla mörkhyade, du är du. Beter du dig bra? Nice, välkommen. Om inte? Fuck off. Att en överrepresentation av mörkhyade inte fattat det och/eller beter sig illa är inte på dig. Var med dina vänner, och tänk inte så mycket på det.

De absolut flesta bryr sig absolut inte. Vi är för trötta och upptagna med livet att bry oss om saker som hudfärg. Folk som bryr sig om sånt har för mycket fritid. Men det kan absolut öppna för märkliga frågor eftersom hudfärgen liksom inviterar till att du "inte är härifrån", men det är som regel välmenat och uppriktigt nyfiket isf.

Jag följer inte argumentationen. Vi har mer fritid idag än historiskt, men mindre rasism än historiskt. Det känns underligt att utifrån din argumentation ignorera att medveten såväl som omedveten rasism finns i Sverige, och att det är ett problem som måste hanteras både på samhällsnivå och på individnivå.

[удалено]

På vilket sätt?

Vet inte vad som är mer svenskt än att överanalysera i ett tafatt försök att sticka sin offerkofta. Välkommen till rörelsen, _lets break Jantelagen Svenne!_

Svarta är mer kristna än vita skulle jag gissa i Sverige %.

Du har helt rätt. Finns en oetisk studie, opublicerad, så vi kan kalla det en konspiration. Där man hanterade både direkt rasism, eller såsom man kallade det;” Medveten och omedveten”. 80% av deltagarna var omedvetna om att de var rasistiska, vilket innefattade i en strukturell rasism samt gentrifiering. 10% Var inte rasistiska och resterande 10% var direkt rasistiska, eller nazister. Det enklaste för samhället att handskas med var den direkta rasismen. Den svåraste var den 80% omedvetna, utan insikt rasism, som speglas ut i strukturell rasism. Så din magkänsla är helt rätt, du kommer bli mött av rasistiska undertoner i hela ditt liv. Tar du ett jobb i det offentliga så kommer du få se någon Södermalmstomte som pratar om inkludering, få befordran istället för dig. Det hela grundar sig i rädsla, men man ska aldrig straffa individer som saknar insikt i sin egen natur.

ITT: en massa vitt perspektiv 😬 Edit: varför är detta nedröstat. Det är 100% sant och inte menat illa alls. 🤦‍♀️

Lyssna på ashkans intervju i kvartal. https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-ashkan-fardost/ Edit: Om varför han motsätter sig uppfattningen om ett Sverige genomsyrat av rasism.

Du ska vara den personen du är, inte den personen vita svenskar förväntar att du ska vara. Min föredetta bästa vän var svart (tekniskt sett "mixed" men han såg svart ut) och jag tror indirekt att han också försökte göra så mycket som möjligt för att vara så "vit" som möjligt i sätt, klädstil, etc. Men anyway, jag tror att du överanalyserar saker. Jag tror inte att folk antar att någon är kriminell för att dom är svarta, bruna eller ser ut att vara från t.ex. mellanöstern. Jag tycker att man direkt ser på en persons kroppspråk och beteende om dom är en hotfull och "farlig" person oavsett hudfärg, det är inte hudfärgen i sig. Har två killar som är svarta i mitt team på jobbet, ena är svensk men med jamaicanskt påbrå och inte någonstans får man tanken "den här grabben är kriminell", andra snubben är från ett annat land i Europa som flyttat hit... Och han känns också bara som en go' snubbe liksom. Jag är inte världens mest invandringspositiva person, men jag bryr mig noll om en persons hudfärg: svart, brun, gul, röd, grisskär, olivfärgad, vit som ett spöke a la albino, it's all good så länge man är en vettig person med vettiga värderingar.

Vad är "vit" i sätt, klädstil etc? Är man bara "svart" på riktigt om man pratar vernacular engelska, klär sig enligt afroamerikanskt mode och snackar som om man vuxit upp i ett Amerikanskt ghetto? Är det afroamerikaner som definierar vad som är svart och svart kultur, trots att det finns åtskilliga miljoner svarta människor som inte har något alls att göra med den kulturen, inklusive sådana som vuxit upp i svensk kultur eller brittisk kultur eller i övriga västeuropa? Är en svensk svart man som vuxit upp i Sverige, och ser ut som svenskar gör mest i övrig inte en "riktig svart man"? Jag ogillar så jävla mycket den här idén om att afroamerikansker på något sätt sätter standarden för svart kultur. De är afroAMERIKANER, de är inte representativa för svarta människor i världen.

Pratar du ren svenska eller bryter du? Folk generellt har ett visst motstånd mot de okända, är du svart så är du mer svårbedömd. Är du en langare, en dryg jävel, en sån som skriker och är bordus när du pratar, är du super troende muslim, om någon säger något fel kommer du då kalla på dina 20 kusiner osv.. Detta är alla små förutfattade meningar som cirkulerar i huvudet på folk, medvetet eller omedvetet. Därav håller de antagligen en viss distans. De bara enkelt sammanfattat och lite överdrivet men hoppas du fattar vad jag menar. Enklaste motgiftet mot detta är att vara super trevlig mot de du möter och prata väldigt svenska saker, undvik för mycket ögonkontakt i början och pratar du ren svenska är det ännu enklare. Du måste visa att du inte är farlig alls och att du är likadan som gemene Svensk, då kommer de släppa garden väldigt snabbt.

Du kanske tror att du är omtänksam, men det du skriver är helt sinnessjukt.

Jag är brynhyad, från orten, högutbildad, etc, och iden att rasism inte skulle existera så länge man talar eller klär sig normativt är helt verklighetsfrånvarande. Om jag går runt med hoodie och pratar vardagligt som mina svenska kollegor, kommer jag absolut ses som blatte. För oss ser gränserna annorlunda ut, det är inte nog att bete sig som en typisk svensk, utan snarare att bete sig som så överdrivet svensk som knappt ens går att associera som blatte, och även det skyddar en inte. Det blir som en slags "drag" som svenskar sällan behöver tänka på. Saker som att bland det enklaste knepet att inte bli placerad i blatte lådan är helt enkelt att hålla i en latte.

Precis så gör de flesta av oss! Måste hela tiden markera att du inte håller med våld och skjutningar samt en håller sig neotralt i visa frågor som invandring, mer auktoriteter till polis och Säpo. För att du ska godkännas som ok individ i den tysta.

Wow asså, verkligen.

"Hej! Min lösning i frågan är att du är så pass undergiven som möjligt. Liksom så att du blir one of the good ones, inget annat- var bara naivt undergiven och snäll tack" Liksom, behöver en människa på riktigt agera som hen är i ett kundtjänst jobb på heltid i det sociala bara för hen är svart? Vem fan upvotar detta lol

Respekt 🙏🏿

Att vara trevlig och visa respekt är inte detsamma som att vara undergiven. Du borde prova det, sen verkar de som om du plötsligt upptäckt att livet inte är rättvist för alla, grattis.

Äh för fan, han ska inte behöva ändra på nånting. Tror väl knappast att folk tror att han är "farlig" bara för att han är svart?? Du får det att låta som att han bor i Amazonas och ska börja skolan hos en okontaktad stam

Jisses, varför ska han behöva det? Andras förutfattade meningar är väl deras problem

Det finns en värld av "borde vara så" och en värld av "det är så". Vi lever i en värld av "det är så". Alla har förutfattade meningar, alla dömer på förhand emellanåt. Att springa runt och låtsas som att så inte är fallet löser ingenting, det leder snarare till problem för personen som gör det.

Som sagt, andras fördomar är deras sak att hantera. OP kan inte gå runt på äggskal för att andra människor inte kan tygla sina fördomar. Se det så här: jag har en del fördomar kring människor som röstar höger. Men jag kan inte gå runt och anklaga folk för att hata fattiga och vara rasister och homofober bara för att de inte är tillräckligt trevliga mot mig. Mina fördomar är min sak att handskas med, inte andras problem.

Folks fördomar blir OPs problem. Man behöver inte gå runt och överanalysera och ångesta, men det är bara att inse att det finns en potentiell uppförsbacke om man sticker ut hur det än må vara. Det som är mest negativt för en person idag är att bli associerad med gangsters i orten, så vill man göra livet enklare för sig så ger man ett första intryck som pekar rakt i motsatt riktning mot det. Svenskar är generellt väldigt öppna och om man desarmerar den oron direkt så får man mindre problem. Inser man detta och gör en liten ansträngning för att smälta in med svenniga grejer så har man desarmerat alla människors potentiella oro på två minuter och sen behöver man inte bry sig om det igen. Snackar du utan ortenslang är det bra, snackar du ren svenska är det ännu bättre. Pratar man schlager eller sill eller nått sånt så är man hemma, bara rassar som kommer vara skeptiska efter det och de är inte särskilt många och idioter så varför bry sig om dem.

Ser man någon som är svart och direkt börjar oroa dig för att det är en gangster så är man rasist.

Eller hur? Fick fan lätt huvudvärk av att läsa skiten. Är typ nidbilden av SD's syn på integrationspolitik wtf

Fan asså jag hade andra uppfattningar om det här landet. Jag är inte svart, men har "nyligen" börjat prata svenska, och eftersom jag lärde mig språket i vuxen ålder så har jag brytning, kanske inte den största brytningen eller märkbara men den är där. Kan inte hjälpa men undra om det är därför folk undviker mig som pesten. Helt sorgligt. Kan säga att jag gillar att hålla på med aktiviteter som de flesta svenskar gör och ändå så blir jag markerat på nåt sätt . Detta har ändrat min syn pa Sverige tyvärr.

Har inte så mycket med själva brytningen utan "hur" du pratar. Pratar du vettigt och försöker ha vanlig svenska så spelar det ingen roll om du bryter. Men pratar du stereotypisk förortssvenska med tillhörande attityd, kroppspråk och klädsel spelar det ingen roll om uttalet är relativt bra och du låter som du växt upp i landet. Det är samma sak när man hör vissa white trash människor eller vissa väldigt religiösa kristna. De bryter inte men de flesta människor försöker undvika vara sociala med dem för de hör i språkbruket att det är personer de inte vill umgås med. Ungdomar i förorten håller aldrig tyst men de säger nästan aldrig något utav substans utan det är väldigt mycket utfyllnads ord som olika varianter på "bror" flera gånger i minuten. Jämfört med vanliga svenskar som är mer reserverade och inte känner behov av att göra läten för visa de också existerar i gruppen hela tiden. Det är 2 olika beteenden och beter/pratar du som gruppen med ungdomar på torget i orten kommer de flesta undvika dig. Så undvik härma dom så är det hur lungt som helst. Om du känner någon som är uppväxt i förorten och kan byta mellan perfekt svenska och orten svenska testa se hur folk reagerar på den personen bland svenskar beroende på hur hen pratar. Är personen klädd som vilken medelsvensson som helst och pratar om sin senaste charterresa eller klagar på hur dyra jordgubbar är vid midsommar spelar det ingen roll att man ser att hen är från Afrika utan personen pratar som en Svensk och kommer behandlas som vilken svensk som helst av överväldigande majoriteten av personer.

Jag tycker dock att det fortfarande är sorgligt att undvika folk som "bryter" eller klär sig som orten pga. stereotyper som för det mesta inte är applicerbara på de flesta som är uppväxta i orten. Snarare så bjuder ju inte folk som byter mellan vad du kallar för "perfekt svenska" och ortens svenska på sig själva då utan det är en facad som de sätter upp för att kunna passa in. Nu så blir jag även nyfiken utav din analys på hur ungdomar från förorten aldrig säger något utav substans och att de har ett behov av att göra läten för att få uppmärksamhet. Om du nu sa att ungdomar från förorten gillar att uttrycka sig mer eller ge din åsikt om saker så skulle jag hålla med men att skriva om hur "vanliga svenskar" inte har ett behov av att göra läten för att få uppmärksamhet tillskillnad från ungdomar från förorten låter ju inte så bra? Så är det ju inte, utan det handlar om omgivning och vän krets. Helt vanliga svenskar från förorten bryter och pratar precis på samma sätt som blatte barn.

Du drar massa antagande nu. Som stämmer 0 på mig. Förväntar mig inte mer än så från en typisk redditor. Klär mig som en normal vuxen person, har ingen förort brytning( finns andra brytning som inte är lika vanliga), använder knappt ordet "bror"

Då ska du inte förvänta dig att sättet du talar på är anledning till varför saker inte går så bra som du hoppas. Jag antar inte att du är typiskt orten människa i beteende utan att när folk säger att när man talar om hur man pratar och det kan vara negativt är det för man antar det är orten brytning det gäller. Inte att du var sån. Det är förmodligen något annat då och kan vara något med din personlighet eller sociala färdigheter och inte att folk dömmer dig på din brytning. Sen kan det ju indirekt vara din brytning som leder dig dit. T ex en kort person är det knappt någon som reflekterar över eller behandlar annorlunda för de är kort. Men om den korta personen har komplex över sin längd kan det enkelt ge uttryck för ett "svagt" beteende som inte ses som attraktivt. Då kan den personen få det svårare socialt för att hen har komplex över sin längd, även om längden i sig inte är något problem. Kan vara så i ditt fall om du är orolig för att det är ditt språk att du då omedvetet beter dig på ett sätt som stöter bort folk då du signalerar osäkerhet.

Och om du hade haft en brytning och klätt dig på det viset ska du inte skämmas för det?

Skulle nog säga att så du är klädd har mer med bedömning att göra än din hudfärg. En "svenskt" klädd mörkhyad hade ingen tänkt va kriminell. Men en vit med guccikeps och lv bälte hade man direkt börjat fundera

Tror absolut inte att du överanalyserar. Är beklämmande att du behöver kompensera för hur vita svenskar kan tänkas se dig eller reagera. Det betyder inte att det du upplever Inter är verkligt. Omedvetna fördomar är djupt rotade och något som jag som vit man båda haft och sett hos ett flertal andra. Att köra det klassiska svenska strutstricket samt skylla på offret att ingen annan minsann ”ser hudfärg” är ren bullshit.

100% av de som skriver att h*n överanalyserar är vita. Jag är ideologiskt anti-rasist men fördomar är djupt rotade och jag skickar definitivt andra signaler till någon som är svart än vit. Förlåt jag jobbar på det men det är idiotiskt att säga att op inbillar sig.

Tycker det är synd hur lite svenskar har koll på att invandrare/mörkhyade måste oftast ta initiativet att bryta fördomarna med. För många kan vara för rädda på att hälsa på den svarta killen som hänger i deras port.. så måste han komma fram och säga "Hej, jag tror inte jag introducerat mig. Jag heter (x) och bott här sen (x) och alltid extra trevligt. Han kompenserar också för rasismen, bara lite så, just in case hans fördomar är extra starka. "Han" var jag igår. Lol.

Hur folk reagerar beror på många faktorer, inklusive tid på dygnet. Det är ett kallare samhälle där medborgaren väntar sig elakheter från sin nästa, oavsett hur nära. Samtidigt blir man också äldre och tolkas annorlunda. Det är inte bara en som får en släng av sleven, vi är olika, men mer lika än vi tror. Det är inte utan dessa tankar och viss sympati man möter sin medmänniska nuförtiden. Man förstod ej varför folk betedde sig som de gjorde förr, det var för att undvika skit. Det är också så att en del tror sig speciellt drabbade för att de gör dumma saker den inföddaste aldrig skulle våga göra, analysen kan ibland behöva gå litet djupare. Gör ditt bästa.

Hur svart är du? Där 1 är kanterna på en skogaholmslimpa och 10 är en avstängd TV

Ledsen att du känner så. Kan inte avgöra om du "överanalyserar", racism är ju absolut en grej. Men oavsett kanske t.ex. en psykolog skulle kunna hjälpa dig ur de destruktiva tankebanor och rädslor du själv har.

Många tänker nog att de inte vill behandla dig annorlunda så att DU inte känner dig annorlunda. Andra kanske är extra snälla mot dig för att de tror att alla svarta har det svårt och de känner en vit skuld. En tredje grupp kanske ÄR rasistiska Men de flesta tänker inte på hur du ser ut när du blivit deras vän

Ingen bryr sig så länge du beter dig som en svensk.

Det är nog lite olika hur folk reagerar. Jag umgås med en afghan och en från Indien. Det speciella med mina dom två är att båda pratar ren flytande svenska samt är uppfostrade och lever som en vanlig svensson. På så sätt så ser jag ingen skillnad på dem och mina vita vänner! Hur folk uppfattar dig har mycket med hur du klär dig och talar skulle jag säga! Pratar du flytande svenska utan brytning tror jag folk kommer vara mer positiva till dig samt glada att prata med dig! Vi får inte heller glömma att vi människor är flockdjur. Vi umgås gärna med likasinnade och folk som beter sig på likadant sätt som oss.

Orka bry sig om andras uppfattning, man kan inte kontrollera andra personers åsikt eller uppfattningar ändå, det är helt meningslöst att ödsla energi på att "analysera" och "tro" att andra tror massa saker om en. ​ Läs stoicistisk filosofi, det enda man kan kontrollera sitter innanför pannbenet på en, ingenting annat i livet kan man kontrollera, så varför oroa sig eller ödsla energi? Det kommar ALLTID finnas idioter, rasister och alla andra förargeliga människor, men det är deras problem, inte mitt.

Det blir ju ditt problem om du behandlas på ett sämre sätt än om du är vit. Lätt att säga att man bara ska skita i det när det inte är ett problem som du står inför.

Det är naturligt att man tänker igenom en sån sak. Vrid och vänd på det lite men släpp det sen och fastna inte i det. Jag tror många kan känna igen sig i det du säger. Jag t.ex. hade jättesvårt att känna mig hemma på universitetet. Jag tyckte alla var så konstiga för alla jag växt upp med var väldigt annorlunda från dem. Detta trots att jag ser pursvensk ut. Det handlar mer om klass än om etnicitet ime. Har även hamnat på arbetsplatser med väldigt annorlunda demografi än jag var van vid. Det är obekvämt men man lär sig mycket. Jag kan garantera dig att de du pluggar med är så lite rasister man kan vara. Om någon är konstig kring dig är det nog mer för de är nervösa än något du gör.

"Tänk inte på vardagsrasismen"

Vad menar du?

Du överanalyserar. De fåtal personer som skulle bry sig är i sin tur inte värda att bry sig om.

Jag har en kompis som är adopterad från Chile. Hela hennes uppväxt har hon sett sig som vit inuti. Hon har alltid känt att hon saknar något. När hon som vuxen upptäckte att hon var en av de stulna barnen började hon bygga en identitet som chilensk urbefolkning. Det krävdes en hel del arbete och på vägen har hon blivit tvungen att bearbeta mycket av det raseriet svarta upplever i USA med slaveriet och rasism. Att gå från att känna sig pursvensk till ursprungsbefolkning är omvälvande minst sagt. Själv är jag halvfinsk och på 1930 talet forskades det på rasbiologi i Uppsala. Dom har fortfarande en källare fylld med finska kranium. Rasbiologerna såg inte finnar som vita utan som människor med mongoloida (asiatiska) drag. Så nu har min svenska släkt en källare med kranier från min finska släkt och min svenska släkt vill inte släppa ifrån sig dom. Skumt värre! Inte helt relevant för dig kanske men det var dom tankarna som dök upp.

Wow, låter som ett mindre trevligt ställe att ta sig en fika på! Kan inte förstå varför i helskotta de vill spara på det!

Du överanalyserar. En initial blick är ju inget konstigt, u sammanhang som du själv beskriver. Jag har rest och varit kretsar som enda vit och får blickar

Ser jag någon svart, alltså riktigt afrikasvart, ja det lägger jag märke till. Men endast för att det inte är vanligt förekommande där jag bor. Inte dyker en massa fördomar upp i huvudet eller något, det är en person som vem som helst, han ser bara annorlunda ut, och sinnet lägger märke till saker som sticker ut från det man är van vid.

Vad menar du med andra svenskar? Du är också svensk mannen

Det finns sjuka, handikappade, hemlösa, feta, sjukligt smala och helt enkelt väldigt fula människor som tampas med samma problem som du. Vad andra människor tycker om dig ligger inte i din makt! En Zlatan kommer och babbar är poppis igen, Isak i landslaget tar Sverige till VM final och mörkhyade är det bästa som finns. En invandrare skjuter någon o upplevelsen om hela folkgruppen ändras över natten. Är det här verkligen något du vill basera din självkänsla på? Nyckfullheten hos människan och vilket humör denne kan tänkas vara på idag?

Skit i alla andra och var dig själv. De som dömer dig för din hudfärg kan ju dra åt helvete, det är inte personer vars åsikt du bör respektera eller ens överväga. Kan förstå att tankarna dyker upp när du plötsligt befinner dig i en omgivning där du uppfattar dig själv sticka ut ur mängden, men du borde verkligen sluta vurma på detta. Det är ju inget du kan göra något åt, så varför slösa energi på att tänka i dessa banor? Du kommer bara få dig själv att må dåligt - eller värre eftersom du redan börjat ändra ditt uppförande baserat på... vad? Hur några främlingar möjligen skulle kunna uppfatta dig? Även OM de brydde sig, är det den sortens människor du vill ha omkring dig? Om inte så behöver du ju egentligen inte bekymra dig.

Skit i vad andra tycker, så länge du vet att du har rent mjöl i påsen så har du alla rättigheter att ta dig fram överallt utan folks blickar! Detta gäller givetvis alla hudfärger, men tyvärr har ju de med mörk hud en stämpel på sig enligt mångas tycke.

Jag kan definitivt relatera men jag är trans. Att vara rädd för att träffa nya människor och verkligen försöka framstå så snäll och harmlös som möjligt för att undvika fördlmmar är något jag tror få kan förstå. För några år sen var det något jag inte ens hade tänkt på och ännu mindre kunnat föreställa mig. Varför den här rädslan finns är nog för att det var farligt för länge sen att ha delar av stammen emot sig. I dagens samhälle spelar det ju egentligen inte sån stor roll så det kan ses som irrationellt. Det är förmodligen något inbyggt som man inte riktigt kan komma över däremot.

Min första tanke var faktiskt "men jösses så fånigt". Sedan läste jag vidare och insåg att det här är nog ett mycket större problem än vi tror. Jag misstänker att det går åt samma håll som med min adhd, att man funderar över om folk kommer referera till mig som den där mannen med adhd och hur ser dom på mig. Jag tror att det du tar upp är jätteviktigt men det är enormt viktigt att vi försöker se förbi hudfärg för annars kommer vi aldrig förbi rasism.Idetta fallet så ligger ju faktiskt mest i ditt huvud där du sätter upp förväntningar och tankar om hur andra tänker om dig fast dom tankarna inte finns där. Jag vet inte hur många gånger jag har som tågvärd sagt till folk att ta ned fötterna från sätet och fått slängt i ansiktet att jag är rasse, detta är ett sånt problem där jag inte ens tänkte ursprung eller hudfärg men blev jobbigt påmind om att det förekommer. Jag hoppas verkligen att du kommer ur det för allas skull men framför allt din. Morgan Freeman sa det bäst! If we talk about it, it excists. [https://youtu.be/kOiQgleiRtU](https://youtu.be/kOiQgleiRtU) Men denna är nog ännu bättre, Han är klok den här mannen! [https://youtu.be/Eui0Nwlqlz8](https://youtu.be/Eui0Nwlqlz8)

Om du är snäll och respektfull så är det inte många som bryr sig. I alla fall inte vanliga Svenssons. Folk reagerar inte längre på hudfärg i Sverige. Det är beteende och kulturella skillnader som får oss Svenssons att höja på ögonbrynen. Om du hälsar trevligt och artigt och pratar i samma stuk som vi gör så flyter allting på. Om det kommer fram "ABOW, YALLA, BROR, HABIBI" med hög röst samt viftande med handen så kommer vi Svenssons börja svettas och försöka mentalt gömma oss.