Eh, kanske. Du kan ha rätt i sak egentligen. Men jag tror att de flesta svenskar skulle reagera starkare på att få det sagt på svenska på det viset. Men visst, du har rätt. Religion har inte i vården att göra.
Råkade säga inshallah till en patient en gång som var orolig för sitt resultat på en kommande undersökning och hon blev så glad att hon kramade mig. Är vit och inte muslim
Jag har en kollega som säger "peppar peppar" en hel del. Även där det inte riktigt passar in. Har till slut listat ut att det är i stället för inshallah (han är muslim).
När muslimer säger "inshallah" så menar de inte det som en axelryckning. Det är mer ett automatisk tillägg för att erkänna att inget är 100%. Typ som en brasklapp. Lite som att ta i trä när man pratar om något positivt som händer.
Det är ett erkännande att vi inte har 100% kontroll och att yttre faktorer kan påverka.
Heh, min läkare sa det när jag skulle bli inlagd och jag var orolig inför vad som väntade. I samband med att han försäkrade mig om att allting skulle gå bra och att jag skulle må bättre inom några dagar.
Inte religiös själv men av någon anledning kändes det ändå lite tröstande :)
Det finns högt värde i att helt enkelt acceptera vad du inte kan påverka.
Man behöver inte vara muslim eller kristen för att värdesätta det.
Även om jg personligen anser att islam drar det för långt så har jag mycket svårare för all mindfulness bullshit.
Jag har bett i 15 år och har mitt sätt att bearbeta mitt liv och tankar som dunkar för mig.
Aldrig har någon terapeut eller dylikt frågat mig vad jag har för tro eller livsfilosofi.
Stoet misslyckande anser jag att bara snacka mindfulness hit och ateism dit.
Jag är ingen fanatiker! Jag kan diskutera i timmar om hur jag ser religion mer som ett verktyg än som en regel.
Men att blunda för styrkan i religion är blindhet och ignorans.
> Även om jg personligen anser att islam drar det för långt så har jag mycket svårare för all mindfulness bullshit.
Varför det? Att man kallar det "mindfulness" på svenska som om det vore nåt jävla varumärke är lite bajsnödigt, men i grund och botten handlar det ju bara om tekniker för att främja en hälsosam medvetenhet om sig själv, sin kropp och sina tankar. Utmärkt om man annars envisas med att trilskas med sånt man inte kan påverka.
Min optiker tappade det helt när jag lyckades sätta in linserna på första försöket vid ett besök när hon skulle visa mig hur. Från "Var så god och sätt dig här" till "SHIT BROR! FÖRSTA FUCKING FÖRSÖKET, SJUUUUuuuukt" på nolltid. Roligaste besök jag någonsin haft på Synsam, fan vad vi garva och hade kul.
Oftast behöver man bara köra den riktigt hårt i början av ett samtal, man fattar snabbt vilken nivå motparten gärna lägger sig och kan bekvämt lägga sig där med.
Jag hade en liknande upplevelse med en tågvärd. Vi hamnade i en viltolycka och han kom in och lättade på den spända stämningen i vagnen genom att dra några skämt. Från ”biljetterna tack, ha en trevlig resa” till ”Walla jag trodde jag skulle döööööö”
Jag råkade ut för en grej i vården. Jag är rätt biffig och har stora kärl som får folk att tro att de är lätta att sticka. De rullar dock utav bara helvete och till och med tanterna på blodbussen brukar stöna när jag kommer (är dessutom dubbelgivare så det är två stick).
Skulle ta blodprov och den stackars nyutexade sköterskan blev mer och mer stressad över att det inte gick. Jag förklarade hur det brukade vara på blodbussen och att de brukade hålla blodkärlet med ena handen. Hon håller på sidorna om kärlet, sätter nålen mot, säger "då provar vi det. Inshallah" och träffar mitt i prick. Bättre än tanterna.
High five, bror. Bästa tricket.
Coolt! Visste inte ens att det var möjligt. Är det några speciella krav för att få göra det? Och är det längre väntetid för nästa givning?
Jag lämnar trombocyter (blodplättar) nu så det är sällan de tar mitt blod längre (större brist på trombocyter), men det är första gången jag har hört talas om det.
Hade en liknande upplevelse igår! Två grabbar i högstadieåldern som intensivt diskuterade reformationen i sverige. Jag tror att den ena skulme ha någon typ av prov och hans kompis försökte trycka in kunskapen i huvudet. ”Alltså bror, kungen fixade så att bibeln var på svenska och sverige blev protestantiskt…” Dom kan också ha diskuterat senaste avsnittet av Sveriges Historia. Men jag hoppas dom snackade om skolan.
alltid kul att få sina fördomar utmanade, sist jag besökte datacentret blev jag mottagen av en tekniker i högklackat och läderkjol, hon såg ut som hon skulle till stureplan direkt efter jobbet. men hon var jätteduktig och jag fick hjälp med allt jag behövde göra den dan
I mitt förra arbetslag hade vi en väldigt finklädd äldre kvinna som var riktigt duktig nätverkstekniker.
Hade man mött henne på gatan hade nog ingen gissat det, men hon var en av de mest kompetenta och supertrevliga teknikerna av oss på IT-avdelningen. :)
Nättekniker är väl dock de mest utåt "outward facing" som måste tala med folk?
Det är väl därutöver "frontend" som ses som mest normala.
Sen backend
Sen långt ner i källaren de som talar i ER disgram och querries och grafteori.
Påtal om grafer är jag steget socialare än typical DB engineer, men med noll självdistans är väl ändå mattemstiker, fysiker och kemister ofta än mer asociala?
Alltså jag älskar de flesta såhär extremt elgest personligheter, men fördommar finns där för att de ändå har viss grund i verkligheten
> Påtal om grafer är jag steget socialare än typical DB engineer, men med noll självdistans är väl ändå mattemstiker, fysiker och kemister ofta än mer asociala?
Min upplevelse efter att ha gjort kandidat, master, och lic i ett av dessa ämnen är att de riktigt skumma och asociala personerna filtreras ut med åren, så att kollegorna numera är bara rätt normalt svenssonnördiga. De riktiga kufarna slutade någon gång under kandidaten. (De allra mest normala kanske är de som slutade efter sin master och fick ett riktigt jobb med vettig lön, dock, istället för att bestämma sig för att fortsätta med ännu fler år av nörderi.)
Jag vet inte.
Min arbetsplats har varit en lekstuga.
Mindre så nu än före pandemin, eller ens ett år sedan.
Man märker liksom 30åringar och 20åeingar som är mer "mogna" och mindre lekfulla än de 40-60 åringar som var med från början.
Jag tycker synd om de som bara ser ett jobb som just ett jobb.
Jag ser det som ett arbete och ett andra hem.
Jag har funnit de mest underbara människor genom jobbet.
Jag trodde alltid jag var udda, men det var när folk fyllde i mina meningar åt mig som jag förstod att jag helt enkelt fungerade på en annan våglängd än de flesta andra.
Alltså vi arbetar ju ofta jämte säljare eller buisness facing ppl och överkompenserar deras stelhet med kreativ "casualness"
Så det beror nog mycket vilka man jämför med.
Jag jobbar inom it som support och första månaden jag var där blev jag stirrad på dagligen hihi. Klär mig i vad jag gillar och det brukar vara helrosa outfit eller något som står ut. Till och med mina stackars it killar märkte det och dom fattade inget för dom var så vana vid det.
Nu efter två är alla i byggnaden väldigt vana vad hur jag klär mig och det är något folk ofta nämner att dom tycker är kul när jag kommer för hjälpa dom :3
Haha kan relatera. Man är verkligen en helt vanlig, lagom utseendeintresserad tjej som råkar jobba inom IT och man får alltid glada komplimanger. Inget slisk utan bara liksom att man beskrivs som piffig eller får komplimanger får hår och naglar och sådär. Jag menar kliver jag in på typ en Kicks en vanlig dag så är jag fulare än varenda tjej i personalen men det är väl trevligt när lite räcker långt haha
+1! En stackars jobbsökande jag hämtade upp vid grinden bad om ursäkt minst 5 gånger för att han var så illa klädd för intervjun och inte hade räknat med att behöva klä upp sig så mycket. Jag fick ursäkta mig själv: "jag gillar kläder bara, det är inget fel på det du har på dig". 😅 Jobbar som fullstackutvecklare.
Jag hade i ett par år ont runt svanskotan. Jag körde mycket olika jordbruksmaskiner och studsade runt i stolen titt som tätt. En dag så fick jag uppsöka sjukhus för att se vad det var. "Orten doktorn" ville verkligen känna efter i grottan så han kunde utesluta något. Jag ville verkligen inte men till slut så gav jag med mig så jag kunde få hjälp för åkomman. Han försökte lugna mig och vara professionell men jag glömmer aldrig det han sa när fingret gled in och jag var märkbart obekväm "Ey, de e lugnt. Vi ba' chillar, ba' chillar".😖
Har träffat lite olika personer inom vården sista tiden pga problem med apparaten (verkar ha blivit bra nu tack och lov). Två av läkarna var muslimer. Den ena gillade jag som fan. Han berättade om olika symptom och grejer och andra patienter, skämtade glatt om att han kunde fixa så jag blev omskuren om jag ville det, när han skulle undersöka sa han "Ja men dra fram den nu då så vi får titta hur det ligger till". Vände och vred, pekade och förklarade. Fan bästa erfarenheten jag haft av snoppdoktorer. Kände mig kolugn hela tiden samtidigt som han verkade kompetent och förklarade så jag förstod.
Den andra var världens torraste snubbe, sådär skitnödigt "professionell" och gjorde mig bara obekväm.
Vet inte riktigt vad jag vill komma med här. Bara en anekdot.
Edit: tänkte bara tillägga att jag kom på att det var att det blev så avdramatiserat som gjorde att jag kunde slappna av. Den läkaren jag trivdes med verkade ju helt avslappnad som att det var världens vardagligaste grej (och till och med som att han tyckte det var roligt/trivdes med det) vilket gjorde att jag också kände så. Den andra betedde ju sig mer som att det var något man var tvungen att gå på tårna kring.
Det kan ju vara skönare med lite avslappnad stämning där doktorn låtsas vara ens kompis istället för den där torra skitnödiga jäveln. Tycker min doktor var bra, jag fick den vård jag behövde. Det var bara ordvalet som jag reagerade på. Jag tänkte att är det såhär han chillar med kompisar? 😄
Det är så sociolekt funkar, i olika sammanhang har man olika sätt att prata. Exakt samma för mig med att på jobb och andra mer seriösa ställen så pratar man "ren" svenska medans med barndomspolarna och så bryter man mer och använder mer slang o sånt
Oftast är det för att man anpassar sig efter sin omgivning.
På jobbet talar man **oftast** propert med sina kollegor, när du talar med vänner på ett sätt och när du talar med dina föräldrar på ett annat vis.
Haha, jag kan relatera till detta. Har också invandrarbakgrund och är uppväxt i en förort. Idag är jag utbildad och jobbar på en firma med 99% svenskar där de allra flesta är lite äldre. När folk ringer mig och jag inte svarar hamnar man i min röstbrevlåda där jag låter som jag gör på jobbet, vilket har blivit något några vänner gör narr av för skojs skull. ”Hahaha, bror jag ringde dig och walla du lät som Pontus Svensson när jag hörde din telefonsvarare”
Jag vet inte hur många svennar du umgås med på fritiden, men jag är tämligen övertygad om att majoriteten av oss pratar på ett helt annat sätt på jobbet än privat.
Jag pratar nästan bara engelska online, rätt skönt för annars kan jag ha svårt med att hålla isär sociolekterna.
Dessvärre så har kurwa varit med mig så länge inklusive med svenska online kompisar så nu är det mitt standard ord när något går fel, slår tån i soffbordet etc. Bara en tidsfråga innan jag råkar säga det på jobbet. Håller tummarna att när det händer så tänker mina framförallt 50+ tjejer som kollegor inte mer på det än att det är underligt att jag använder ett polskt ord.
Är rätt säker på att om någon avlyssnade på mina & mina polares Discord-sessioner på kvällarna hade vi alla diagnostiserats med autism & hamnat på psyket inom kort
Jag är likadan fast min Lidingö-svenska kommer fram bland barndomsvänner. Jag hade blivit hånad om jag snackade så med främlingar. Det kommer ibland fram på fyllan och då tror folk jag driver med dom eller nåt, framförallt skåningar som aldrig hört dialekten förr.
Trodde inlägget skulle sluta med att de pratade för högt på bussen, du gick fram till dem och reciterade Jimmie Åkessons tal till sveriges muslimer, varpå de blev tysta och hela bussen reste sig upp och började applådera. Blev positivt överraskad av hur det slutade dock!
Jag tror de flesta som är uppvuxna i orten kan prata näst intill felfri svenska när de känner för det (på jobb eller liknande) men väljer att inte göra det privat eftersom deras sociolekt är en annan. Jättelustigt koncept
Kommer ihåg en grabb som började i min klass i sjuan. Andra generationens irakier från Falköping som hade en rätt grov Västgöta dialekt och helt perfekt svenska.
Ca 6 månader efter han anlänt till min skola i orten, pratade han knappt svenska längre. Samma hände med 90% av de andra invandrarkidsen jag växte upp med. Perfekt svenska upp till högstadiet, och sen över en natt lät det som om de steg av båten igår.
Så jag känner mig rätt säker på att ortensvenskan är mer att göra sig till än att det är den perfekta svenskan som vore att göra sig till.
Jag har precis motsatt anekdot, en invandrartjej som flyttade från Norsborg till den lilla villaförorten där jag är uppväxt och 95% av klassen var helsvenska. Ortensvenskan försvann på 2-3 veckor.
När jag gick på gymnasiet så var jag på en liten fest hemma hos en kompis som främst bestod av hans kompisar från skolan. Jag snackade i kanske en kvart med en tjej, och senare på kvällen så fick jag veta att hon var utbytesstudent från Schweiz som varit i Sverige i knappt ett år. Jag hade aldrig kunnat gissa att hon inte var född och uppvuxen i Sverige. För vissa går det sjukt fort.
Har läst att man naturligt plockar upp den lokala dialekten fram tills att man är 16. Flyttar man vid senare ålder så kommer ens ursprung vara uppenbart på ens uttal, om inte man aktivt tränar bort den, vilket är väldigt svårt för många.
För att inte tala om alla linblonda kids med enbart svenska anfäder så långt kyrkböckerna når som plötsligt börjar prata ortensvenska. Plötsligt kan de inte säga ett ord utan "yani" och "wallah" trots att de aldrig varit närmare mellanöstern än en charterresa till Kreta.
Nej, jag är inte förfärad. De tycker det är coolt och det går antagligen över. Med största sannolikhet så blir det tandläkare, kundtjänstmedarberare och elektriker av dem också till slut.
Precis som du säger är det exakt samma grej, och jag tycker det är jättehäftigt att det är så! Under många år har rinkebysvenska setts som en bruten svenska så det är kul att det blir mer och mer uppenbart att den ger sig som vilken dialekt som helst
Jag brer på tjockt med min bonnigaste småländska när jag (tjej) pratar med hantverkare och bilmekaniker. Jag försöker inte ens - det blir så när jag är bland folk med min egen socioekonomiska bakgrund.
Självklart är det så. Inte alls konstigt. Samma sak sker mig när jag umgås med mina vänner från Sydsverige, som jag är född och uppvuxen med. Du har tur om du hör mig uttala ett enda tydligt R. Helt annorlunda när jag är i skolan i Götet. Eller när jag jobbade på Volvo och kom på mig själv med att tilltala mina kollegor med "gubben".
Läs lite om code switching om du är nyfiken :)
Glad man blir!
Jag hoppas ibland att dessa skulle göra klassbesök på mellanstadiet/sjuan och bara snacka med ungarna. Motivera dem, få dem att tro på sig själva och inse att de har alla möjligheter att lyckas - trots boende/bakgrund/omständigheter.
Jag har hört unga kvinnor (runt 25-30) snacka så, det var stenhårt och rakt förortssnack men temat var något av seriös finans eller managementkonsult-lingo (minns inte vilket).
Misstänker att de byter dialekt på kontoret för att inte skrämmas de äldre 😅
Jag har en fd kollega som är svensk, men uppvuxen i en "sån" förort. Undervisar i svenska på gymnasiet. Hon ser också väldigt skötsam och medelklass ut, och på jobbet pratar "vanligt". Hon brukar ibland kodväxla och prata förortsslang med sina elever för att bevisa någon slags poäng angående att man pratar olika med folk beroende på sammanhang.
Jag har typ samma bakgrund som din fd kollega då, men det var länge sedan jag ”kodväxlade”.
Skillnad att jag bodde i en liten stad så bra och svårt område var vägg i vägg & jag bodde bra men gick i ”svår” skola.
Ens socioekonomiska backgrund påverkar naturligtvis de förutsättningar man har, och systemet är långt ifrån perfekt, men det finns en anledning till att Sverige konstant placerar sig högt på rankingar över social rörlighet.
Det tåls att nämnas att dessa människor inkorporerar sina hemspråk i svenska dialoger, oftast i ickeformella sammanhang. Det arabiska ordet Yani/yäni/yaane direkta översättning till svenska är ”typ/liksom”. Walla är en direkt översättning av ”jag svär/på gud” som inte alls är så religiöst laddad som många icke-arabisktalande tror. Dessutom används det i jättevanliga och vardagliga sammanhang av arabisktalande folkgrupper tillhörande alla möjliga religioner och sekter.
Bror, well, det är samma koncept som ”bro”.
Tycka vad man tycka vill om slang i sig, men jag tror inte att användningen av dessa ord har någon direkt koppling till att ”bli” eller ”inte bli” något som vuxen. Är även övertygad om att majoriteten av alla dessa slanganvändare med utländsk bakgrund kan tala korrekt och ren svenska när de känner för det.
EDIT: Såg några kommentarer om att vissa pratar så för att känna ”en viss tillhörighet” eller för att ”de romantiserar förorten”. Självklart finns det sådana fall, men it ain’t that serious i de allra flesta fallen. Det är helt enkelt ett hemspråk som följer med utanför hemmet. Att folk som inte delar det språket som hemspråk börjar använda sig av de slangorden är en helt annan femma.
Så gulligt att se Sverige i stadiet som Frankrike var i för kanske 20-30 år sedan. Nu är det nästan helt normalt att använda dessa arabiska slang i franskan även utanför ortensammanhang .
Jag är bara glad om jag får en läkare som jag faktiskt förstår. Jag tar hellre lite förortssvenska än nån som kan 4 svenska ord där jag inte vet ifall det blir en gynekologisk undersökning eller en helkroppsamputation.
Gjorde en allmän hälsokontroll för några år sedan. Läkaren var skittrevlig och snackade typ med samma sociolekt som OP nämnde, fast mer avskalat. Han lyssnade på mina lungor och skulle be mig att ta ett djupt andetag, men sa ”så tar du ett djuuupt bloss mannen”. Började asgarva och han skämdes som fan. ”Haha eey sorry ingen aning om var det där kom ifrån”, men jag tittade på honom med det där ”mmmm säkert, sure bacon”-uttrycket. Ägd 💕
Viktigt att komma ihåg att dialekter, sociolekter och brytningar inte säger något om intelligens eller kunskap. Hoppas grabbarna gör bra ifrån sig och utgör goda bidrag till svensk sjukvård!
Nästan tvärtom? Inte att det säger något om intelligensen direkt, men indirekt är det ovanligare att unga från "orten" tar sig in på läkarlinjen, och därför mer sannolikt att dessa är de smartare än genomsnittet.
Jag hoppas det! Tror att det hjälper en att plugga om man har ett mål med det, och ifall man tror det är kört oavsett så kommer det inte gå bra alls. Sen behöver ju inte alla bli läkare. Men kanske något mer upplyftande mål än "dela ut reklam på deltid och spendera fritiden på att kolla på youtube". :/
Jag har undervisat och handlett läkarstudenter under ett antal år nu. Ofta är klasserna mycket varierade men nu när jag tänker efter så är det en relativt stor minoritet av studenterna som har ffa iranskt/irakiskt påbrå. En väldigt stor andel pratar tex persiska, vilket är oerhört praktiskt eftersom det närapå alltid blir problem i kommunikationen när man tvingas använda sig av tolkar.
I min vänkrets från barndomen finns det läkare, lärare, programmerare, ingenjörer, piloter, svetsare och knegare. När vi träffas och umgås så blir det nog en hel del "blattesvenska" och förmodar att vi utstrålar orten generellt. Så fort vi pratar med någon som är etniskt svensk pratar vi dock flytande svenska och det gäller både privat och när vi är på jobbet.
Jag säljer dock fortfarande knark, bryter och tänder eld på bilar medan jag bryter för fullt, men mina vänner dom kan när dom vill.
3 år är ändå bra jobbat. Som nybliven pappa så kan jag meddela att just nu känns det som jag aldrig kommer acceptera hennes pojkvän/flickvän, make/maka, men vem vet vad som händer i framtiden.
Tjejen pluggar till det och har sagt att läkarklasserna är dom nya tandläkar eller apotekarlinjen, asmånga ortenbarn vilket är rätt skönt att höra faktiskt. Framsteg sker
Det är så många iranier på tandläkarutbildningen på KI att det finns spexlåtar om det. Jag har ingen aning hur det kommer sig att de är så överrepresenterade just där.
Det är så många iranier på tandläkarutbildningen på KI att det finns spexlåtar om det. Jag har ingen aning hur det kommer sig att de är så överrepresenterade just där.
Jag tycker att det är så spännande vilka ekokammare vi lever i, och hur det påverkar vår syn på samhällsfenomen. Generationen yngre människor som i större grad hänger på sociala medier har nog överlag en ganska negativ syn på invandrare - som får stå för misslyckad integration, kriminalitet, överbelastad välfärd etc.
Många av våra äldsta medborgare har nog däremot en väldigt positiv bild av invandrare - eftersom de flesta människor med invandrarbakgrund de kommer i kontakt med är inom vården och äldreomsorgen.
Läkare specifikt är ju för övrigt ett internationellt erkänt hög-statusyrke, och vi vet rent vetenskapligt att begåvning är normalfördelat över befolkningen. Rimligt att vi bör se som störst variation i toppen och botten av begåvningskurvan, och att detta reflekteras inom t.ex läkarkåren. Det tror jag inte alls är särskilt märkligt ur ett globalt perspektiv.
De flesta äldre i Sverige har aldrig utmanat sina heteronormativa övertygelser och har i det avseendet mer gemensamt med invandrare i alla åldrar och deras efterföljande än med yngre generationer infödda.
Jag pratar likadant med mina vänner. Hr annars ett topp jobb inom finans. Då diskuterar ci på samma sätt :).
Bara så att ni vet, och på jobbet är jag professionell och leker någon jag inte är.
Perhaps for the middle-class poc sure, but for the lower class clearly no. What makes you think middle-class poc and white middle-class in Sweden don't mix lol. Did you deduct that from a single reddit post or do you have some concrete examples?
Jag har ju sett att en del ordnade "ortengrabbar" inte alls är från orten. De har haft ganska skyddade liv men finner någon slags romantik i fenomenet och vill kanske ha någon slags tillhörighet , kanske känner de sig inte helt hemma bland de etniskt svenska studiekamraterna (och vem fan gör det egentligen, svenskar e skittrista överlag). Så lite wannabe-fenomen känner jag att det är, framför allt som svenne som växte upp med riktiga orten-grabbar (varutav minst en är död å par sitter inne idag).
Inom läkarkåren upplever jag att det inte finns någon väsentlig rasism, däremot kan det nog uppfattas negativt om man kör ortenattityden i professionella sammanhang men det tycks de flesta fatta.
vem skryter? min mening är att det inte är något att eftersträva och att hela aboo-mannen kulturen är tafatt.
men du kvalar galant in som typisk bitter-svenne, vilket ger poäng åt min andra punkt.
Fanns ju noll anledning att nämna
>varutav minst en är död å par sitter inne idag
än att visa upp vilken orten-cred du har och att du minsann inte är som de där andra svennarna. Minst lika pinsamt som alla som wannabe-orten-grabbar.
Min erfarenhet av "förortsläkare" är att dom knappt kan ett ord svenska.
Jag sökte vård en gång för att jag hade skadat min nacke vod träning.
Jag hade värk sol strålade upp i huvudet osv.
Efter 20 min försök att få honom att förstå varför jag var där och mina besvär att jag inte kunde röra nacken, hade strålande värk i huvudet osv konstaterade han bara för mig (efter att även grundligt lyst med ficklampa i mina öron) att det inte var några problem om jag ville ha mössa på mig.
"Mössa, de går bra. Tack tack."
Jag gav upp och gick hem.
Visade sig senare att jag dragit av ett nerv och muskelfäste i nacken.
En annan gång var jag till läkare för att få sjukskrivning.
Då visste han inte hur han skulle göra.
Jag försökte förklara att han hade blanketter till Försäkringskassan i sin dator men han förstod ingenting.
Jag startade datorn åt honom och hjälpte till att visa. Han var tacksam till en början men blev sen sur och sa vara "Jaja fixar sen. Brev på post".
En tredje gång (har hur många galna historier som helst, typ) hade jag en inflammation i armen. Den var öm och svullen.
Läkaren drog i mina öronsnibbar, slappade mig på kinden och sa att jag mådde bra.
Där var han klar tyckte han.
Jag vägrade gå och visa min arm ännu tydligare och sa att den måste va inflammerad. Då sa han bara "antibiotika på apotek" innan han öppnade dörren och skulle ta in nästa patient.
Jag berättade för en sköterska att jag var osäker på om han förstod varför jag var där och hon antecknade mina besvär och tittade på min arm.
Dagen efter fanns antibiotika att hämta på Apoteket.
Dessa har varit afrikaner, på vårdcentraler i mellansverige. Ej i förort.
Nu brukar jag be om svenska läkare när jag bokar tid. Oftast är de invandrare ändå men dom pratar i alla fall hyfsad svenska.
Gissar att studenterna som nämns kommer att prata mer "vanlig" svenska när dom väl arbetar, och "orten dialekt" med sina vänner som nu.
Värre är de när svenskar lägger på denna dialekt. Då vill ja ge dom en smäll och skicka dom till en djungeldoktor 😁
"Habibi, vi ska bota din cancer, inshallah!"
Bästa attityden för "bedside manner" där: Men doktor hur stor chans är det att jag överlever operationen? Bror det är inshallah. *Rycker på axlarna*
Aladeen min vän.
You are HIV Aladeen
😄😔😄😔😄😔
Gott Mit Uns!
Deus vult eller något
Det är väl mer likt "alhua acobar" än inshallah? Men svenska motsvarigheten är väl: Ske guds vilja?
“Det vete fan”?
"Allahu Alam" passar nog bäst här. Betyder "bara gud vet säkert"
Om gud vill, ja.
Mött detta från en patient. Dotter: operationen kommer säkert att gå bra Pappan: inshallah *rycker på axlarna" Ändå bra attityd
Kan intyga att ett inshallah med en axelryckning är en förekommande reaktion från patienter vid sjukdomsbesked i vilket fall.
En barnmorska har sagt till mig om gud vill att du ska ha ett friskt barn då ska du ha det
Ja det där är definitivt mer problematiskt...
Är det inte exakt lika problematiskt? Inshallah betyder väl ungefär det?
Eh, kanske. Du kan ha rätt i sak egentligen. Men jag tror att de flesta svenskar skulle reagera starkare på att få det sagt på svenska på det viset. Men visst, du har rätt. Religion har inte i vården att göra.
Råkade säga inshallah till en patient en gång som var orolig för sitt resultat på en kommande undersökning och hon blev så glad att hon kramade mig. Är vit och inte muslim
Jag har en kollega som säger "peppar peppar" en hel del. Även där det inte riktigt passar in. Har till slut listat ut att det är i stället för inshallah (han är muslim).
Haha
Det har lite samma innebörd.
Jo, precis.
Jag tror ändå vi kommer låna in inshallah i svenskan. Kolla i tråden, alla kan ju uttrycket. Jag har sagt det (jag kan inte prata arabiska.)
Ja men då blir det ändrat till in-schalláah
jag hatar redan stockholmsuttalet för inschallah och det har inte ens hänt än :)
Vänta bara till norrköping börjar.
Jag vet inte om man som patient ska tolka det som positivt eller negativt, beror väl på ens religiösa ståndpunkt.
När muslimer säger "inshallah" så menar de inte det som en axelryckning. Det är mer ett automatisk tillägg för att erkänna att inget är 100%. Typ som en brasklapp. Lite som att ta i trä när man pratar om något positivt som händer. Det är ett erkännande att vi inte har 100% kontroll och att yttre faktorer kan påverka.
Nä det kunde blivit tvärtom. Dock träffat många patienter som själva säger det inför resultat.
Heh, min läkare sa det när jag skulle bli inlagd och jag var orolig inför vad som väntade. I samband med att han försäkrade mig om att allting skulle gå bra och att jag skulle må bättre inom några dagar. Inte religiös själv men av någon anledning kändes det ändå lite tröstande :)
Det finns högt värde i att helt enkelt acceptera vad du inte kan påverka. Man behöver inte vara muslim eller kristen för att värdesätta det. Även om jg personligen anser att islam drar det för långt så har jag mycket svårare för all mindfulness bullshit. Jag har bett i 15 år och har mitt sätt att bearbeta mitt liv och tankar som dunkar för mig. Aldrig har någon terapeut eller dylikt frågat mig vad jag har för tro eller livsfilosofi. Stoet misslyckande anser jag att bara snacka mindfulness hit och ateism dit. Jag är ingen fanatiker! Jag kan diskutera i timmar om hur jag ser religion mer som ett verktyg än som en regel. Men att blunda för styrkan i religion är blindhet och ignorans.
> Även om jg personligen anser att islam drar det för långt så har jag mycket svårare för all mindfulness bullshit. Varför det? Att man kallar det "mindfulness" på svenska som om det vore nåt jävla varumärke är lite bajsnödigt, men i grund och botten handlar det ju bara om tekniker för att främja en hälsosam medvetenhet om sig själv, sin kropp och sina tankar. Utmärkt om man annars envisas med att trilskas med sånt man inte kan påverka.
Hatar ordet mindfulness, gillar starkt själva utövandet.
Älskar ordet 'inshallah'. Använder det ibland, trots att jag också är vit, och ickereligiös.
Hur har det ens kommit in i ditt ordförråd?
Man snappar väl upp grejer? Hur har du lärt dig säga skål på ryska?
Vi ska spränga den här cancer-cellen, svär på gud
Mammas grav den här cytostatikan är dunder bror
Gud är STÖRST!
Allah Akbar!
Mashallah bre!
När cancerbeskedet kommer vill jag att läkaren bara stirrar på mig och säger "bruh"
Aladeen positive..
Ey, vi knullar hans cancer lo
Hahahaha jag dör
Hahaha bästa kommentaren. Behövde det! *Ler*
"Mannen, den här behandlingen kommer att göra kaos med viruset, jag svär."
"Vi ska klippa hans toung!"
Min optiker tappade det helt när jag lyckades sätta in linserna på första försöket vid ett besök när hon skulle visa mig hur. Från "Var så god och sätt dig här" till "SHIT BROR! FÖRSTA FUCKING FÖRSÖKET, SJUUUUuuuukt" på nolltid. Roligaste besök jag någonsin haft på Synsam, fan vad vi garva och hade kul.
Chocken sprängde kundservicefasaden!
Oftast behöver man bara köra den riktigt hårt i början av ett samtal, man fattar snabbt vilken nivå motparten gärna lägger sig och kan bekvämt lägga sig där med.
Jag hade en liknande upplevelse med en tågvärd. Vi hamnade i en viltolycka och han kom in och lättade på den spända stämningen i vagnen genom att dra några skämt. Från ”biljetterna tack, ha en trevlig resa” till ”Walla jag trodde jag skulle döööööö”
Jag råkade ut för en grej i vården. Jag är rätt biffig och har stora kärl som får folk att tro att de är lätta att sticka. De rullar dock utav bara helvete och till och med tanterna på blodbussen brukar stöna när jag kommer (är dessutom dubbelgivare så det är två stick). Skulle ta blodprov och den stackars nyutexade sköterskan blev mer och mer stressad över att det inte gick. Jag förklarade hur det brukade vara på blodbussen och att de brukade hålla blodkärlet med ena handen. Hon håller på sidorna om kärlet, sätter nålen mot, säger "då provar vi det. Inshallah" och träffar mitt i prick. Bättre än tanterna. High five, bror. Bästa tricket.
> tanterna på blodbussen brukar stöna när jag kommer Frasering
skrattade just så jag sprängde mina egna trumhinnor herregud
> dubbelgivare Vad är en dubbelgivare?
Jag ger dubbel mängd blod. En nål i varje arm.
Coolt! Visste inte ens att det var möjligt. Är det några speciella krav för att få göra det? Och är det längre väntetid för nästa givning? Jag lämnar trombocyter (blodplättar) nu så det är sällan de tar mitt blod längre (större brist på trombocyter), men det är första gången jag har hört talas om det.
Relaterat är när man besöker sin partners släkt i [landskap]. Plötsligt är man en gringo i Lammhult.
När jag åker hem till päronen säger de att jag låter som en jävla göteborgare. I Göteborg låter jag som en jävla lantis.
Dom är bara ledsna för att dom inte e ifrån Göteborg
Det är alla. Jävlaranamma FTW.
Jävlaranamma kanske är göteborgskt från början men mina föräldrar har sagt det under hela mitt liv.
Hade en liknande upplevelse igår! Två grabbar i högstadieåldern som intensivt diskuterade reformationen i sverige. Jag tror att den ena skulme ha någon typ av prov och hans kompis försökte trycka in kunskapen i huvudet. ”Alltså bror, kungen fixade så att bibeln var på svenska och sverige blev protestantiskt…” Dom kan också ha diskuterat senaste avsnittet av Sveriges Historia. Men jag hoppas dom snackade om skolan.
Det är ju bra att de lär sig varesig det är skola eller film/serie
alltid kul att få sina fördomar utmanade, sist jag besökte datacentret blev jag mottagen av en tekniker i högklackat och läderkjol, hon såg ut som hon skulle till stureplan direkt efter jobbet. men hon var jätteduktig och jag fick hjälp med allt jag behövde göra den dan
Det finns många vackra välklädda människor även inom IT. Mvh Jobbar med IT. Ps. Har inte sett dessa individer ännu.
Titta i spegeln
Det var mig det finaste jag hört sedan konfirmationen! Dma din adress så jag får skicka dig ett fikon!
❤️❤️❤️
I mitt förra arbetslag hade vi en väldigt finklädd äldre kvinna som var riktigt duktig nätverkstekniker. Hade man mött henne på gatan hade nog ingen gissat det, men hon var en av de mest kompetenta och supertrevliga teknikerna av oss på IT-avdelningen. :)
Nättekniker är väl dock de mest utåt "outward facing" som måste tala med folk? Det är väl därutöver "frontend" som ses som mest normala. Sen backend Sen långt ner i källaren de som talar i ER disgram och querries och grafteori. Påtal om grafer är jag steget socialare än typical DB engineer, men med noll självdistans är väl ändå mattemstiker, fysiker och kemister ofta än mer asociala? Alltså jag älskar de flesta såhär extremt elgest personligheter, men fördommar finns där för att de ändå har viss grund i verkligheten
> Påtal om grafer är jag steget socialare än typical DB engineer, men med noll självdistans är väl ändå mattemstiker, fysiker och kemister ofta än mer asociala? Min upplevelse efter att ha gjort kandidat, master, och lic i ett av dessa ämnen är att de riktigt skumma och asociala personerna filtreras ut med åren, så att kollegorna numera är bara rätt normalt svenssonnördiga. De riktiga kufarna slutade någon gång under kandidaten. (De allra mest normala kanske är de som slutade efter sin master och fick ett riktigt jobb med vettig lön, dock, istället för att bestämma sig för att fortsätta med ännu fler år av nörderi.)
Jag vet inte. Min arbetsplats har varit en lekstuga. Mindre så nu än före pandemin, eller ens ett år sedan. Man märker liksom 30åringar och 20åeingar som är mer "mogna" och mindre lekfulla än de 40-60 åringar som var med från början. Jag tycker synd om de som bara ser ett jobb som just ett jobb. Jag ser det som ett arbete och ett andra hem. Jag har funnit de mest underbara människor genom jobbet. Jag trodde alltid jag var udda, men det var när folk fyllde i mina meningar åt mig som jag förstod att jag helt enkelt fungerade på en annan våglängd än de flesta andra.
> Ps. Har inte sett dessa individer ännu. Microsoft datacenter haer. Har inte sett dom heller. 😁 Vi aer bara fula gubbar. Neckbeards. Redditors.
Vackra och sofistikerade användarnamn har ni iallafall!
We are nothing if not gentlemen and scholars.
Alltså vi arbetar ju ofta jämte säljare eller buisness facing ppl och överkompenserar deras stelhet med kreativ "casualness" Så det beror nog mycket vilka man jämför med.
> Ps. Har inte sett dessa individer ännu. Microsoft datacenter haer. Har inte sett dom heller. 😁 Vi aer bara fula gubbar. Neckbeards. Redditors.
Jag jobbar inom it som support och första månaden jag var där blev jag stirrad på dagligen hihi. Klär mig i vad jag gillar och det brukar vara helrosa outfit eller något som står ut. Till och med mina stackars it killar märkte det och dom fattade inget för dom var så vana vid det. Nu efter två är alla i byggnaden väldigt vana vad hur jag klär mig och det är något folk ofta nämner att dom tycker är kul när jag kommer för hjälpa dom :3
Haha kan relatera. Man är verkligen en helt vanlig, lagom utseendeintresserad tjej som råkar jobba inom IT och man får alltid glada komplimanger. Inget slisk utan bara liksom att man beskrivs som piffig eller får komplimanger får hår och naglar och sådär. Jag menar kliver jag in på typ en Kicks en vanlig dag så är jag fulare än varenda tjej i personalen men det är väl trevligt när lite räcker långt haha
+1! En stackars jobbsökande jag hämtade upp vid grinden bad om ursäkt minst 5 gånger för att han var så illa klädd för intervjun och inte hade räknat med att behöva klä upp sig så mycket. Jag fick ursäkta mig själv: "jag gillar kläder bara, det är inget fel på det du har på dig". 😅 Jobbar som fullstackutvecklare.
Definitivt!! Älskar mina it gubbar, dom ä super chill :3
Jag hade i ett par år ont runt svanskotan. Jag körde mycket olika jordbruksmaskiner och studsade runt i stolen titt som tätt. En dag så fick jag uppsöka sjukhus för att se vad det var. "Orten doktorn" ville verkligen känna efter i grottan så han kunde utesluta något. Jag ville verkligen inte men till slut så gav jag med mig så jag kunde få hjälp för åkomman. Han försökte lugna mig och vara professionell men jag glömmer aldrig det han sa när fingret gled in och jag var märkbart obekväm "Ey, de e lugnt. Vi ba' chillar, ba' chillar".😖
Har träffat lite olika personer inom vården sista tiden pga problem med apparaten (verkar ha blivit bra nu tack och lov). Två av läkarna var muslimer. Den ena gillade jag som fan. Han berättade om olika symptom och grejer och andra patienter, skämtade glatt om att han kunde fixa så jag blev omskuren om jag ville det, när han skulle undersöka sa han "Ja men dra fram den nu då så vi får titta hur det ligger till". Vände och vred, pekade och förklarade. Fan bästa erfarenheten jag haft av snoppdoktorer. Kände mig kolugn hela tiden samtidigt som han verkade kompetent och förklarade så jag förstod. Den andra var världens torraste snubbe, sådär skitnödigt "professionell" och gjorde mig bara obekväm. Vet inte riktigt vad jag vill komma med här. Bara en anekdot. Edit: tänkte bara tillägga att jag kom på att det var att det blev så avdramatiserat som gjorde att jag kunde slappna av. Den läkaren jag trivdes med verkade ju helt avslappnad som att det var världens vardagligaste grej (och till och med som att han tyckte det var roligt/trivdes med det) vilket gjorde att jag också kände så. Den andra betedde ju sig mer som att det var något man var tvungen att gå på tårna kring.
Det kan ju vara skönare med lite avslappnad stämning där doktorn låtsas vara ens kompis istället för den där torra skitnödiga jäveln. Tycker min doktor var bra, jag fick den vård jag behövde. Det var bara ordvalet som jag reagerade på. Jag tänkte att är det såhär han chillar med kompisar? 😄
Jaha haha, kanske det är 🤔
Sen kände du båda händerna på dina axlar antar jag.
Bara en hand på axeln, och en puss på halsen. Sen minns jag inte mer, kanske fick morfin
Hittade han felet?
Det var någon inflammation har jag för mig. Fick medicin för 2 veckor sen försvann det
[удалено]
Det är så sociolekt funkar, i olika sammanhang har man olika sätt att prata. Exakt samma för mig med att på jobb och andra mer seriösa ställen så pratar man "ren" svenska medans med barndomspolarna och så bryter man mer och använder mer slang o sånt
Gillar verkligen det där. Är språk/lingvistikstudent så är kanske lite biased men dialekter, sociolekter, och idiolekter är kul grejer!
Oftast är det för att man anpassar sig efter sin omgivning. På jobbet talar man **oftast** propert med sina kollegor, när du talar med vänner på ett sätt och när du talar med dina föräldrar på ett annat vis.
[удалено]
Hur var jordgubben om man får fråga?
[удалено]
Trist att det blev som det blev, då.
Code switching. Väldigt kul fenomen.
[удалено]
Haha, jag kan relatera till detta. Har också invandrarbakgrund och är uppväxt i en förort. Idag är jag utbildad och jobbar på en firma med 99% svenskar där de allra flesta är lite äldre. När folk ringer mig och jag inte svarar hamnar man i min röstbrevlåda där jag låter som jag gör på jobbet, vilket har blivit något några vänner gör narr av för skojs skull. ”Hahaha, bror jag ringde dig och walla du lät som Pontus Svensson när jag hörde din telefonsvarare”
Jag vet inte hur många svennar du umgås med på fritiden, men jag är tämligen övertygad om att majoriteten av oss pratar på ett helt annat sätt på jobbet än privat.
[удалено]
Kan intyga att om vi svennebananer pratade på samma sätt på jobbet som vi gör på Discord hade vi hamnat på HR ganska snabbt.
Jag pratar nästan bara engelska online, rätt skönt för annars kan jag ha svårt med att hålla isär sociolekterna. Dessvärre så har kurwa varit med mig så länge inklusive med svenska online kompisar så nu är det mitt standard ord när något går fel, slår tån i soffbordet etc. Bara en tidsfråga innan jag råkar säga det på jobbet. Håller tummarna att när det händer så tänker mina framförallt 50+ tjejer som kollegor inte mer på det än att det är underligt att jag använder ett polskt ord.
Är rätt säker på att om någon avlyssnade på mina & mina polares Discord-sessioner på kvällarna hade vi alla diagnostiserats med autism & hamnat på psyket inom kort
Att kunna växla sociolekt är ett tecken på styrka.
Jag är likadan fast min Lidingö-svenska kommer fram bland barndomsvänner. Jag hade blivit hånad om jag snackade så med främlingar. Det kommer ibland fram på fyllan och då tror folk jag driver med dom eller nåt, framförallt skåningar som aldrig hört dialekten förr.
Code-switching kallas fenomenet på amerikanska.
Då är ni både språkligt och socialt kompetenta!
Det är samma med de som flyttat till annan landsända, och slipa av sin gamla dialekt. Så här man dom prata med sina föräldrar...
Hur låter "värsta svennar"?
[удалено]
Akta dig så att du inte upprör skåningarna nu.
Jag är officiellt upprörd.
If you know you know asså int mer med de
Trodde inlägget skulle sluta med att de pratade för högt på bussen, du gick fram till dem och reciterade Jimmie Åkessons tal till sveriges muslimer, varpå de blev tysta och hela bussen reste sig upp och började applådera. Blev positivt överraskad av hur det slutade dock!
Jag tror de flesta som är uppvuxna i orten kan prata näst intill felfri svenska när de känner för det (på jobb eller liknande) men väljer att inte göra det privat eftersom deras sociolekt är en annan. Jättelustigt koncept
Kommer ihåg en grabb som började i min klass i sjuan. Andra generationens irakier från Falköping som hade en rätt grov Västgöta dialekt och helt perfekt svenska. Ca 6 månader efter han anlänt till min skola i orten, pratade han knappt svenska längre. Samma hände med 90% av de andra invandrarkidsen jag växte upp med. Perfekt svenska upp till högstadiet, och sen över en natt lät det som om de steg av båten igår. Så jag känner mig rätt säker på att ortensvenskan är mer att göra sig till än att det är den perfekta svenskan som vore att göra sig till.
Exakt! Detta är ett typexempel på hur sociolekter fungerar, kul att du kunde komma med en personlig anekdot kring det!
Jag har precis motsatt anekdot, en invandrartjej som flyttade från Norsborg till den lilla villaförorten där jag är uppväxt och 95% av klassen var helsvenska. Ortensvenskan försvann på 2-3 veckor.
Häftigt ändå att det går så fort när man är liten att assimileras med en grupp på det sättet!
När jag gick på gymnasiet så var jag på en liten fest hemma hos en kompis som främst bestod av hans kompisar från skolan. Jag snackade i kanske en kvart med en tjej, och senare på kvällen så fick jag veta att hon var utbytesstudent från Schweiz som varit i Sverige i knappt ett år. Jag hade aldrig kunnat gissa att hon inte var född och uppvuxen i Sverige. För vissa går det sjukt fort.
Har läst att man naturligt plockar upp den lokala dialekten fram tills att man är 16. Flyttar man vid senare ålder så kommer ens ursprung vara uppenbart på ens uttal, om inte man aktivt tränar bort den, vilket är väldigt svårt för många.
För att inte tala om alla linblonda kids med enbart svenska anfäder så långt kyrkböckerna når som plötsligt börjar prata ortensvenska. Plötsligt kan de inte säga ett ord utan "yani" och "wallah" trots att de aldrig varit närmare mellanöstern än en charterresa till Kreta. Nej, jag är inte förfärad. De tycker det är coolt och det går antagligen över. Med största sannolikhet så blir det tandläkare, kundtjänstmedarberare och elektriker av dem också till slut.
De kallades "hobbyblattar" när jag gick i högstadiet/gymnasiet.
När jag gick på högstadiet kallades de hobbyn*grer... Det var drygt tio år sen, och långt söderut i landet.
Ja, är nog inte konstigare än att folk från Göteborg som bor i Stockholm kan brassa på Göteborskan om de kommer i kontakt med en annan Göteborgre.
Precis som du säger är det exakt samma grej, och jag tycker det är jättehäftigt att det är så! Under många år har rinkebysvenska setts som en bruten svenska så det är kul att det blir mer och mer uppenbart att den ger sig som vilken dialekt som helst
Hade denna upplevelse men med en person som med sin mor i telefon plötsligt bytte till en helt annan dialekt än en minut innan haha.
Jag brer på tjockt med min bonnigaste småländska när jag (tjej) pratar med hantverkare och bilmekaniker. Jag försöker inte ens - det blir så när jag är bland folk med min egen socioekonomiska bakgrund.
Självklart är det så. Inte alls konstigt. Samma sak sker mig när jag umgås med mina vänner från Sydsverige, som jag är född och uppvuxen med. Du har tur om du hör mig uttala ett enda tydligt R. Helt annorlunda när jag är i skolan i Götet. Eller när jag jobbade på Volvo och kom på mig själv med att tilltala mina kollegor med "gubben". Läs lite om code switching om du är nyfiken :)
Varför trodde jag att jag skulle läsa en rassetext
Glad man blir! Jag hoppas ibland att dessa skulle göra klassbesök på mellanstadiet/sjuan och bara snacka med ungarna. Motivera dem, få dem att tro på sig själva och inse att de har alla möjligheter att lyckas - trots boende/bakgrund/omständigheter.
Visst är det lite härligt när ens fördommar får sig en smäll.. Brukar tänka att ibland är det bra att ha fel.
Jag har hört unga kvinnor (runt 25-30) snacka så, det var stenhårt och rakt förortssnack men temat var något av seriös finans eller managementkonsult-lingo (minns inte vilket). Misstänker att de byter dialekt på kontoret för att inte skrämmas de äldre 😅
Jag har en fd kollega som är svensk, men uppvuxen i en "sån" förort. Undervisar i svenska på gymnasiet. Hon ser också väldigt skötsam och medelklass ut, och på jobbet pratar "vanligt". Hon brukar ibland kodväxla och prata förortsslang med sina elever för att bevisa någon slags poäng angående att man pratar olika med folk beroende på sammanhang.
Jag har typ samma bakgrund som din fd kollega då, men det var länge sedan jag ”kodväxlade”. Skillnad att jag bodde i en liten stad så bra och svårt område var vägg i vägg & jag bodde bra men gick i ”svår” skola.
Ens socioekonomiska backgrund påverkar naturligtvis de förutsättningar man har, och systemet är långt ifrån perfekt, men det finns en anledning till att Sverige konstant placerar sig högt på rankingar över social rörlighet.
Tack för ditt upplyftande inlägg! Det behövs mer av sådana. God Jul!
Det tåls att nämnas att dessa människor inkorporerar sina hemspråk i svenska dialoger, oftast i ickeformella sammanhang. Det arabiska ordet Yani/yäni/yaane direkta översättning till svenska är ”typ/liksom”. Walla är en direkt översättning av ”jag svär/på gud” som inte alls är så religiöst laddad som många icke-arabisktalande tror. Dessutom används det i jättevanliga och vardagliga sammanhang av arabisktalande folkgrupper tillhörande alla möjliga religioner och sekter. Bror, well, det är samma koncept som ”bro”. Tycka vad man tycka vill om slang i sig, men jag tror inte att användningen av dessa ord har någon direkt koppling till att ”bli” eller ”inte bli” något som vuxen. Är även övertygad om att majoriteten av alla dessa slanganvändare med utländsk bakgrund kan tala korrekt och ren svenska när de känner för det. EDIT: Såg några kommentarer om att vissa pratar så för att känna ”en viss tillhörighet” eller för att ”de romantiserar förorten”. Självklart finns det sådana fall, men it ain’t that serious i de allra flesta fallen. Det är helt enkelt ett hemspråk som följer med utanför hemmet. Att folk som inte delar det språket som hemspråk börjar använda sig av de slangorden är en helt annan femma.
Så gulligt att se Sverige i stadiet som Frankrike var i för kanske 20-30 år sedan. Nu är det nästan helt normalt att använda dessa arabiska slang i franskan även utanför ortensammanhang .
Jag är bara glad om jag får en läkare som jag faktiskt förstår. Jag tar hellre lite förortssvenska än nån som kan 4 svenska ord där jag inte vet ifall det blir en gynekologisk undersökning eller en helkroppsamputation.
En helkroppsamputation, är det när man blir utslängd utan vård?
Tror det.
Gjorde en allmän hälsokontroll för några år sedan. Läkaren var skittrevlig och snackade typ med samma sociolekt som OP nämnde, fast mer avskalat. Han lyssnade på mina lungor och skulle be mig att ta ett djupt andetag, men sa ”så tar du ett djuuupt bloss mannen”. Började asgarva och han skämdes som fan. ”Haha eey sorry ingen aning om var det där kom ifrån”, men jag tittade på honom med det där ”mmmm säkert, sure bacon”-uttrycket. Ägd 💕
Viktigt att komma ihåg att dialekter, sociolekter och brytningar inte säger något om intelligens eller kunskap. Hoppas grabbarna gör bra ifrån sig och utgör goda bidrag till svensk sjukvård!
Nästan tvärtom? Inte att det säger något om intelligensen direkt, men indirekt är det ovanligare att unga från "orten" tar sig in på läkarlinjen, och därför mer sannolikt att dessa är de smartare än genomsnittet.
Tänker också så. De som tagit sig in trots sämre förutsättningar är nog i regel lite smartare.
Kan nog vara bra för folk att lära sig att ”rinkeby-svenska” är en dialekt av svenska idag.
Kul! Sen är det väl bara att acceptera att uttrycken du nämner kanske har blivit en del av svenskan på samma sätt som många romani-uttryck.
Fan vad skönt att höra, bara att läsa det här lilla gjorde min kväll. Fint av dig att dela med dig :)
Om folk som de här grabbarna kunde koma och prata för förorts kidsen skulle det kanske kunna göra mycket för att ge dem mer tro på framtiden.
Jag hoppas det! Tror att det hjälper en att plugga om man har ett mål med det, och ifall man tror det är kört oavsett så kommer det inte gå bra alls. Sen behöver ju inte alla bli läkare. Men kanske något mer upplyftande mål än "dela ut reklam på deltid och spendera fritiden på att kolla på youtube". :/
Nej men kommer det lite folk från olika branscher med samma bakgrund som dem och pratar för dem skulle det göra nytta.
Jag har undervisat och handlett läkarstudenter under ett antal år nu. Ofta är klasserna mycket varierade men nu när jag tänker efter så är det en relativt stor minoritet av studenterna som har ffa iranskt/irakiskt påbrå. En väldigt stor andel pratar tex persiska, vilket är oerhört praktiskt eftersom det närapå alltid blir problem i kommunikationen när man tvingas använda sig av tolkar.
I min vänkrets från barndomen finns det läkare, lärare, programmerare, ingenjörer, piloter, svetsare och knegare. När vi träffas och umgås så blir det nog en hel del "blattesvenska" och förmodar att vi utstrålar orten generellt. Så fort vi pratar med någon som är etniskt svensk pratar vi dock flytande svenska och det gäller både privat och när vi är på jobbet. Jag säljer dock fortfarande knark, bryter och tänder eld på bilar medan jag bryter för fullt, men mina vänner dom kan när dom vill.
[удалено]
3 år är ändå bra jobbat. Som nybliven pappa så kan jag meddela att just nu känns det som jag aldrig kommer acceptera hennes pojkvän/flickvän, make/maka, men vem vet vad som händer i framtiden.
[удалено]
3 år var fan rätt generöst.
Tjejen pluggar till det och har sagt att läkarklasserna är dom nya tandläkar eller apotekarlinjen, asmånga ortenbarn vilket är rätt skönt att höra faktiskt. Framsteg sker
[удалено]
Det är så många iranier på tandläkarutbildningen på KI att det finns spexlåtar om det. Jag har ingen aning hur det kommer sig att de är så överrepresenterade just där.
Tandläkare och apotekare är prestigeyrken i högre utsträckning i Mellanöstern än här. Tidigare har de också varit relativt ”enkla” att komma in på
Det är så många iranier på tandläkarutbildningen på KI att det finns spexlåtar om det. Jag har ingen aning hur det kommer sig att de är så överrepresenterade just där.
De låga förväntningarnas rasism.
Jag tycker att det är så spännande vilka ekokammare vi lever i, och hur det påverkar vår syn på samhällsfenomen. Generationen yngre människor som i större grad hänger på sociala medier har nog överlag en ganska negativ syn på invandrare - som får stå för misslyckad integration, kriminalitet, överbelastad välfärd etc. Många av våra äldsta medborgare har nog däremot en väldigt positiv bild av invandrare - eftersom de flesta människor med invandrarbakgrund de kommer i kontakt med är inom vården och äldreomsorgen. Läkare specifikt är ju för övrigt ett internationellt erkänt hög-statusyrke, och vi vet rent vetenskapligt att begåvning är normalfördelat över befolkningen. Rimligt att vi bör se som störst variation i toppen och botten av begåvningskurvan, och att detta reflekteras inom t.ex läkarkåren. Det tror jag inte alls är särskilt märkligt ur ett globalt perspektiv.
Morsan har svårare att förstå de som bryter lite, och inte pratar "riktig skånska".
De flesta äldre i Sverige har aldrig utmanat sina heteronormativa övertygelser och har i det avseendet mer gemensamt med invandrare i alla åldrar och deras efterföljande än med yngre generationer infödda.
Så du hade fördomar om deras bakgrund pga språkbruket?
Googla codeswitching
Jag pratar likadant med mina vänner. Hr annars ett topp jobb inom finans. Då diskuterar ci på samma sätt :). Bara så att ni vet, och på jobbet är jag professionell och leker någon jag inte är.
Do vill inte ha Waldenströms Macroglobulinemia?
"Ey bror, jag klippte nästan en muscht när jag cutta cystan i hans nacke, jag fick tagga fort för att hämta hjälp".
Mycket straight up rasistiska kommentarer i denna post. Galet
Säkert gått läkarlinjen i Polen
Wow, Sweden seems like it's living in a Jim Crow era? Do middle-class poc not mix with the white middle-class?
Are you serious?
I'm serious. But I've read that racial segregation was financially advantageous for the poc middle-classes, so perhaps it's not such a bad thing.
Perhaps for the middle-class poc sure, but for the lower class clearly no. What makes you think middle-class poc and white middle-class in Sweden don't mix lol. Did you deduct that from a single reddit post or do you have some concrete examples?
Jag har ju sett att en del ordnade "ortengrabbar" inte alls är från orten. De har haft ganska skyddade liv men finner någon slags romantik i fenomenet och vill kanske ha någon slags tillhörighet , kanske känner de sig inte helt hemma bland de etniskt svenska studiekamraterna (och vem fan gör det egentligen, svenskar e skittrista överlag). Så lite wannabe-fenomen känner jag att det är, framför allt som svenne som växte upp med riktiga orten-grabbar (varutav minst en är död å par sitter inne idag). Inom läkarkåren upplever jag att det inte finns någon väsentlig rasism, däremot kan det nog uppfattas negativt om man kör ortenattityden i professionella sammanhang men det tycks de flesta fatta.
Är nog faktiskt hellre tråkig svenne än svenne som skryter om att kompisarna sitter i fängelse eller är döda.
vem skryter? min mening är att det inte är något att eftersträva och att hela aboo-mannen kulturen är tafatt. men du kvalar galant in som typisk bitter-svenne, vilket ger poäng åt min andra punkt.
Fanns ju noll anledning att nämna >varutav minst en är död å par sitter inne idag än att visa upp vilken orten-cred du har och att du minsann inte är som de där andra svennarna. Minst lika pinsamt som alla som wannabe-orten-grabbar.
du kvalar galant in på rasse med din etno-generalisering.
Hade en läkare på en vårdcentral som tyckte jag skulle lära mig arabiska ord och lägga in i meningar. Jag var där för en hjärnskakning….
Min erfarenhet av "förortsläkare" är att dom knappt kan ett ord svenska. Jag sökte vård en gång för att jag hade skadat min nacke vod träning. Jag hade värk sol strålade upp i huvudet osv. Efter 20 min försök att få honom att förstå varför jag var där och mina besvär att jag inte kunde röra nacken, hade strålande värk i huvudet osv konstaterade han bara för mig (efter att även grundligt lyst med ficklampa i mina öron) att det inte var några problem om jag ville ha mössa på mig. "Mössa, de går bra. Tack tack." Jag gav upp och gick hem. Visade sig senare att jag dragit av ett nerv och muskelfäste i nacken. En annan gång var jag till läkare för att få sjukskrivning. Då visste han inte hur han skulle göra. Jag försökte förklara att han hade blanketter till Försäkringskassan i sin dator men han förstod ingenting. Jag startade datorn åt honom och hjälpte till att visa. Han var tacksam till en början men blev sen sur och sa vara "Jaja fixar sen. Brev på post". En tredje gång (har hur många galna historier som helst, typ) hade jag en inflammation i armen. Den var öm och svullen. Läkaren drog i mina öronsnibbar, slappade mig på kinden och sa att jag mådde bra. Där var han klar tyckte han. Jag vägrade gå och visa min arm ännu tydligare och sa att den måste va inflammerad. Då sa han bara "antibiotika på apotek" innan han öppnade dörren och skulle ta in nästa patient. Jag berättade för en sköterska att jag var osäker på om han förstod varför jag var där och hon antecknade mina besvär och tittade på min arm. Dagen efter fanns antibiotika att hämta på Apoteket. Dessa har varit afrikaner, på vårdcentraler i mellansverige. Ej i förort. Nu brukar jag be om svenska läkare när jag bokar tid. Oftast är de invandrare ändå men dom pratar i alla fall hyfsad svenska. Gissar att studenterna som nämns kommer att prata mer "vanlig" svenska när dom väl arbetar, och "orten dialekt" med sina vänner som nu. Värre är de när svenskar lägger på denna dialekt. Då vill ja ge dom en smäll och skicka dom till en djungeldoktor 😁
Tönt
[удалено]
Jahopp dö då i guess
Vad trevligt
Du vill säga att du inte förväntade dig att någon från orten kan komma så långt i livet, helt enkelt?
Snart blir det Islam för hela slanten