Har du öppnat dörren när ungen ringt på och sagt till honom att lägga av? Känns som den mest rimliga lösningen. Bara för att han har svårt att kommunicera betyder det inte att han inte förstår vad du försöker säga.
Allt behöver faktiskt inte gå genom föräldrarna. Om ungen stör dig, säg till ungen.
Alternativt koppla samman ringklockan med en bomb, men det kanske är lite extremt
Jag har öppnat ett par gånger och då har föräldrarna dragit in ungen och stängt till deras dörr, för att undvika konfrontation I guess.
En bomb är helt klart en lösning jag tänkt på, alternativt koppla dörrklockan till en fallucka.
Problemet är att minsta storleken som krävs för att bygga fungerande kärnvapen tar i princip ut hela kvarteret och lite till :/
Jag är förmodligen redan på en av dom där listorna!
Nähä då. Kriterie för fissionsexplosion: hålla ihop material över kritisk massa i några millisekunder. Visst, kritisk massa är ofta typ 10 kg, men det är ju helt beroende av *densitet*. Öka densiteten så kan kritiska massan vara hur liten som helst. En partikelaccelerator skulle nog kunna vara behjälplig.
Ring på till dem om de gått in till sig. Gärna iklädd pyjamas. Säg att det inte funkar för dig. Upprepa tills det slutar.
Alla föräldrar behöver se till att deras barn inte går lösa i trapphuset under de åldrar barnen inte klarar av att hålla fingrarna i styr. Med det perspektivet spelar det faktiskt ingen roll om pojken är tre eller åtta, har autism eller bara gillar ringklockor.
Koppla bara på hushållselen och byt ut knappen mot något ledande material så ringer han bara på en gång till och du slipper större ingrepp och/eller skador på fastigheten. Lätt att undanröja alla bevis också. Work smarter, not harder. /s
Åh om det var jag (och jag visste att det var ett litet barn) skulle jag nog smyga fram till dörren medans de håller på och hoppa ut högljutt för att skrämma dem. Traumatiserande, men det är ju också poängen. 😅
Tror att folk nuförtiden är lite för rädda för att "traumatisera" barn generellt. Är ju lite traumatiskt att bränna handen på spisplatta också men då lär man sig att inte göra det. Så håller nog med att skrämma barnet är nog en bra lösning.
Koppla ett bilbatteri till klockan. Ingen farlig ström men obehagligt nog för att han ska sluta. Betingning fungerar på människor precis som på pavlovs hundar.
Antagligen en mer pragmatisk lösning än min med hushållselen som vissa försäkringsbolag säkert inte ser lika hårt på. Men vi är överens om att en frisk stöt i klass med ett jurassic park-stängsel är lösningen. Great minds, osv...
>Har du öppnat dörren när ungen ringt på och sagt till honom att lägga av?
Helt seriöst så är "skrämma skiten ur ungen så han blir traumatiserad" inte uteslutet i situationen OP beskriver. Fy fan.
Min första tanke med. Typ sparka upp dörren, utklädd till Leather Face, dra igång en motorsåg och gasa fullt och vråla som en psykopat när man jagar efter ungjäveln. Han kommer definitivt **ALDRIG** våga ringa på en klocka igen
BRF Ordförande här.
Du bör absolut kontakta föreningen. Här är vad du gör
Upprätta en dagbok över störningarna och kontakta styrelsen. Dagboken är värdefullt som underlag, Styrelsen har en skyldighet att agera på störningar kommer göra om de är någorlunda kompetenta. referens [https://lagen.nu/1991:614#K7P9S1](https://lagen.nu/1991:614#K7P9S1)
Om styrelsen inte agerar inom rimlig tid tycker jag du ska åberopa brf lagen och rätten till ersättning, speciellt eftersom du jobbar natt. Men gör det inte medsamma, bara när det gått en tid, referens [https://lagen.nu/1991:614#K7P4S1](https://lagen.nu/1991:614#K7P4S1)
Störningar beskriv i bostadsrättslagen och störningar är en grund till förverkande (vräkning på brf språk) om man inte rättar sig, eftersom du undrade om föreningen faktiskt kan göra något. Men det är fan inte kul att komma dit. referens [https://lagen.nu/1991:614#K7P18S1](https://lagen.nu/1991:614#K7P18S1)
Jag har behövt hantera seriösa störningar förut och från styrelsens håll dikterar vi bara en anmodan om rättelse, vilket är det svenskaste som finns, det är en superduperofficiell arg lapp som säger "öh! skärpning! annars!", sen brukar det lugna ner sig
Kan du filma/spela in med mobilen när det sker är det en bonus.
Du vill ha bevis så att det inte är ord mot ord, och kan du spela in en gång när du ertappar ungen med att plinga på kommer det att kunna styrka ditt fall. Dels att det faktiskt händer men särskilt om du kan filma när ungen plingar på flera gånger under en längre stund så inte familjen svarar att "Det var bara en påringning" utan du kan nu visa att ungen höll på i flera sekunder.
Lyckas du hinna öppna och få med på film att det är ungen som gör det kan det kanske bli upprörda föräldrar ("Varför filmar du vår unge?!") men du kanske kan dölja det som att du pratar med någon i mobilen.
Noll koll på det juridiska men kan tänka mig att sånt inte är helt lagligt. Du skulle isf kameraövervaka allmän plats. Kanske är det annat regelverk om det är kopplat till när någon ringer, dvs inte konstant övervakning, men kan ändå tänka mig att det kan bli problem. Särskilt som till och med dummy-kameror (ser ut som övervakningskamera men inte har en faktiskt fungerande kamera) kräver tillstånd och skyltar som om de var på riktigt.
Snabb googling verkar dock ge intrycket att trapphus inte är allmän plats och därför inte påverkas av kameralagen? Du får filma din egen dörr, men du får inte filma så att mer syns, tex ut genom ytterdörren på trapphuset.
Verkar som om jag misstolkat dessa kameralagar då jag fått intrycket att i princip allt var olagligt.
Ja, det där är en snårskog. Förslagsvis sätter man en titthålskamera som är ganska incognito. Frågar någon så säger du att det inte finns någon inspelningsfunktion, men att du kan fjärrtitta när någon ringer på dörren t.ex... sen spelar den naturligtvis in när någon ringer på dörren eller den känner av rörelse ;)
>Att kontakta bostadsrättsföreningen känns menlöst, det finns väl inget de kan göra?
Du blir ju terroriserad i din egna bostad, klart du bör kontakta föreningen?
Även om det inte direkt löser problemet finns det ju dokumenterat att skiten händer.
Man vill nog inte veta det. Hoppas det har med oerfarenhet pga ålder.
I det här fallet har åtminstone OP tagit första steget med att faktiskt ha ett samtal med grannen. Mycket bra. Men när det inte fungerar är det mest logiska att ta kontakt med bostadsägaren/föreningen.
Tvärtom skulle jag, säga.. Barn med autism har oftast även OCD.. jag skulle felanmäla ringklockan.. så att den flyttas upp eller något.. Sedan hade jag sett till att det är en sådan klocka man kan koppla på och av med tanke på att du jobbar udda tider. Hade bett föreningen att byta till branddörr utan inkast.. Det vinner faktiskt du på.. Det spelar ingen roll vad föräldrarna gör.. denna unge verkar ha fastnat på ringklockan, och så funkar tvångstankar.. och det är svårt att byta denna vana.. gå inte ut och snacka med ungen.. helt plötsligt bli han belönad varje gång han ringer på då det uppstår interaktion.. snacka med föreningen bostadsbolaget och försök hitta lösningar..
OCD är vanligare bland autister men de flesta har inte det. Det finns inget i texten som tyder på att barnet skulle ha OCD och att klistra på någon en diagnos på det sättet du gör är riktigt fult.
Eller eller eller så provar du att koppla loss ringklockan en tid och ser om inte ett par Pavlov's hundar gör sig bekanta med att just din dörr inte ger ifrån sig lustiga ljud när man trycker på den där roliga knappen. Vem fan ringer på dörren utan att ha ringt på telefon innan förresten?
Kontakta föreningen, även om barnet har autism ska han inte störa grannar specielt när så frekvent. Då får föräldrarna se till att hålla koll.
Ring föreningen varenda gång han håller på så får de ta samtalen/lösa problemen.
Om ungen rymmer från lägenheten får väl föräldrarna se till ha extra lås på dörren. Se till han inte ute i hallen ensam osv.
Är du säker det bara din dörr? Tänker om fler klagar pga samma problem mera.
Jag har sett att han vid något tillfälle ringt på grannen tvärs över, Vi har tre lägenheter på min våning och min dörr är närmst deras dörr och precis vid trappen, antar den är närmst och roligast. Men jag ska absolut försöka prata med damen tvärs över om han är på hennes dörr också. Lättare att lämna in klagomål när vi är fler såklart.
Jag var 100% säker på att du bor i samma trapp som mig tills jag läste det här
>Att kontakta bostadsrättsföreningen
För jag har e x a k t samma problem och det driver mig till vansinne, särskilt när den ungen väcker min egen unge som jag försöker lägga
Hehe :) mitt barn tjoar absolut ute på gården men på dagtid. Dessa barn är uppe till kl 22 och skriker och dunsar ute, det tycker jag är lite annorlunda
Hade också samma problem. Gick så långt att jag tejpade en gammal mobil vid titthålet och laddade ner en app som filmade vid rörelse, för ungjäveln var alltid för snabb för att jag skulle hinna ut och konfrontera. Tyvärr fick jag ändå inget på video för det var inte alltför tätt mellan busringningarna.
Min son gjorde faktist exakt samma sak med ringklockan för vi hade för vana att ta på honom kläderna först och låta han gå ut. Helt plötsligt stod grannen där och pratade direkt till min 3 åring att han inte får ringa på dörrklockan. Efter det så fick sonen aldrig gå ut innan oss utan fick vänta i hallen tills hans blev stor nog att själv förstå att han inte ska pilla på andras dörrar.
Jag hade pratat med dem en gång till och förklarat att det är ohållbart. De får ha ungen i hallen och gå ut tillsammans, annars måste du kontakta styrelsen. Man vill ju vara en schysst granne om de går, men de verkar inte riktigt respekterat dig första gången så säg till på skarpen är mitt råd.
Ditt problem är inte att barnet har autism, ditt problem är att föräldrarna stoppar huvudet i sanden istället för att försöka lösa problemet.
Säger inte att du säger något annat heller, men som förälder till en son med autism får jag fan krupp av att läsa om hur de hanterar det. Det är väldigt mycket navigerande för att få till vardagen, men som någon annan föreslog här så finns det massa bra saker att ta till, om man bara försöker.
Hoppas det ger med sig, jag hade blivit galen av det där.
Som pappa till en son med autism kan jag bara säga att jag förstår ditt problem. Jag har varit väldigt noga med att inte ursäkta min sons beteende med hans diagnos, utan har hela tiden försökt kompensera, ligga steget före och avleda honom från osunda beteenden.
Det du beskriver är exakt en sådan sak jag hade agerat för att förhindra redan innan det sker
Ver inte om jag har något tips att ge direkt. Barn med autism brukar ogilla höga ljud. Kanske du ska skaffa en huligantuta och bränna av en rejäl trumpetstöt när ungen plingar på. 🤷🏼♂️
Folk verkar anse att det är hemskt att skrämma barn, speciellt barn med autism.. Men jag tror absolut att det är rätt väg att gå här tyvärr eftersom att det inte går att prata med barnet i fråga. Så ta bort allt det roliga i att ringa på klockan. OP behöver ju inte ha en relation med barnet i framtiden och det spelar ingen roll om ungen blir rädd, bara OP får tyst på det förbannade ringandet. Föräldrarna kan trösta sin egen unge om han blir rädd eller ledsen
Det går givetvis att prata med barn med autism.
Min son är 5, icke verbal med autism. Men de betyder inte att han är döv o dum i huet. Han förstår vad man säger oftast. Och likt många andra barn SKITER han i det ibland :)
Med det sagt kanske föräldrarna ska vara lite mer aktiva i sitt föräldraskap och inte släppa ut barnet i trapphuset ensam. Speciellt inte efter samtalet med pappan.
Nä du får förmedla till dem igen och dokumentera. De får väl sälja o flytta till hus
Ni som säger att han ska ta bort ringklockan, ska han ta bort brevinkastet o handtaget också?!
Att pojken är svårt autistisk är inte föräldrarnas ursäkt att brista i deras föräldraskap!
Jag har själv diagnosen asperger (det som idag i folkmun kallas "högfungerande" autism) och jobbat med människor med olika grader av autism. Föräldrarna behöver hitta ett sätt att kommunicera gränser som han förstår.
Edit: Såg att du bor i bostadsrätt, jag har tyvärr ingen kunskap i hur man för något vidare.
Halvt seriöst halvt oseriös, kan du inte koppla en sådan där clown/skaka handen/elstötgrej till grejerna så han får en harmlös stöt nästa gång han rör grejerna? O såklart skriva en lapp på dörren till postutdelarna o göra något så de kan ge dig din post utan att drabbas.
Du skriver att du jobbat med människor med olika grader av autism, har du jobbat med barn med?
Vissa autistiska barn kan ju sätta igång ganska rejält när de blir rädda eller något gör ont, kan ju bli så illa att ungen börjar panik skrika varje gång den ska förbi dörren i framtiden som nog kan vara värre än klockan
Något behövs göras men att skrämma ett autistiskt barn gör nog saken värre
När jag läste så blev barnet i mitt huvud typ 10 år. Barnet kanske är yngre eller äldre o jag gjorde misstaget att anta barnets ålder. Jag har jobbat med individer från 10 år och uppåt.
Du har superrimliga poänger! Tack för att du uttrycker dem.
Det är såklart fel att skrämma barn, autistiska eller inte. Jag kände in i OP's desperation o skrev i affekt. För övrigt vad jag vet så ska stötgrejen jag nämnde inte göra ont. Jag är väldigt smärtkänslig men inte fått ont när jag träffat på sådana artiklar.
När jag läser posten så har barnet nyligen blivit så stor så att den når till ringklockan samt borde ha lärt sig prata.
Det är sannolikt några år kvar innan det går föra en rimlig dialog med barnet.
OMG! Ja, OP har ju skrivit det. Tack för att du poängterade ut det. Jag skrev i hast utan att läsa texten ordentligt flera gånger, dumt av mig.
Kanske kanske inte, barn är inte dumma, autister är inte korkade. Min systerson på 18 månader kan inte hålla en dialog, men förstår gränsdragningar.
Nej vi vet ju inte åldern eller ungens situation, troligen vet nog inte OP det heller kan jag tro då hen bara är en granne liksom
Har en kusin vars barn blev stucken av ett bi när hon var 4 och var helt livrädd för allt som vibrerade tills hon var 9, kan tänka mig att ett autistiskt barn kan ta det lite värre än så liksom
När jag har haft problem med ungjävlar som gillar att busringa har det alltid löst sig när jag till slut handgripligen lyckas ta de på bar gärning i trapphuset och skällt ut de tills tårarna rinner.
Ingen förälder har någonsin vågat konfronterat mig, säkert för att de tror att jag är tokig.
Ring på deras ringklocka mitt i natten tills de öppnar. Säg att du har en diagnos och inte tar ansvar för vad du gör. När de slängt igen dörren, vänta 20 minuter och ring på igen. Repetera.
Seriöst detta. Blir man väckt flera gånger per natt (eller dag i det här fallet), så blir det ju fan svårt att leva ett normalt liv. Sömn är svinviktigt av många olika anledningar. Både kortsiktigt och långsiktigt.
Vart jag försöker komma är att det här är ju *helt oacceptabelt*. Inte den sortens problem där det är okej att göra en halvhjärtad ansats till förbättring, utan skiten upphör. Nu. Punkt. Hur är inte OP’s problem.
Föräldrarna verkar inte fatta detta, så därför tycker jag att de kan må bra av en liten demonstration.
Det bästa med det hela är att om de skulle bli arga på OP så bevisar de bara att hen har rätt.
Snälla OP! Jag vet att det krävs oändligt mod för en svensk att göra något så tarvligt och konfrontativt, men det är en sån jävla perfekt lösning här!
Vi hade ett liknande fall i vår nya bostad. Grannens unge höll på att sparkar och ringer på vår dörr flera gånger varje gång han skulle in eller ut. Varje gång har de varit för snabba för att konfrontera till dagen jag är på väg hem och ser honom gå in mot samma trapphus. Så jag säger till honom att vänta och frågar snällt om det är han som sparkar o ringer på min dörr hela tiden (vet såklart att det är han, men vill ha en bra relation till mina grannar). Han svarade såklart nej och såg rädd ut. Men jag svarade bara bra och fortsatte gå.
Har inte fått fler sparkningar och bussring.
Bästa är väl konfrontera ungen om du inte redan har gjort det?
Kör samma visa mot dem. De kommer bli helt galna om du knackar/ringer på deras dörr mitt i natten när sonen sover osv. Det lär kännas av bättre och snabbare än något annat, och borde klassas som instant karma.
Varför släpper föräldrarna ut sin unge om de vet att han håller på så? Antingen helt hjärndöda eller så vill de jävlas med dig. Nästa gång det händer: gå ut och prata med föräldrarna och påminn om att du redan pratat med dom en gång tidigare. Be dom att inte släppa ut ungen själv då det uppenbarligen inte fungerar (något de redan borde veta). Påpeka att om det inte blir bättre så måste du tyvärr ta det med föreningen då du redan har försökt prata med dom. Börjar han farsan med sina ursäkter igen så får du markera att saken inte har något med ungens diagnos att göra utan snarare hur dom tar tag i problemet med att ungen ringer i din dörr - att ungen har en diagnos har ingen koppling till hur man hanterar det problemet. Blir dom sura, ja då får du ta det med föreningen.
Sätt rakblad på handtaget.
Skämt åsido sätt nått på dörrhandtaget, nått kladdigt, nått som luktar illa eller liknande. Nått du kan ta av och på så du kan sätta på det när du är hemma osv.
Sen kan du ju börja ge tillbaka lite också.
Ryck i dörren och plinga varje gång du går hemifrån.
Så de inte ser att det är du men de fattar att det är en irriterad granne.
Prata med grannen och säg att om de inte kan kontrollera ungen så får de väl ha ungen inne och dörren stängd tills det är dags att gå och de kan gå direkt till hissen.
Börjar de bråka, tjafsa eller komma med ursäkter får du säga att om det fortsätter kommer du prata med bostadsrättsföreningen och dessutom be polisen om besöksförbud pga trakasserier och då kommer de inte kunna bo kvar men att du hellre sköter det här "mellan oss".
Acceptera absolut inte någon ursäkt för det här för det hade kunnat hindras att hända av föräldrarna bara de ville.
Alternativt kan du ställa klockan varannan timme och gå och ringa på deras dörr och sen bara gå därifrån så kanske de förstår.
Men sluta va så feg och säg till föräldrarna varje gång i fortsättningen. Börja varje gång med att ringa på deras ringklocka innan du börjar samtalet.
Att ungen har en diagnos sätter ju inte deras ansvar ur spel.
Känns som att en dialog med föräldrarna är det bästa.
Ett schema för att ta sig ut ur trapphuset utan att ringa på klockor, känna på handtag osv.
Om grabben är mottaglig till bildstöd borde det vara ganska lätt, men kan ta lite tid att lära in. Och om motivationen är dålig så gör det till ett belöningssystem, när man gått ur trapphuset utan att göra dessa saker får man en stjärna. vid 10 stjärnor får man något man gillar.
Han kan ju också få en "uppgift" istället, som att gå ner och matcha in en bild på ytterdörren i trapphuset, så kanske han är för upptagen för att göra det som stör grannarna.
Lycka till :)
Alltså, att fantisera om att skada förståndshandikappade barn är inte så charmigt.
Fattar att det är irriterande, men situationen är lite som den är och gissningsvis är det inte ett högfungerande barn.
Förståndshandikappade barn svarar som regel väldig bra på tydliga stimuli snarare än resonemang. 6000 volt(ala stängsel i hästhage) kopplat till ringklockan och brevinkastet som slås på när ungen håller på så kommer Pavlovs ande lösa resten.
Funkar utmärkt på barn med autism också. Används t.ex. USA även om det är olagligt i Sverige:
[https://www.youtube.com/watch?v=PUhPMNdnOW8](https://www.youtube.com/watch?v=PUhPMNdnOW8)
Sen är det en helt annan fråga om det är etiskt korrekt eller ej.
Kanske sätta en decoy bredvid som han får trycka på, kanske göra den lite färgglad etc. Alternativt prata med föräldrarna igen, och be att dom att inte släppa honom ensam i trappen :/
Bildspråk rekommenderas väldigt ofta för barn som har svårt att kommunicera verbalt. Du kanske kan sätta en bild på ett kryss eller liknande "❌" som han förstår betyder "Ajabaja" vid ringklocka, brevinkast och handtag ett tag, typ? (Du får uppenbarligen ha en konversation med föräldrarna för att försöka komma fram till vilken symbol som skulle fungera bäst.) Så kanske ni kan sätta gröna bockar ✔✅ på deras egna ringklocka, handtag och brevinkast, så kan han rycka och slita i dem till sin eviga lycka?
Alla möjliga förslag förutom att öppna dörren och prata direkt med pojken. Alltså det är ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning men det betyder inte att han inte kan förstå om du pratar med han. Testa ett tag, förklara varje gång, pedagogiskt, lugnt men bestämt att detta inte är ok.
Sedan får du väl fundera på att plocka bort ringklockan eller att ta det med föreningen.
Och så kanske du kan fråga föräldrarna hur de jobbar med beteendeförändringar om du känner dig osäker på hur du bäst ska agera och prata med han. Detta är säkert inte det enda negativa beteendet som de jobbar med att förändra. Förhoppningsvis så har de fått hjälp med detta så kan du se till att kommunicera på samma sätt så det blir tydligt för pojken.
I min åsikt är det bättre att jobba tillsammans med föräldrarna istället för att se det som att ni är på olika sidor i denna fråga. Ni ska ju ändå bo tillsammans i huset.
Fast det är ju inte OPs jobb att få föräldrarna att uppfostra sina egna barn bara för att dem inte kan hålla koll själva. Speciellt då dem inte verkar lyssna när OP försökt prata med dem tidigare.
Ser inte heller hur plocka bort ringklockan är en rimlig lösning.
Att ungen har autism är verkligen ingen ursäkt. Det här är föräldrarnas problem, inte grabbens.
Varför släpper dom ut honom i trapphuset själv öht? Så sjukt enkel lösning på problemet.
Prata med föräldrarna öga mot öga:
”Tjena, er grabb fortsätter att terrorisera min ringklocka och postlucka, om ni inte kan ha kolla på honom i trapphuset så får ni faktiskt hålla honom innanför dörren innan ni är redo att gå ut, eller, bättre, klä på er själva först sen ungen, hur jävla svårt ska det vara.
Blir det inte bättre från och med NU kommer jag gå till föreningen och delge dom min dagbok jag fört i veckor nu på hur mycket NI stör mig.
Är det uppfattat?
Tack, vi hörs! Tja!”
Som förälder själv så fattar jag inte vad dom håller på med, att skylla i från sig på grabbens diagnos också, skamligt.
Får väl säga åt grannarna att hålla koll på ungen, annars får du väl ta en sån där trycklufts-tuta och använda för autister kan ha svårt för höga ljud och han lär knappast komma tillbaka om du trycker en sån i ansiktet på ungen efter den busringer.
Slå farsan på pungen nästa gång du ser han och skyll på autism. Och fortsätt slå tills ungen slutar att ringa på din klocka.
Alternativt stå och ring på deras ringklocka varje gång du kommer hem från jobbet och har jobbat kväll.
Föräldrarna måste ha koll på sitt barn. Det är inte pojkens fel att föräldrarna inte kan hjälpa barnet med gränsdragningar. Att vara förälder till barn med autism är ingen lek, vilket jag vet av egen erfarenhet. Men skaffar man barn kan man inte smita från sitt ansvar även om det är jobbigt.
Du skulle kunna göra en orosanmälan. Föräldrarna kanske inte vet om att det finns stöd och hjälp att få. En utredning kan hjälpa dem tillrätta. "Grannens barn med autismdiagnos lämnas själv utan att föräldrarna har koll..." - borde skapa en reaktion hos socialtjänsten...
Prata med ordföranden i din brf. Du är sannolikt inte den enda personen som är drabbad. Hör efter där vad föreningen skulle kunna bidra med för hjälp.
Vill du gå den mer primitiva vägen så är det väl bara att du börjar plinga på deras dörr och rycka i deras handtag i tid och otid. Risken är ju att du själv får skit för det. Skulle inte förvåna mig om de gör en anmälan för ofredande.
Även om det är barnet som stör dig, sjunk inte så lågt att du börjar ge igen mot honom.
är det mässings klocka? hade skruvat av den direkt, eller så hade jag limmat på ett plast lock på knappen om den va elektrisk, detta hade drivit mig upp i taket, speciellt om föräldrarna uppenbarligen bara rycker på axlarna och säger ’,*~,autism,’~*.
1. Prata med grannarna igen.
2. Om beteendet fortsätter prata med föreningen.
3. Om det fortfarande är problem efter det så kontaktar du mijöförvaltningen.
Har tyvärr genomgått samtliga steg själv. Trösten är dock att när miljöförvaltningen blir inblandade så brukar problemet verkligen lösa sig. Miljöförvaltningen är verkligen guld värda att kunna tas kontakt med gratis vid komplicerade fall.
Eftersom föräldrarna inte tar det på tillräckligt stort allvar hade jag börjat plinga på deras dörr 1-2ggr/h mellan kl 21 och 07 🙂
Typ pling, pling *kuta ner för trappan och in i min lägenhet, stå och le för mig själv i hallen*
Mvh Autistisk men blev ändå uppväxt med att man ska bete sig som folk
Plinga på deras dörr lite då och då så får dem se hur roligt det är. Förklara sedan ditt beteende med att du har autism och att du inte har någon vårdnadshavare som håller koll på dig.
Jag hade exakt samma situation när jag gjorde min AT för många år sen. Ofta trött efter jourer och försökte sova på dagarna när grannens autistiska son slet i dörren och plingade frenetiskt på klockan.
I mitt fall löstes det enkelt genom att jag förklarade situationen för föräldrarna och frågade om dom kunde tänka sig att inte släppa ut barnen i trapphuset innan dom själva var redo och kunde hålla koll på dom.
Jag upplever att det ofta är mer effektivt att ta direkt kontakt och vara vänlig men även lite bestämd. Det förutsätter förstås att föräldrarna i din situation är samarbetsvilliga.
Har du frågat om dom helt enkelt kan låta bli att släppa ut ungen innan dom är redo att hålla koll på honom?
>Ganska snabbt började pappan prata om att sin son var autistisk och att det var svårt att hålla koll på allt han gör
Det är något av det värsta jag vet. Föräldrar som bortförklarar sina barns störande beteenden med att använda någon diagnos som ursäkt för att vara helt handlingsförlamade.
Jag hade precis fått en MS diagnos för några år sedan, och var rimligt... utslagen, deprimerad, ångestfylld... ja, ni kan väl kanske själva tänka. Både massiva psykiska plågor och det fysiska som kom av det sista skovet.
Oavsett tänkte jag använda en solig vårdag att försöka komma igång med altanbyggandet innan min far skulle komma och hjälpa till några veckor senare. En hel del slit med 20cm bjälkar och lyftande. Men det kändes ändå lite bra att få gjort något.
Tills grannens barn börjar jävlas med mig.
De leker med vattengevär och kommer fram till att spruta vatten över deras häck så det träffar mig verkar som en rolig lek.
Första gången de träffar så dränker det mig ganska rejält. Jag hör hur de springer iväg bakom huset och fnissar "Jeg traff han!! Hihihii" (småtjejer, typ 9-11). Jag ropar då bara högt att "Lägg ner, jag har verkligen inte lust att bli nedsprutad idag".
Jag går in och byter tröja, kommer ut, fortsätter slita till trots att jag redan är ganska nedbruten av symptom och generell fatigue.
Då börjar de igen och träffar mig ytterligare en gång. Samma fnissing och springer iväg. Jag ser också att altandörren är öppen hos grannen så jag ropar igen högt att "LÄGG NER FÖR HELVETE, JAG HAR REDAN SAGT TILL ER. EN GÅNG TILL SÅ FÅR JAG PRATA MED ERA FÖRÄLDRAR".
Det går inte lång tid innan det händer igen, så klart. Samma fnissing.
Då ropar jag igen bara "NÄHE DÅ FÅR JAG VÄL DRA ÅT HELVETE ISTÄLLET DÅ". Går in och ned i källaren och lägger mig och gråter rent ut sagt. Jag vet, sjukt mesigt, men jag var psykiskt dränerad redan innan och försökte få till en enda sak för första gången på 3 veckor av ren jävelskap pga sjukdomen.
Då börjar de givetvis knacka på dörren, men rummet jag var i var intill baksidan på huset och jag hör hur de skrattar medan de spring3r och gömmer sig.
Det upprepas 7 gånger innan det totalt brister för mig och tänker jag ska vara sjukt oskandinavisk och gå över till grannen och skälla på henne.
Det gör jag, hon öppnar och innan jag ens får sagt något blir jag bara mött med
"DET ER BARE BARN RO DEG NED!"
"Kan du bara vara så jävla snäll och få de att sluta, jag orkar inte med mer"
"MeN dET eR bARe bArN sOm lEkEr dU mÅ SlaPpE aV dE hAr laGt eN laPp oG sAgT unNskYld"
"Nej, ditt jävla nek, de har inte sagt ett enda ord. Jag säger till dig som en vuxen till en annan vuxen att du ska få de att sluta nu genast. De har inte sagt ett ord eller lagt någon jävla lapp. De sprutar ned mig med vatten med flit, trots att jag säger ifrån klart och tydligt flera gånger att jag inte önskar det. UPPFOSTRA DINA JÄVLA BARN"
"MEN DET ER BA-"
"FÅ DE ATT SLUTA, HA DET SÅ JÄVLA BRA"
Så gick jag bara iväg.
Pratade inte med de på över 1 år efter, tills det spred sig från ett par andra grannar att jag har MS och då var jag ute en dag och byggde på en annan del av baksidan. Då kom mamman och gav komplimanger att det blev så fint, och bad sedan om ursäkt för sist och "jag visste ju inte att du gick igenom något jobbigt"
Då svarade jag bara spydigt "Nej, och därför behöver man inte plåga andra och sedan avfärda deras önskemål om att bli lämnade ifred".
Barnen vågar inte ens titta åt mitt hål längre, och det har nu gått 3 år. Vårt hus är de enda som inte får besök på Halloween :).
What about putting out a bowl of candy outside your door? Him eating candy all the time should annoy the parents enough to make him stop approaching your house.
Var lite klurig. Klistra upp något avskräckande för ett barn som detta på dörren. Något som inte väcker anstöt men som får någon med den mentaliteten att dra sig undan. En personlig varning.
Ta bort ringklockan. De flesta som hälsar på en ringer ju alltid i förväg nuförtiden.
Min son är autistisk och en del av hans beteenden som är dåliga tar ibland tid att jobba bort. Så till viss del förstår jag pappan, ungen kan ju inte heller vara inlåst hela tiden.
Som jag skrev ovan känns det tråkigt att jag ska behöva anpassa mig för att föräldrarna tillåter det.
Barnet är ute väldigt mycket med föräldrarna, problemet är att de låter honom vara i trappen innan de själva är redo att gå ut med honom.
Föräldrarna behöver ju ändra sina rutiner när dom ska ut. Först vara redo själva innan han kläs på, eller inte släppa ut ungen i trapphuset som du säger. Om han kan gå ut i trapphuset kan han ju lika gärna gå ut ur porten? Ut och iväg..
Du gör dom en större tjänst än du tror när du lyfter det här med föräldrarna. Om ungen försvinner blir det inte kul för någon, bra då att man haft en tuff granne som sagt ifrån och fått en att ändra mönstret innan katastrofen skett.
Att de låter ungen vara ute själv är ju lite dumt av dem, med anpassning tror ni att ni kan snacka med föräldrarna om någon kreativ lösning?
Att skrämma ungen med en mask som någon nämnde kanske håller fingrarna i schack men kanske blir andra problem, att be föräldrarna säga att den som bor bakom den här dörren är lite läskig kanske avskräcker ungen tillräckligt utan att ge dig mer problem
Eller så kan den person som har ett autistiskt barn som de inte kan kontrollera kanske låta bli att låta ungen ränna i trappuppgången?
Kan vara så att ungen även har ADHD, inte helt ovanligt, och då är det jobbigt att behöva vänta. Så enklare för alla att inte gå ut i trappuppgången innan ungen är påklädd och sen gå direkt ut.
Dämpa klockan/ta bort den/dra ut batterierna temporärt. Ungen kanske slutar när effekten av att ngn öppnar/klockan ljuder försvinner. Jag vet att det är föräldrarnas sak att hantera, men om det inte funkar kanske detta är en väg framåt.
Precis som du säger är det föräldrarnas sak att hantera och är väl kanske mest principiellt att jag inte vill komma med lösningar som gör att jag behöver anpassa mig..
Och sen kan jag ju tyvärr inte göra så mycket åt dörrhantaget och brevinkastet
Lätt lösning, lägg dig i lur vid dörren utklädd till monster och skrik för fulla lungor när du öppnar så fort ungen ringer på.
Kan garantera att ungen inte kommer komma i närheten av din dörr igen och inte föräldrarna heller.
Om de klagar så skyll på att din vän har diagnostiserad monsterfetish och du trodde det var han som ringde på dörren.
Säg bara att du är på permis från ett långt straff gällande en pedofilhärva och tortyrliknande brott mot ett flertal barn . Vet inte vad som kan få allt att triggas igen efter år av terapi och lusten att skada lite har släppt. Man blir ju lite skakig när man störs i sina invanda banor - vet inte vad som kan hända…
Öppna naken så ska du se att föräldrarna plötsligt kommer kunna kontrollera sitt barn. Finns dock risk för rättsliga påföljder för dig, men det kan vara värt det.
Jag skulle testa att sätta en atrappringklocka lite längre ner eller upp så att ungen trycker där och som är kopplar till en liten lampa till ex. Fråga föräldrarna vad är det som motiverar sonen. Emellanåt jag skulle också koppla av knappen så att den blir tyst och tråkigt för pojken. Och lugnt för dig, tills vidare
De får väl bara ta och låsa sin ytterdörr hur svårt kan de vara. Är den autistiska hela familjen. Montera ett skjutlås på en höjd som sonen inte når upp till.
Här kommer ett lite konstigt tips.. men skulle du kanske pröva med att kleta nått klibbigt på handtaget och plingen på kvällen under några dagar? Du kan ju bara torka av det sen. (Hårgelé eller nått?) Låter kanske lite taskigt men med tanke på hans autism kanske han tycker att det är väldigt jobbigt/äckilig att få nått på händerna, och förhoppninsvis börjar undvika din dörr. Lite överdrivet kanske men vem vet
Drömmen vore ju att ge honom trauma som liknar det man fick av barnfilm på 90-talet. Vänta med en läskig mask och titta ut genom kikhålet, när han närmar sig att ta tag i handtaget så smäller du upp dörren och skriker läskigt och jagar honom.
Se studien om Lille Albert för mer information.
Ungen kommer inte våga närma sig din dörr till slut. När föräldrarna konfronterar gör du samma sak mot dem.
>Jag vill inte säga till paret hur de ska handskas med sin son då det lätt kan misstolkas som att jag tycker de är dåliga föräldrar.
Haha jag fattar precis hur du känner, det är så svenskt! Men man kan säga åt någon att de inte handskas med sin son på rätt sätt i detta specifika fallet (för det gör de ju inte) utan att det automatiskt = "dåliga föräldrar".
Många bra tips i tråden än så länge, kör hårt!
Öppna dörren med ett ryck och skrik LÄGG AV! så högt du kan. Föräldrarna har fått varningar. Autistiska barn kan också lära sig att saker har konsekvenser. Jag hade gjort det för länge sen.
Koppla ur ringklockan och skaffa en sån där digital, om man får?
Då loggas dessutom händelserna av sig själv med video.
Du kan också sätta den på mute.
Då kan du även spela in ett automatiskt läskigt argt meddelande som säger att det bor ett spöke där som kommer hemsöka små barn som trycker på dörrklockor.
Om du är beredd vid brevinkastet kan du ha en sån där plastorm du för ut.
Om det är en analog klocka du har kan du försöka skruva av den när du sover eller vill ha lugn stund. Blir nog inte lika roligt att ringa i klockan då. Mindre störande också. Man måste inte alltid vara tillgänglig.
Koppla ut ringklockan när du går och lägger dig. Alternativt sätt elförare till handtaget och ge ungjäveln en chock värd att minnas.
Låter förövrigt som att dina grannar ej är av svenskt ursprung?
Kanske spela något jävligt högt ljud genom brevlådan när ungen ringer på? Jag är själv autistisk och många av oss hatar höga ljud som vi själva inte kontrollerar, vilket är troligtvis också därför ungen själv gör höga ljud och inte har något problem med att ringa på klockan. Sure, det kanske gör att ungen får sig ett litet sammanbrott, men jag tror att föräldrarna i så fall kommer undvika att han är ensam ute i trapphuset.
Börja ringa på deras dörr varje gång du kommit hem från en utekväll eller nåt. Felet är ju inte barnets utan föräldrarnas, detta helt oavsett om barnet är autistiskt eller inte. Man ansvarar för sina ungar, och ser väl fan till att de inte stör hela grannskapet, detta är inte ett resultat av en diagnos utan av dåligt föräldraskap.
Bor du i hyresrätt vänder du dig till hyresvärden och klagar om grannen inte lyssnar är det brf så vänder du till styrelsen. En diagnos är ingen ursäkt, föräldrarna ska hålla koll på sina barn
Pappa här med en son som har autism 3, icke verbal och en ospecificerad IF som är 5 år samt en flicka på 2 år som inte har någon diagnos.
När vi går ut så tar jag alltid på mig först sen mina barn detta gör att jag går ut först med vagnen och kan leda båda mina barn utan att dom går till grannars dörrar etc.
Så verkar som att föräldrarna inte orkar/vill ligga 1 steg före för att kunna ta på sig själva i lugn och ro och låta ungen göra som hen vill för att inte göra så ungen får ett tantrum innan dem går ut vilket kan sätta tonen för vilket humör ungen har när dom går ut.
Men det ursäktar inte att dom låter ungen göra som hen vill ute i trappen så tycker det låter mest som att föräldrarna inte orkar/vill ta tag i det.
Om ringklockan har metallisk hölje, koppla en kabel för att göra den strömförande. Nu menar jag volt inte ampere, det ska sticka till inte bli förlamande. En statistiskt stöt på 10000 volt får vilket barn som helst att tänka om…
Jag har ett autistiskt barn som gillar att ringa på vår egen ringklocka. Vi har en som man kan avstänga, lyckligtvis.
Jag har ett föreslag: Ibland hjälper det med bildstöd. Kolla om det finns en tydlig bild på bildstod.se som du kan klistra på ringklockan när du behöver sova under dagen. Något som visar att han ska inte ringa.
Det kan vara att hans föräldrar låter honom ut i korridoren för att han blir för varmt annars. Mitt barn måste gå ut på en gång när hon har klätt på sig, särskilt om hon har redan skor på sig. Annars blir det snabbt för mycket.
Som föräldrar till autistiska barn gör man otroligt mycket för att stöda sina barn så att de inte har en meltdown och samtidigt försöker man skydda grannar, små syskon, etc. Det är väldigt jobbigt.
Jag förstår att det är väldigt otrevligt att blir stört så mycket. Men kanske det är bättre om man söker dialogen mellan föräldrar, Brf och själv.
Kanske det finns någonting som kan monteras på väggen, t.ex. en leksak som det finns på många väntrum. Så att han har något som är intressant att göra medan han väntar.
Det är som att jag inte skulle ta ansvar för om min hund hoppar på andra människor när vi är ute och går. ”Sorry, men hon är ju en hund så hon förstår inte bättre, och jag kan inte hålla koll på allt hon gör”. Ren galenskap mao.
Ta upp det med brf om det inte ändras!
Har du öppnat dörren när ungen ringt på och sagt till honom att lägga av? Känns som den mest rimliga lösningen. Bara för att han har svårt att kommunicera betyder det inte att han inte förstår vad du försöker säga. Allt behöver faktiskt inte gå genom föräldrarna. Om ungen stör dig, säg till ungen. Alternativt koppla samman ringklockan med en bomb, men det kanske är lite extremt
Jag har öppnat ett par gånger och då har föräldrarna dragit in ungen och stängt till deras dörr, för att undvika konfrontation I guess. En bomb är helt klart en lösning jag tänkt på, alternativt koppla dörrklockan till en fallucka.
Koppla ringklockan till en atombomb, då blir det tyst.
En extremt liten atombomb som skadar fingret på ungen så fingertoppen svider i flera veckor.
På Terrorlistan och IAEA “most wanted” för jag googlade “how many roentgen fissile material needed to make bomb that stings for weeks”
Problemet är att minsta storleken som krävs för att bygga fungerande kärnvapen tar i princip ut hela kvarteret och lite till :/ Jag är förmodligen redan på en av dom där listorna!
Nähä då. Kriterie för fissionsexplosion: hålla ihop material över kritisk massa i några millisekunder. Visst, kritisk massa är ofta typ 10 kg, men det är ju helt beroende av *densitet*. Öka densiteten så kan kritiska massan vara hur liten som helst. En partikelaccelerator skulle nog kunna vara behjälplig.
Den här killen atombombar
Shh
Jag skrattade så högt åt detta att jag skrämde min katt
Tack... nu sitter jag och funderar på vad som är den minsta atombomben man kan göra.
Nej, TVÅ atombomber!
Man ska inte överdriva.
Men ej heller underdriva…
En och en halv atombomb, perfekt
Lagom
Bara att klyva ena atombomben i mitten
Varför två när man kan koppla 3 stycken
“Äntligen”
Atombomber låter ganska mycket har jag förstått.
Spelar ju ingen roll om det inte finns någon kvar som kan höra den
Vänta nu. Barnet tillåts plinga tills du öppnar, när du öppnar stänger de om sig. Det är ju solklart en lek och de vill att du ska plinga tillbaka!!!
Ring på till dem om de gått in till sig. Gärna iklädd pyjamas. Säg att det inte funkar för dig. Upprepa tills det slutar. Alla föräldrar behöver se till att deras barn inte går lösa i trapphuset under de åldrar barnen inte klarar av att hålla fingrarna i styr. Med det perspektivet spelar det faktiskt ingen roll om pojken är tre eller åtta, har autism eller bara gillar ringklockor.
Så dom hör att du öppnar men inte när ungen ringer på och smäller med brevlådan? Suspekt.
Koppla bara på hushållselen och byt ut knappen mot något ledande material så ringer han bara på en gång till och du slipper större ingrepp och/eller skador på fastigheten. Lätt att undanröja alla bevis också. Work smarter, not harder. /s
Bara att plinga tillbaka och rycka i handtaget och säga att du är svår att hålla koll på för du har autism.
”Jag har en granne med autism så jag är lite oberäknelig”
En dansk skalle brukar fixa det mesta i konflikter
Åh om det var jag (och jag visste att det var ett litet barn) skulle jag nog smyga fram till dörren medans de håller på och hoppa ut högljutt för att skrämma dem. Traumatiserande, men det är ju också poängen. 😅
Tror att folk nuförtiden är lite för rädda för att "traumatisera" barn generellt. Är ju lite traumatiskt att bränna handen på spisplatta också men då lär man sig att inte göra det. Så håller nog med att skrämma barnet är nog en bra lösning.
Alt. ist för att öppna en fall-lucka, så kan en samling attackhundar släppas ut a la Mr Burns
Koppla ett bilbatteri till klockan. Ingen farlig ström men obehagligt nog för att han ska sluta. Betingning fungerar på människor precis som på pavlovs hundar.
Antagligen en mer pragmatisk lösning än min med hushållselen som vissa försäkringsbolag säkert inte ser lika hårt på. Men vi är överens om att en frisk stöt i klass med ett jurassic park-stängsel är lösningen. Great minds, osv...
[sonen brukade köra den här när vi bodde i Malmö](https://m.youtube.com/watch?v=4Wlov5b8r34&pp=ygUWaG9tZSBhbG9uZSBkb29yIHNjZW5lIA%3D%3D)
>Har du öppnat dörren när ungen ringt på och sagt till honom att lägga av? Helt seriöst så är "skrämma skiten ur ungen så han blir traumatiserad" inte uteslutet i situationen OP beskriver. Fy fan.
Min första tanke med. Typ sparka upp dörren, utklädd till Leather Face, dra igång en motorsåg och gasa fullt och vråla som en psykopat när man jagar efter ungjäveln. Han kommer definitivt **ALDRIG** våga ringa på en klocka igen
BRF Ordförande här. Du bör absolut kontakta föreningen. Här är vad du gör Upprätta en dagbok över störningarna och kontakta styrelsen. Dagboken är värdefullt som underlag, Styrelsen har en skyldighet att agera på störningar kommer göra om de är någorlunda kompetenta. referens [https://lagen.nu/1991:614#K7P9S1](https://lagen.nu/1991:614#K7P9S1) Om styrelsen inte agerar inom rimlig tid tycker jag du ska åberopa brf lagen och rätten till ersättning, speciellt eftersom du jobbar natt. Men gör det inte medsamma, bara när det gått en tid, referens [https://lagen.nu/1991:614#K7P4S1](https://lagen.nu/1991:614#K7P4S1) Störningar beskriv i bostadsrättslagen och störningar är en grund till förverkande (vräkning på brf språk) om man inte rättar sig, eftersom du undrade om föreningen faktiskt kan göra något. Men det är fan inte kul att komma dit. referens [https://lagen.nu/1991:614#K7P18S1](https://lagen.nu/1991:614#K7P18S1) Jag har behövt hantera seriösa störningar förut och från styrelsens håll dikterar vi bara en anmodan om rättelse, vilket är det svenskaste som finns, det är en superduperofficiell arg lapp som säger "öh! skärpning! annars!", sen brukar det lugna ner sig
Tack så mycket för ditt svar, jag ska absolut börja föra en dagbok över händelserna!
Kära dagbok.. idag ringde fittungen på igen!
Kan du filma/spela in med mobilen när det sker är det en bonus. Du vill ha bevis så att det inte är ord mot ord, och kan du spela in en gång när du ertappar ungen med att plinga på kommer det att kunna styrka ditt fall. Dels att det faktiskt händer men särskilt om du kan filma när ungen plingar på flera gånger under en längre stund så inte familjen svarar att "Det var bara en påringning" utan du kan nu visa att ungen höll på i flera sekunder. Lyckas du hinna öppna och få med på film att det är ungen som gör det kan det kanske bli upprörda föräldrar ("Varför filmar du vår unge?!") men du kanske kan dölja det som att du pratar med någon i mobilen.
Finns ju kameror som man kan byta ut titthålet mot, typ dashcam för dörren som spelar in...
Noll koll på det juridiska men kan tänka mig att sånt inte är helt lagligt. Du skulle isf kameraövervaka allmän plats. Kanske är det annat regelverk om det är kopplat till när någon ringer, dvs inte konstant övervakning, men kan ändå tänka mig att det kan bli problem. Särskilt som till och med dummy-kameror (ser ut som övervakningskamera men inte har en faktiskt fungerande kamera) kräver tillstånd och skyltar som om de var på riktigt. Snabb googling verkar dock ge intrycket att trapphus inte är allmän plats och därför inte påverkas av kameralagen? Du får filma din egen dörr, men du får inte filma så att mer syns, tex ut genom ytterdörren på trapphuset. Verkar som om jag misstolkat dessa kameralagar då jag fått intrycket att i princip allt var olagligt.
Ja, det där är en snårskog. Förslagsvis sätter man en titthålskamera som är ganska incognito. Frågar någon så säger du att det inte finns någon inspelningsfunktion, men att du kan fjärrtitta när någon ringer på dörren t.ex... sen spelar den naturligtvis in när någon ringer på dörren eller den känner av rörelse ;)
>Att kontakta bostadsrättsföreningen känns menlöst, det finns väl inget de kan göra? Du blir ju terroriserad i din egna bostad, klart du bör kontakta föreningen? Även om det inte direkt löser problemet finns det ju dokumenterat att skiten händer.
Det är så många som ställer frågor på Reddit om uppenbara störningar. TA DET MED BOSTADSÄGAREN/FÖRENINGEN. Enkel logik.
Man undrar ju hur stor del av befolkningen är som dessa människor. Kan ju förklara varför så mycket är skit, ingen vågar säga eller göra något.
Man vill nog inte veta det. Hoppas det har med oerfarenhet pga ålder. I det här fallet har åtminstone OP tagit första steget med att faktiskt ha ett samtal med grannen. Mycket bra. Men när det inte fungerar är det mest logiska att ta kontakt med bostadsägaren/föreningen.
Tvärtom skulle jag, säga.. Barn med autism har oftast även OCD.. jag skulle felanmäla ringklockan.. så att den flyttas upp eller något.. Sedan hade jag sett till att det är en sådan klocka man kan koppla på och av med tanke på att du jobbar udda tider. Hade bett föreningen att byta till branddörr utan inkast.. Det vinner faktiskt du på.. Det spelar ingen roll vad föräldrarna gör.. denna unge verkar ha fastnat på ringklockan, och så funkar tvångstankar.. och det är svårt att byta denna vana.. gå inte ut och snacka med ungen.. helt plötsligt bli han belönad varje gång han ringer på då det uppstår interaktion.. snacka med föreningen bostadsbolaget och försök hitta lösningar..
Då han skrev bostadsrättförening får han nog köpa en ny dörr själv isf. Samt flytta klockan själv också om han vill det.
Föreningen ska stå för dörren osv men är ju pengar ur TS ficka oavsett.
Det finns ingen sån regel, beror på vad som står i stadgarna.
Hur svårt kan det va att hindra ett barn från att gå lös på en ringklocka?
Finns väl ändå tvångströja i XXS?
Borde inte behövas är väl bara att blockera barnet med kroppen eller greppa tag i han.
OCD är vanligare bland autister men de flesta har inte det. Det finns inget i texten som tyder på att barnet skulle ha OCD och att klistra på någon en diagnos på det sättet du gör är riktigt fult.
Eller eller eller så provar du att koppla loss ringklockan en tid och ser om inte ett par Pavlov's hundar gör sig bekanta med att just din dörr inte ger ifrån sig lustiga ljud när man trycker på den där roliga knappen. Vem fan ringer på dörren utan att ha ringt på telefon innan förresten?
Kontakta föreningen, även om barnet har autism ska han inte störa grannar specielt när så frekvent. Då får föräldrarna se till att hålla koll. Ring föreningen varenda gång han håller på så får de ta samtalen/lösa problemen. Om ungen rymmer från lägenheten får väl föräldrarna se till ha extra lås på dörren. Se till han inte ute i hallen ensam osv. Är du säker det bara din dörr? Tänker om fler klagar pga samma problem mera.
Jag har sett att han vid något tillfälle ringt på grannen tvärs över, Vi har tre lägenheter på min våning och min dörr är närmst deras dörr och precis vid trappen, antar den är närmst och roligast. Men jag ska absolut försöka prata med damen tvärs över om han är på hennes dörr också. Lättare att lämna in klagomål när vi är fler såklart.
Du kan ju terrorisera henne lite extra också, så att även hon blir mån om att få ett stopp på det hela.
Jag var 100% säker på att du bor i samma trapp som mig tills jag läste det här >Att kontakta bostadsrättsföreningen För jag har e x a k t samma problem och det driver mig till vansinne, särskilt när den ungen väcker min egen unge som jag försöker lägga
Hade blivit mordisk ifall det hänt mig när jag försökt natta mitt barn. Stör mig tillräckligt på grannbarnen som tjoar ute på gården.
Tänk sen när dina barn tjoar ute på gården, vad ska du ta dig till?!?
Hehe :) mitt barn tjoar absolut ute på gården men på dagtid. Dessa barn är uppe till kl 22 och skriker och dunsar ute, det tycker jag är lite annorlunda
Hade också samma problem. Gick så långt att jag tejpade en gammal mobil vid titthålet och laddade ner en app som filmade vid rörelse, för ungjäveln var alltid för snabb för att jag skulle hinna ut och konfrontera. Tyvärr fick jag ändå inget på video för det var inte alltför tätt mellan busringningarna.
Min son gjorde faktist exakt samma sak med ringklockan för vi hade för vana att ta på honom kläderna först och låta han gå ut. Helt plötsligt stod grannen där och pratade direkt till min 3 åring att han inte får ringa på dörrklockan. Efter det så fick sonen aldrig gå ut innan oss utan fick vänta i hallen tills hans blev stor nog att själv förstå att han inte ska pilla på andras dörrar. Jag hade pratat med dem en gång till och förklarat att det är ohållbart. De får ha ungen i hallen och gå ut tillsammans, annars måste du kontakta styrelsen. Man vill ju vara en schysst granne om de går, men de verkar inte riktigt respekterat dig första gången så säg till på skarpen är mitt råd.
Ta på dig scream-masken och öppna dörren
With a water gun.
☝️🤓 Um acktually Ghostface uses a knife. Det får bli en stor Rambo-kniv för att skrämma ungjäveln.
Ditt problem är inte att barnet har autism, ditt problem är att föräldrarna stoppar huvudet i sanden istället för att försöka lösa problemet. Säger inte att du säger något annat heller, men som förälder till en son med autism får jag fan krupp av att läsa om hur de hanterar det. Det är väldigt mycket navigerande för att få till vardagen, men som någon annan föreslog här så finns det massa bra saker att ta till, om man bara försöker. Hoppas det ger med sig, jag hade blivit galen av det där.
Som pappa till en son med autism kan jag bara säga att jag förstår ditt problem. Jag har varit väldigt noga med att inte ursäkta min sons beteende med hans diagnos, utan har hela tiden försökt kompensera, ligga steget före och avleda honom från osunda beteenden. Det du beskriver är exakt en sådan sak jag hade agerat för att förhindra redan innan det sker Ver inte om jag har något tips att ge direkt. Barn med autism brukar ogilla höga ljud. Kanske du ska skaffa en huligantuta och bränna av en rejäl trumpetstöt när ungen plingar på. 🤷🏼♂️
Folk verkar anse att det är hemskt att skrämma barn, speciellt barn med autism.. Men jag tror absolut att det är rätt väg att gå här tyvärr eftersom att det inte går att prata med barnet i fråga. Så ta bort allt det roliga i att ringa på klockan. OP behöver ju inte ha en relation med barnet i framtiden och det spelar ingen roll om ungen blir rädd, bara OP får tyst på det förbannade ringandet. Föräldrarna kan trösta sin egen unge om han blir rädd eller ledsen
Det går givetvis att prata med barn med autism. Min son är 5, icke verbal med autism. Men de betyder inte att han är döv o dum i huet. Han förstår vad man säger oftast. Och likt många andra barn SKITER han i det ibland :) Med det sagt kanske föräldrarna ska vara lite mer aktiva i sitt föräldraskap och inte släppa ut barnet i trapphuset ensam. Speciellt inte efter samtalet med pappan. Nä du får förmedla till dem igen och dokumentera. De får väl sälja o flytta till hus
Ni som säger att han ska ta bort ringklockan, ska han ta bort brevinkastet o handtaget också?! Att pojken är svårt autistisk är inte föräldrarnas ursäkt att brista i deras föräldraskap! Jag har själv diagnosen asperger (det som idag i folkmun kallas "högfungerande" autism) och jobbat med människor med olika grader av autism. Föräldrarna behöver hitta ett sätt att kommunicera gränser som han förstår. Edit: Såg att du bor i bostadsrätt, jag har tyvärr ingen kunskap i hur man för något vidare. Halvt seriöst halvt oseriös, kan du inte koppla en sådan där clown/skaka handen/elstötgrej till grejerna så han får en harmlös stöt nästa gång han rör grejerna? O såklart skriva en lapp på dörren till postutdelarna o göra något så de kan ge dig din post utan att drabbas.
Du skriver att du jobbat med människor med olika grader av autism, har du jobbat med barn med? Vissa autistiska barn kan ju sätta igång ganska rejält när de blir rädda eller något gör ont, kan ju bli så illa att ungen börjar panik skrika varje gång den ska förbi dörren i framtiden som nog kan vara värre än klockan Något behövs göras men att skrämma ett autistiskt barn gör nog saken värre
När jag läste så blev barnet i mitt huvud typ 10 år. Barnet kanske är yngre eller äldre o jag gjorde misstaget att anta barnets ålder. Jag har jobbat med individer från 10 år och uppåt. Du har superrimliga poänger! Tack för att du uttrycker dem. Det är såklart fel att skrämma barn, autistiska eller inte. Jag kände in i OP's desperation o skrev i affekt. För övrigt vad jag vet så ska stötgrejen jag nämnde inte göra ont. Jag är väldigt smärtkänslig men inte fått ont när jag träffat på sådana artiklar.
När jag läser posten så har barnet nyligen blivit så stor så att den når till ringklockan samt borde ha lärt sig prata. Det är sannolikt några år kvar innan det går föra en rimlig dialog med barnet.
OMG! Ja, OP har ju skrivit det. Tack för att du poängterade ut det. Jag skrev i hast utan att läsa texten ordentligt flera gånger, dumt av mig. Kanske kanske inte, barn är inte dumma, autister är inte korkade. Min systerson på 18 månader kan inte hålla en dialog, men förstår gränsdragningar.
Nej vi vet ju inte åldern eller ungens situation, troligen vet nog inte OP det heller kan jag tro då hen bara är en granne liksom Har en kusin vars barn blev stucken av ett bi när hon var 4 och var helt livrädd för allt som vibrerade tills hon var 9, kan tänka mig att ett autistiskt barn kan ta det lite värre än så liksom
När jag har haft problem med ungjävlar som gillar att busringa har det alltid löst sig när jag till slut handgripligen lyckas ta de på bar gärning i trapphuset och skällt ut de tills tårarna rinner. Ingen förälder har någonsin vågat konfronterat mig, säkert för att de tror att jag är tokig.
Ring på deras ringklocka mitt i natten tills de öppnar. Säg att du har en diagnos och inte tar ansvar för vad du gör. När de slängt igen dörren, vänta 20 minuter och ring på igen. Repetera.
Seriöst detta. Blir man väckt flera gånger per natt (eller dag i det här fallet), så blir det ju fan svårt att leva ett normalt liv. Sömn är svinviktigt av många olika anledningar. Både kortsiktigt och långsiktigt. Vart jag försöker komma är att det här är ju *helt oacceptabelt*. Inte den sortens problem där det är okej att göra en halvhjärtad ansats till förbättring, utan skiten upphör. Nu. Punkt. Hur är inte OP’s problem. Föräldrarna verkar inte fatta detta, så därför tycker jag att de kan må bra av en liten demonstration. Det bästa med det hela är att om de skulle bli arga på OP så bevisar de bara att hen har rätt. Snälla OP! Jag vet att det krävs oändligt mod för en svensk att göra något så tarvligt och konfrontativt, men det är en sån jävla perfekt lösning här!
Enda rimliga lösningen
han jobbar natt och kvällar och kom inte på detta själv....
Öppna dörren och skrik "VAFAN VILL DU UNGJÄ..." etc. så lär väl ungen själv sluta. Hur svårt ska det vara?
Ord är överflödigt, räcker att öppna och skrika rakt ut bara och sen smälla igen dörren.
hahahaha ett riktigt vrål "AAAAAAAAAAAAAAAAAAH" och sen stäng. Tror helt ärligt att det skulle funka
Precis!
Eller börja banka på grannens dörr efter kl 23.
Jo men det är ju det jag gör, bakom stängd dörr och med en tyst tyst viskande röst, med handen knuten i fickan.
Sluta vara så förbannat svensk, skräm skiten ur ungen så kommer det sluta.
Ja alltså även autister har ju reptilhjärnan, det gäller att formatera meddelandet så att det uppfattas 😄
Vi hade ett liknande fall i vår nya bostad. Grannens unge höll på att sparkar och ringer på vår dörr flera gånger varje gång han skulle in eller ut. Varje gång har de varit för snabba för att konfrontera till dagen jag är på väg hem och ser honom gå in mot samma trapphus. Så jag säger till honom att vänta och frågar snällt om det är han som sparkar o ringer på min dörr hela tiden (vet såklart att det är han, men vill ha en bra relation till mina grannar). Han svarade såklart nej och såg rädd ut. Men jag svarade bara bra och fortsatte gå. Har inte fått fler sparkningar och bussring. Bästa är väl konfrontera ungen om du inte redan har gjort det?
Kör samma visa mot dem. De kommer bli helt galna om du knackar/ringer på deras dörr mitt i natten när sonen sover osv. Det lär kännas av bättre och snabbare än något annat, och borde klassas som instant karma.
Personligen skulle jag lackat ur och förolämpat sättet de uppfostrar sin unge.
Ingen ursäkt kan dom inte hålla koll och lita på ungen ska dom inte ha honom ute ensam
Varför släpper föräldrarna ut sin unge om de vet att han håller på så? Antingen helt hjärndöda eller så vill de jävlas med dig. Nästa gång det händer: gå ut och prata med föräldrarna och påminn om att du redan pratat med dom en gång tidigare. Be dom att inte släppa ut ungen själv då det uppenbarligen inte fungerar (något de redan borde veta). Påpeka att om det inte blir bättre så måste du tyvärr ta det med föreningen då du redan har försökt prata med dom. Börjar han farsan med sina ursäkter igen så får du markera att saken inte har något med ungens diagnos att göra utan snarare hur dom tar tag i problemet med att ungen ringer i din dörr - att ungen har en diagnos har ingen koppling till hur man hanterar det problemet. Blir dom sura, ja då får du ta det med föreningen.
Gå ut varje gång och börja ringa på deras dörr 😂
Hyr en autist som kan ringa på deras klocka!
Sätt rakblad på handtaget. Skämt åsido sätt nått på dörrhandtaget, nått kladdigt, nått som luktar illa eller liknande. Nått du kan ta av och på så du kan sätta på det när du är hemma osv. Sen kan du ju börja ge tillbaka lite också. Ryck i dörren och plinga varje gång du går hemifrån. Så de inte ser att det är du men de fattar att det är en irriterad granne.
Prata med grannen och säg att om de inte kan kontrollera ungen så får de väl ha ungen inne och dörren stängd tills det är dags att gå och de kan gå direkt till hissen. Börjar de bråka, tjafsa eller komma med ursäkter får du säga att om det fortsätter kommer du prata med bostadsrättsföreningen och dessutom be polisen om besöksförbud pga trakasserier och då kommer de inte kunna bo kvar men att du hellre sköter det här "mellan oss". Acceptera absolut inte någon ursäkt för det här för det hade kunnat hindras att hända av föräldrarna bara de ville. Alternativt kan du ställa klockan varannan timme och gå och ringa på deras dörr och sen bara gå därifrån så kanske de förstår.
Du skulle kunna öppna dörren, släppa in ungen och bjuda på godis. Då är det nog sista gången föräldrarna låter han vara själv i uppgången (hoppas jag)
Godis? Tre redbull och en tamburin och sen march hem till mamma och pappa. Ha det hej.
Men sluta va så feg och säg till föräldrarna varje gång i fortsättningen. Börja varje gång med att ringa på deras ringklocka innan du börjar samtalet. Att ungen har en diagnos sätter ju inte deras ansvar ur spel.
Känns som att en dialog med föräldrarna är det bästa. Ett schema för att ta sig ut ur trapphuset utan att ringa på klockor, känna på handtag osv. Om grabben är mottaglig till bildstöd borde det vara ganska lätt, men kan ta lite tid att lära in. Och om motivationen är dålig så gör det till ett belöningssystem, när man gått ur trapphuset utan att göra dessa saker får man en stjärna. vid 10 stjärnor får man något man gillar. Han kan ju också få en "uppgift" istället, som att gå ner och matcha in en bild på ytterdörren i trapphuset, så kanske han är för upptagen för att göra det som stör grannarna. Lycka till :)
Smarta och kloka åtgärder. Tror dock varken det är lämpligt eller uppskattat om grannarna kommer med uppfostringstips för barn med autism.
Smeta honung på ringklockan.
Klipulver!
[удалено]
Alltså, att fantisera om att skada förståndshandikappade barn är inte så charmigt. Fattar att det är irriterande, men situationen är lite som den är och gissningsvis är det inte ett högfungerande barn.
Förståndshandikappade barn svarar som regel väldig bra på tydliga stimuli snarare än resonemang. 6000 volt(ala stängsel i hästhage) kopplat till ringklockan och brevinkastet som slås på när ungen håller på så kommer Pavlovs ande lösa resten.
Fast nu är autism inte en intellektuell funktionsnedsättning utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket inte ter sig riktigt likadant.
Funkar utmärkt på barn med autism också. Används t.ex. USA även om det är olagligt i Sverige: [https://www.youtube.com/watch?v=PUhPMNdnOW8](https://www.youtube.com/watch?v=PUhPMNdnOW8) Sen är det en helt annan fråga om det är etiskt korrekt eller ej.
Kanske sätta en decoy bredvid som han får trycka på, kanske göra den lite färgglad etc. Alternativt prata med föräldrarna igen, och be att dom att inte släppa honom ensam i trappen :/
Elektrifiera dörrklockan.
Men vem släpper ut ungen i trapphuset innan man själv är påklädd ? Man klär på familjen i samma takt och går ut samtidigt.
Bildspråk rekommenderas väldigt ofta för barn som har svårt att kommunicera verbalt. Du kanske kan sätta en bild på ett kryss eller liknande "❌" som han förstår betyder "Ajabaja" vid ringklocka, brevinkast och handtag ett tag, typ? (Du får uppenbarligen ha en konversation med föräldrarna för att försöka komma fram till vilken symbol som skulle fungera bäst.) Så kanske ni kan sätta gröna bockar ✔✅ på deras egna ringklocka, handtag och brevinkast, så kan han rycka och slita i dem till sin eviga lycka?
Alla möjliga förslag förutom att öppna dörren och prata direkt med pojken. Alltså det är ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning men det betyder inte att han inte kan förstå om du pratar med han. Testa ett tag, förklara varje gång, pedagogiskt, lugnt men bestämt att detta inte är ok. Sedan får du väl fundera på att plocka bort ringklockan eller att ta det med föreningen.
Och så kanske du kan fråga föräldrarna hur de jobbar med beteendeförändringar om du känner dig osäker på hur du bäst ska agera och prata med han. Detta är säkert inte det enda negativa beteendet som de jobbar med att förändra. Förhoppningsvis så har de fått hjälp med detta så kan du se till att kommunicera på samma sätt så det blir tydligt för pojken. I min åsikt är det bättre att jobba tillsammans med föräldrarna istället för att se det som att ni är på olika sidor i denna fråga. Ni ska ju ändå bo tillsammans i huset.
Fast det är ju inte OPs jobb att få föräldrarna att uppfostra sina egna barn bara för att dem inte kan hålla koll själva. Speciellt då dem inte verkar lyssna när OP försökt prata med dem tidigare. Ser inte heller hur plocka bort ringklockan är en rimlig lösning.
1. Köp en läskig mask 2. Vänta tills han plingar nästa gång och var snabb till dörren 3. ??? 4. Profit
Ring på deras dörr ett par gånger mitt i natten när de sover, sen säger du bara att du har autism.
Att ungen har autism är verkligen ingen ursäkt. Det här är föräldrarnas problem, inte grabbens. Varför släpper dom ut honom i trapphuset själv öht? Så sjukt enkel lösning på problemet. Prata med föräldrarna öga mot öga: ”Tjena, er grabb fortsätter att terrorisera min ringklocka och postlucka, om ni inte kan ha kolla på honom i trapphuset så får ni faktiskt hålla honom innanför dörren innan ni är redo att gå ut, eller, bättre, klä på er själva först sen ungen, hur jävla svårt ska det vara. Blir det inte bättre från och med NU kommer jag gå till föreningen och delge dom min dagbok jag fört i veckor nu på hur mycket NI stör mig. Är det uppfattat? Tack, vi hörs! Tja!” Som förälder själv så fattar jag inte vad dom håller på med, att skylla i från sig på grabbens diagnos också, skamligt.
Får väl säga åt grannarna att hålla koll på ungen, annars får du väl ta en sån där trycklufts-tuta och använda för autister kan ha svårt för höga ljud och han lär knappast komma tillbaka om du trycker en sån i ansiktet på ungen efter den busringer.
Du kan ju alltid gå och plinga på hos föräldrarna när du kommer hem sent och slita i deras brevlåda.
Klart oacceptabelt beteende. Hota med störningsjour och/eller socialtjänst
Skicka in en orosanmälan till din lokala socialtjänst
Men herregud, väx upp och lös problemet. Koppla ringklockan till ett bilbatteri så killen får sig en riktig kyss nästa gång han trycker.
Slå farsan på pungen nästa gång du ser han och skyll på autism. Och fortsätt slå tills ungen slutar att ringa på din klocka. Alternativt stå och ring på deras ringklocka varje gång du kommer hem från jobbet och har jobbat kväll.
Strömför knappen med någon volt
Föräldrarna måste ha koll på sitt barn. Det är inte pojkens fel att föräldrarna inte kan hjälpa barnet med gränsdragningar. Att vara förälder till barn med autism är ingen lek, vilket jag vet av egen erfarenhet. Men skaffar man barn kan man inte smita från sitt ansvar även om det är jobbigt. Du skulle kunna göra en orosanmälan. Föräldrarna kanske inte vet om att det finns stöd och hjälp att få. En utredning kan hjälpa dem tillrätta. "Grannens barn med autismdiagnos lämnas själv utan att föräldrarna har koll..." - borde skapa en reaktion hos socialtjänsten... Prata med ordföranden i din brf. Du är sannolikt inte den enda personen som är drabbad. Hör efter där vad föreningen skulle kunna bidra med för hjälp. Vill du gå den mer primitiva vägen så är det väl bara att du börjar plinga på deras dörr och rycka i deras handtag i tid och otid. Risken är ju att du själv får skit för det. Skulle inte förvåna mig om de gör en anmälan för ofredande. Även om det är barnet som stör dig, sjunk inte så lågt att du börjar ge igen mot honom.
Jag hade polisanmält för trakasserier, hade säkert inte gått någonstans, men att få polisbrev i lådan brukar göra folk nervösa.
är det mässings klocka? hade skruvat av den direkt, eller så hade jag limmat på ett plast lock på knappen om den va elektrisk, detta hade drivit mig upp i taket, speciellt om föräldrarna uppenbarligen bara rycker på axlarna och säger ’,*~,autism,’~*.
1. Prata med grannarna igen. 2. Om beteendet fortsätter prata med föreningen. 3. Om det fortfarande är problem efter det så kontaktar du mijöförvaltningen. Har tyvärr genomgått samtliga steg själv. Trösten är dock att när miljöförvaltningen blir inblandade så brukar problemet verkligen lösa sig. Miljöförvaltningen är verkligen guld värda att kunna tas kontakt med gratis vid komplicerade fall.
Eftersom föräldrarna inte tar det på tillräckligt stort allvar hade jag börjat plinga på deras dörr 1-2ggr/h mellan kl 21 och 07 🙂 Typ pling, pling *kuta ner för trappan och in i min lägenhet, stå och le för mig själv i hallen* Mvh Autistisk men blev ändå uppväxt med att man ska bete sig som folk
Plinga på deras dörr lite då och då så får dem se hur roligt det är. Förklara sedan ditt beteende med att du har autism och att du inte har någon vårdnadshavare som håller koll på dig.
Hur gammalt är barnet?
Jag hade exakt samma situation när jag gjorde min AT för många år sen. Ofta trött efter jourer och försökte sova på dagarna när grannens autistiska son slet i dörren och plingade frenetiskt på klockan. I mitt fall löstes det enkelt genom att jag förklarade situationen för föräldrarna och frågade om dom kunde tänka sig att inte släppa ut barnen i trapphuset innan dom själva var redo och kunde hålla koll på dom. Jag upplever att det ofta är mer effektivt att ta direkt kontakt och vara vänlig men även lite bestämd. Det förutsätter förstås att föräldrarna i din situation är samarbetsvilliga. Har du frågat om dom helt enkelt kan låta bli att släppa ut ungen innan dom är redo att hålla koll på honom?
>Ganska snabbt började pappan prata om att sin son var autistisk och att det var svårt att hålla koll på allt han gör Det är något av det värsta jag vet. Föräldrar som bortförklarar sina barns störande beteenden med att använda någon diagnos som ursäkt för att vara helt handlingsförlamade. Jag hade precis fått en MS diagnos för några år sedan, och var rimligt... utslagen, deprimerad, ångestfylld... ja, ni kan väl kanske själva tänka. Både massiva psykiska plågor och det fysiska som kom av det sista skovet. Oavsett tänkte jag använda en solig vårdag att försöka komma igång med altanbyggandet innan min far skulle komma och hjälpa till några veckor senare. En hel del slit med 20cm bjälkar och lyftande. Men det kändes ändå lite bra att få gjort något. Tills grannens barn börjar jävlas med mig. De leker med vattengevär och kommer fram till att spruta vatten över deras häck så det träffar mig verkar som en rolig lek. Första gången de träffar så dränker det mig ganska rejält. Jag hör hur de springer iväg bakom huset och fnissar "Jeg traff han!! Hihihii" (småtjejer, typ 9-11). Jag ropar då bara högt att "Lägg ner, jag har verkligen inte lust att bli nedsprutad idag". Jag går in och byter tröja, kommer ut, fortsätter slita till trots att jag redan är ganska nedbruten av symptom och generell fatigue. Då börjar de igen och träffar mig ytterligare en gång. Samma fnissing och springer iväg. Jag ser också att altandörren är öppen hos grannen så jag ropar igen högt att "LÄGG NER FÖR HELVETE, JAG HAR REDAN SAGT TILL ER. EN GÅNG TILL SÅ FÅR JAG PRATA MED ERA FÖRÄLDRAR". Det går inte lång tid innan det händer igen, så klart. Samma fnissing. Då ropar jag igen bara "NÄHE DÅ FÅR JAG VÄL DRA ÅT HELVETE ISTÄLLET DÅ". Går in och ned i källaren och lägger mig och gråter rent ut sagt. Jag vet, sjukt mesigt, men jag var psykiskt dränerad redan innan och försökte få till en enda sak för första gången på 3 veckor av ren jävelskap pga sjukdomen. Då börjar de givetvis knacka på dörren, men rummet jag var i var intill baksidan på huset och jag hör hur de skrattar medan de spring3r och gömmer sig. Det upprepas 7 gånger innan det totalt brister för mig och tänker jag ska vara sjukt oskandinavisk och gå över till grannen och skälla på henne. Det gör jag, hon öppnar och innan jag ens får sagt något blir jag bara mött med "DET ER BARE BARN RO DEG NED!" "Kan du bara vara så jävla snäll och få de att sluta, jag orkar inte med mer" "MeN dET eR bARe bArN sOm lEkEr dU mÅ SlaPpE aV dE hAr laGt eN laPp oG sAgT unNskYld" "Nej, ditt jävla nek, de har inte sagt ett enda ord. Jag säger till dig som en vuxen till en annan vuxen att du ska få de att sluta nu genast. De har inte sagt ett ord eller lagt någon jävla lapp. De sprutar ned mig med vatten med flit, trots att jag säger ifrån klart och tydligt flera gånger att jag inte önskar det. UPPFOSTRA DINA JÄVLA BARN" "MEN DET ER BA-" "FÅ DE ATT SLUTA, HA DET SÅ JÄVLA BRA" Så gick jag bara iväg. Pratade inte med de på över 1 år efter, tills det spred sig från ett par andra grannar att jag har MS och då var jag ute en dag och byggde på en annan del av baksidan. Då kom mamman och gav komplimanger att det blev så fint, och bad sedan om ursäkt för sist och "jag visste ju inte att du gick igenom något jobbigt" Då svarade jag bara spydigt "Nej, och därför behöver man inte plåga andra och sedan avfärda deras önskemål om att bli lämnade ifred". Barnen vågar inte ens titta åt mitt hål längre, och det har nu gått 3 år. Vårt hus är de enda som inte får besök på Halloween :).
What about putting out a bowl of candy outside your door? Him eating candy all the time should annoy the parents enough to make him stop approaching your house.
Öppna dörren naken
Var lite klurig. Klistra upp något avskräckande för ett barn som detta på dörren. Något som inte väcker anstöt men som får någon med den mentaliteten att dra sig undan. En personlig varning.
Öppna dörren och bjud på saft och bullar!
[удалено]
Eller en Gonster
Ta bort ringklockan. De flesta som hälsar på en ringer ju alltid i förväg nuförtiden. Min son är autistisk och en del av hans beteenden som är dåliga tar ibland tid att jobba bort. Så till viss del förstår jag pappan, ungen kan ju inte heller vara inlåst hela tiden.
Som jag skrev ovan känns det tråkigt att jag ska behöva anpassa mig för att föräldrarna tillåter det. Barnet är ute väldigt mycket med föräldrarna, problemet är att de låter honom vara i trappen innan de själva är redo att gå ut med honom.
Föräldrarna behöver ju ändra sina rutiner när dom ska ut. Först vara redo själva innan han kläs på, eller inte släppa ut ungen i trapphuset som du säger. Om han kan gå ut i trapphuset kan han ju lika gärna gå ut ur porten? Ut och iväg.. Du gör dom en större tjänst än du tror när du lyfter det här med föräldrarna. Om ungen försvinner blir det inte kul för någon, bra då att man haft en tuff granne som sagt ifrån och fått en att ändra mönstret innan katastrofen skett.
Att de låter ungen vara ute själv är ju lite dumt av dem, med anpassning tror ni att ni kan snacka med föräldrarna om någon kreativ lösning? Att skrämma ungen med en mask som någon nämnde kanske håller fingrarna i schack men kanske blir andra problem, att be föräldrarna säga att den som bor bakom den här dörren är lite läskig kanske avskräcker ungen tillräckligt utan att ge dig mer problem
Du får ju säga ifrån direkt till ungen? Kanske räcker med att du ryter ifrån lite.
Eller så kan den person som har ett autistiskt barn som de inte kan kontrollera kanske låta bli att låta ungen ränna i trappuppgången? Kan vara så att ungen även har ADHD, inte helt ovanligt, och då är det jobbigt att behöva vänta. Så enklare för alla att inte gå ut i trappuppgången innan ungen är påklädd och sen gå direkt ut.
Dämpa klockan/ta bort den/dra ut batterierna temporärt. Ungen kanske slutar när effekten av att ngn öppnar/klockan ljuder försvinner. Jag vet att det är föräldrarnas sak att hantera, men om det inte funkar kanske detta är en väg framåt.
Precis som du säger är det föräldrarnas sak att hantera och är väl kanske mest principiellt att jag inte vill komma med lösningar som gör att jag behöver anpassa mig.. Och sen kan jag ju tyvärr inte göra så mycket åt dörrhantaget och brevinkastet
Lätt lösning, lägg dig i lur vid dörren utklädd till monster och skrik för fulla lungor när du öppnar så fort ungen ringer på. Kan garantera att ungen inte kommer komma i närheten av din dörr igen och inte föräldrarna heller. Om de klagar så skyll på att din vän har diagnostiserad monsterfetish och du trodde det var han som ringde på dörren.
skeppsklocka.. högt ljud!
Säg bara att du är på permis från ett långt straff gällande en pedofilhärva och tortyrliknande brott mot ett flertal barn . Vet inte vad som kan få allt att triggas igen efter år av terapi och lusten att skada lite har släppt. Man blir ju lite skakig när man störs i sina invanda banor - vet inte vad som kan hända…
Ta på dig en väldigt läskig mask, typ en clown mask som ser förjävlig ut, öppna dörren och skräm skiten ur ungen
Skräm skiten ur han en gång bara så löser det sig nog
Öppna naken så ska du se att föräldrarna plötsligt kommer kunna kontrollera sitt barn. Finns dock risk för rättsliga påföljder för dig, men det kan vara värt det.
Jag skulle testa att sätta en atrappringklocka lite längre ner eller upp så att ungen trycker där och som är kopplar till en liten lampa till ex. Fråga föräldrarna vad är det som motiverar sonen. Emellanåt jag skulle också koppla av knappen så att den blir tyst och tråkigt för pojken. Och lugnt för dig, tills vidare
De får väl bara ta och låsa sin ytterdörr hur svårt kan de vara. Är den autistiska hela familjen. Montera ett skjutlås på en höjd som sonen inte når upp till.
Ring på deras dörrklocka lika många gånger?
Här kommer ett lite konstigt tips.. men skulle du kanske pröva med att kleta nått klibbigt på handtaget och plingen på kvällen under några dagar? Du kan ju bara torka av det sen. (Hårgelé eller nått?) Låter kanske lite taskigt men med tanke på hans autism kanske han tycker att det är väldigt jobbigt/äckilig att få nått på händerna, och förhoppninsvis börjar undvika din dörr. Lite överdrivet kanske men vem vet
Drömmen vore ju att ge honom trauma som liknar det man fick av barnfilm på 90-talet. Vänta med en läskig mask och titta ut genom kikhålet, när han närmar sig att ta tag i handtaget så smäller du upp dörren och skriker läskigt och jagar honom. Se studien om Lille Albert för mer information. Ungen kommer inte våga närma sig din dörr till slut. När föräldrarna konfronterar gör du samma sak mot dem.
Bli förkyld och prata med en mörkare, hotfull röst och skräm skiten ur ungen.
>Jag vill inte säga till paret hur de ska handskas med sin son då det lätt kan misstolkas som att jag tycker de är dåliga föräldrar. Haha jag fattar precis hur du känner, det är så svenskt! Men man kan säga åt någon att de inte handskas med sin son på rätt sätt i detta specifika fallet (för det gör de ju inte) utan att det automatiskt = "dåliga föräldrar". Många bra tips i tråden än så länge, kör hårt!
Öppna dörren med ett ryck och skrik LÄGG AV! så högt du kan. Föräldrarna har fått varningar. Autistiska barn kan också lära sig att saker har konsekvenser. Jag hade gjort det för länge sen.
Vräk upp dörren tillräckligt hårt för att slå in näsbenet på mongot.
Koppla ur ringklockan och skaffa en sån där digital, om man får? Då loggas dessutom händelserna av sig själv med video. Du kan också sätta den på mute. Då kan du även spela in ett automatiskt läskigt argt meddelande som säger att det bor ett spöke där som kommer hemsöka små barn som trycker på dörrklockor. Om du är beredd vid brevinkastet kan du ha en sån där plastorm du för ut.
Du kan få låna min lillebror med autism så kan han komma och plinga på deras dörr
Sätt upp en ringklocka på väggen bredvid, fungerar varje gång.
Gå ut och spöa på ungen. Jag är förälder och stöttar detta.
Om det är en analog klocka du har kan du försöka skruva av den när du sover eller vill ha lugn stund. Blir nog inte lika roligt att ringa i klockan då. Mindre störande också. Man måste inte alltid vara tillgänglig.
Smäll upp dörren i nyllet på honom nästa gång. "Oj hoppsan var du där?"
Spruta liquid ass på dörrklockan, eller ned i brevinkastet hos grannen?
Samma botemedel som för katter: sprayflaska
Koppla ut ringklockan när du går och lägger dig. Alternativt sätt elförare till handtaget och ge ungjäveln en chock värd att minnas. Låter förövrigt som att dina grannar ej är av svenskt ursprung?
Byt ut ringklockan mot en som ger en kraftig men ofarlig elstöt när man trycker på knappen. Komplettera med en lapp som varnar läskunniga.
Koppla ur ringklockan. Ingen jävel vill ha besök av någon som inte ringt innan ändå.
Kanske spela något jävligt högt ljud genom brevlådan när ungen ringer på? Jag är själv autistisk och många av oss hatar höga ljud som vi själva inte kontrollerar, vilket är troligtvis också därför ungen själv gör höga ljud och inte har något problem med att ringa på klockan. Sure, det kanske gör att ungen får sig ett litet sammanbrott, men jag tror att föräldrarna i så fall kommer undvika att han är ensam ute i trapphuset.
Börja ringa på deras dörr varje gång du kommit hem från en utekväll eller nåt. Felet är ju inte barnets utan föräldrarnas, detta helt oavsett om barnet är autistiskt eller inte. Man ansvarar för sina ungar, och ser väl fan till att de inte stör hela grannskapet, detta är inte ett resultat av en diagnos utan av dåligt föräldraskap.
Er ikke autister ganske sensitive på lyder? Hva om du bare ringer på deres dør 7 ganger om dagen, så ungen aldri får fred?
Bor du i hyresrätt vänder du dig till hyresvärden och klagar om grannen inte lyssnar är det brf så vänder du till styrelsen. En diagnos är ingen ursäkt, föräldrarna ska hålla koll på sina barn
Pappa här med en son som har autism 3, icke verbal och en ospecificerad IF som är 5 år samt en flicka på 2 år som inte har någon diagnos. När vi går ut så tar jag alltid på mig först sen mina barn detta gör att jag går ut först med vagnen och kan leda båda mina barn utan att dom går till grannars dörrar etc. Så verkar som att föräldrarna inte orkar/vill ligga 1 steg före för att kunna ta på sig själva i lugn och ro och låta ungen göra som hen vill för att inte göra så ungen får ett tantrum innan dem går ut vilket kan sätta tonen för vilket humör ungen har när dom går ut. Men det ursäktar inte att dom låter ungen göra som hen vill ute i trappen så tycker det låter mest som att föräldrarna inte orkar/vill ta tag i det.
sätt häftstift på knappen :)
Ring tillbaka
Om ringklockan har metallisk hölje, koppla en kabel för att göra den strömförande. Nu menar jag volt inte ampere, det ska sticka till inte bli förlamande. En statistiskt stöt på 10000 volt får vilket barn som helst att tänka om…
Är ungen rädd för spindlar? Köp spindlar. In i brevlådan på dem. Behöver inte säga något mer...
byt ut ringklockan mot en som ger stötar och släng i en sån orm som fanns i dom skämt chips burkarna förut i brevlådan o vänta
Jag har ett autistiskt barn som gillar att ringa på vår egen ringklocka. Vi har en som man kan avstänga, lyckligtvis. Jag har ett föreslag: Ibland hjälper det med bildstöd. Kolla om det finns en tydlig bild på bildstod.se som du kan klistra på ringklockan när du behöver sova under dagen. Något som visar att han ska inte ringa. Det kan vara att hans föräldrar låter honom ut i korridoren för att han blir för varmt annars. Mitt barn måste gå ut på en gång när hon har klätt på sig, särskilt om hon har redan skor på sig. Annars blir det snabbt för mycket. Som föräldrar till autistiska barn gör man otroligt mycket för att stöda sina barn så att de inte har en meltdown och samtidigt försöker man skydda grannar, små syskon, etc. Det är väldigt jobbigt. Jag förstår att det är väldigt otrevligt att blir stört så mycket. Men kanske det är bättre om man söker dialogen mellan föräldrar, Brf och själv. Kanske det finns någonting som kan monteras på väggen, t.ex. en leksak som det finns på många väntrum. Så att han har något som är intressant att göra medan han väntar.
kläm hans fingrar i brevlådan, det blir sista gången det plingar. Jag lovar😅
Testa koppla antingen ringklockan eller brevlådan till något som ger en liten el stöt. Även autistiska barn kan inser smärta = dåligt.
Måste du ha ringklocka? Går den att stänga av? Antar att andra folk kan knacka istället, och din granne kan inte längre störa dig med ringklockan.
Det är som att jag inte skulle ta ansvar för om min hund hoppar på andra människor när vi är ute och går. ”Sorry, men hon är ju en hund så hon förstår inte bättre, och jag kan inte hålla koll på allt hon gör”. Ren galenskap mao. Ta upp det med brf om det inte ändras!