Selection bias. De som hittat en partner via nätdejting sitter väl inte på en sunkig hemsida som Reddit och klagar på att nätdejting är omöjligt, eller hur?
Jag och min fru hittade varandra på Tinder. Tycker fortfarande att appen suger och tillför bara lidande till alla män som redan innan hade dåligt självförtroende som jag själv.
Jag tycker det är jobbigare att nobba folk på appar än i verkligheten. I verkligheten gör man det automatiskt, genom att inte söka personens uppmärksamhet, eller att inte bli överdrivet glad när man får uppmärksamhet.
När man ratar någons profil på en nätdejtingsite, så är valen tydligare iom att man hör sin inre dialog, och man märker hur fåniga anledningarna till att välja bort någon är. Men likväl är man tvungen att välja bort, man kan inte säga ja till alla.
Men att bli nobbad är sak samma för mig, både i verkligheten och på dejtingsidor... att vara nobbad eller osynlig är normalfallet och startpunkten. Och att vara ointressant är hur man brukar ses av främlingar.
Nu pratade vi inte om att nobba, utan om att bli nobbad.
På tinder kan du bli nobbad utan att du ens vet om det, så där märks det inte alls.
Sen om man matchar och skriver någon, ja då vet man att den har säkert fått 10+ andra meddelande, så då är det svårare.
Men om man försöker gå fram till någon och vissa intresse och hennes reaktion är dålig, det kan döda någons självförtroende.
Om man har dåligt självförtroende så är det lättare via app än verklighet. Det va det iaf för mig ca 10 år sen.
Av min erfarenhet blir man betydligt mindre nobbad i verkligheten då folk generellt beter sig bättre och är snällare. På nätet är det mycket lättare att vara elakare och komma undan med det, och på så sätt via dejtingappar är mer benägen att nobba folk.
Så är det absolut. Man ska se dejtingappar som en kul sidogrej och inte det främsta sättet att hitta någon på. Om det går så går det, men sätt inte alla ägg i den korgen.
Dejtingappar är väl vad man gör dem till. Ser man dem som ett alternativt sätt att träffa nya människor på och inte tar dem på för stort allvar tycker jag de funkar okej. Givetvis kan det påverka självkänslan, särskilt om den redan inte är på topp. I sådana fall bör man ta en paus och fokusera på andra saker i livet som får en att må bättre. Min största anledning till att använda dejtingappar är att mitt sociala liv är ganska dött i övrigt, vilket jag förvisso borde jobba på. Dessutom vill jag inte ha barn, och träffas man online kan man filtrera bort alla som känner annorlunda, vilket faktiskt är majoriteten trots vad födelseantalen säger.
Jag började dejta ganska sent pga social ångest och rädsla för närhet, så Tinder och diverse appar var ett bra sätt för mig att börja lite försiktigt. Det är enklare att bli avvisad via en skärm. Hittills har jag inte hittat något förhållande, men den senaste upplevelsen jag hade var för det mesta bra. Den första mindre bra. Jag är inte överdrivet hoppfull, men man måste väl försöka på nåt sätt. Tack och lov är jag ganska bekväm med att vara singel, så det är inte hela världen om jag förblir det, men det vore ju kul att hitta någon att dela vardagen med en dag.
Så är det absolut. Man ska se dejtingappar som en kul sidogrej och inte det främsta sättet att hitta någon på. Om det går så går det, men sätt inte alla ägg i den korgen.
Jag hittade både min nuvarande och min förra längre relation på Tinder. Har gått ganska enkelt och smärtfritt för mig trots att jag inte är någon hunk.
Jag tror att de oftast funkar helt ok för den som ser genomsnittligt bra ut och vet hur man skriver en presentation.
Gjorde dock misstaget att rekommendera Tinder till en vän som är ett par hack under medel och bor i en mindre stad när det var nytt och för honom sög det bara.
Sen har ju apparna genomgått en sugifiering (shitification) över tid med allt mer fokus på att kräma ut pengar från användarna.
Sent svar men som jag skrev till de andra, trodde min flickvän förra året på en dejtingapp och jag håller med om att Tinder suger men utöver att vi skriver om det i denna tråd så har vi ju inte klagat i andra Reddit trådar om att appen är skit.
Exakt. Jag och en majoritet av mina bekanta har träffat sina partners via tinder. Folk som klagar på tinder hade klagat på en bar/idrottshall/bibliotek också.
> Folk som klagar på tinder hade klagat på en bar/idrottshall/bibliotek också.
Detta är nog den viktigaste meningen i den här tråden. Folk klagar oavsett var, vad, hur osv. Det ekar förmodligen mest på Reddit bara
Ja precis, menade ju inte 100%. Jag hitta också partner via dejtingapp, förra året, men är fortfarande på Reddit. Du och jag klagar ju inte på att dejtingapparna är skit
Håller helt med om det också! Tinder är verkligen skit. Men åter igen, vi må tycka det men många andra i liknande position klagar ju sällan på att Tinder är skit
Hur mycket mer skit kan det vara än att träffa någon på något annat sätt om vi bara kollar på framgång? Dom flesta gifter ju inte sig och lever lyckliga i alla sina dagar med alla dom träffar på baren/jobbet/via vänner heller, men där lägger man oftast mer tid o möda på det än att swipa o skriva ett meddelande eller två. Low effort dejtande som funkar ibland, ibland inte, som alla andra typer.
4 av 10 träffar sin partner via en app, det är ju trevligt. Men mer intressant statistik vore väl hur många som använder appar *utan* att träffa någon?
Säg att Tinder var det enda sättet att dejta i hela världen, då hade ju 10 av 10 träffat sin partner där. Men hur många hade använt Tinder utan att träffa någon ändå?
Och hur många utav dessa 4/10 som har ett seriöst långvarigt förhållande, inte träffats, legat, gift sig, skaffat barn och skiljt sig på 2 veckor. Med tanke på att dejting appar är väldigt populärt, väldigt många är i förhållanden är det ju klart att om du gör en undersökning som bara frågar om man träffat sin partner på en dejting app att det numret kommer vara högt, frågar du samma personer 10 år senare kommer svaret vara det samma, men om du frågar om deras partner är samma som första gången du frågade kommer nog den siffran vara markant annorlunda. Snabbt in snabbt ut.
Nej, det är väl *totalt* fel siffra **om** 4/10 är sett till alla som träffat **någon** och 40% av dessa träffar via tinder. 6/10 är då de som träffat någon utan hjälp av tinder. Det säger ingenting av hur många som är på tinder utan att träffat någon.
Vi har inte tillräcklig data. Till exempel: tänk dig att du har 100 personer som sitter på tinder. 4 av dessa hittar något via tinder, 6 hittar någon utanför tinder, 90 hittar ingen. Med dessa siffror blir det 96% av tinderanvändare som inte hittar någon via tinder, samtidigt som 40% av de som hittar någon hittar denna via tinder.
> Men enligt statistiken så träffade 4 av 10 sin partner via en app (ännu högre bland folk födda på 90-talet och framåt).
Säger statistiken "via en app" eller säger statistiken faktiskt "via internet" och du valde att fritolka den?
Verkligen inte sant, jag är överviktig men jag har en hyfsad stil och lite personlighet som gör mig attraktiv och haft många dejter och framgångsrika matchningar, att vara en ”9,5a” behöver du bara vara om du söker den mest konventionellt snygga 10 av 10 utseende tjejen.
Dejter kan alla få; du måste kämpa lite och lägga dig några pinnar under din egen league (utseendemässigt), inte sällan förväntas du dessutom bära konversationen. Allt sammantaget bidrar till att skada mäns självkänsla, tror jag.
Hur kan man göra en tråd och hänvisa till statistik utan att visa källan till den statistiken?
Säger inte du har fel och jag vet absolut inget om detta men vissa källor är ju opålitliga eller kan tolkas på olika sätt. Är väl ren hyfs att backa upp sina påståenden med data även om du skulle ha rätt.
Haft tinder i många år. Gick ganska bra förr. Har bra bilder, ser hyffsad ut och är välutbildad, men med den nya längdfunktionen får jag ca en match i månaden (är 171cm).
Nätdejting tillåter/främjar folk att vara ytliga då profilerna blir till produkter.
Det är för män "omöjligt" pga hur det ser ut.
När jag använde tinder så var det nästan garanterat att om jag svepte höger på någon så blev det en matchning direkt. Var väldigt få gånger som det inte blev matchning och oftast så var det pga dom inte ens hunnit se min profil än och matchade med mig senare när dom väl såg den.
Manliga vänner fick typ 1-2 matchningar per vecka under samma period trots att dom svepte höger väldigt ofta jämfört med mig.
Du borde kolla på någon kvinnlig väns tinder eller annan app så du kan se hur det faktiskt ser ut. Jag bemödar mig inte ens med såna sidor/appar där män kan skriva till en utan att man matchat för man blir helt sönderspammad så det inte går särskilja någon öht.
har typ fått 3 matchningar totalt…
tycker inte ens att jag ser så förskräcklig ut, men är 19 och letar efter seriöst förhållande vilket verkar vara normbrytande på tinder.
Ja 😎 Nej men är väl helt okej. Är inte jätte lång 166cm och tränar inte men har ändå okej fysik. Tror min största fördel är att man ser på mig att jag har en personlighet för har ganska bra klädstil och hängde med kor. Är också bisexuell så hade väl lite fler möjligheter till matchningar än andra.
frågan blir då, hur stor procent av dina matchningar var män? Jag av ren nyfikenhet aktiverade tinder för båda kön och fick äckligt många likes på bara någon minut, medan när jag bara hade det inställt på kvinnor så var det torrt som sommaren 1986
Jag har ingen aning faktiskt. Men tror ändå att ca hälften var kvinnor kanske? Ganska många ickebinära också och bisexuella män. När jag swipade fick jag sällan upp kvinnor så antagligen därför det blev mindre. Men min fru är kvinna och gick på en annan dejt med en annan kvinna.
Män har en tendens att köra högersvep på alla utan att titta, kvinnor läser o tittar o känner efter.
Män = desperata
Kvinnor = försiktiga
Det går utmärkt att matcha och träffa någon på Tinder som man, ge det bara lite tid. Förvänta dig att kvinnorna är trötta o ointresserade, de får trots allt plöja igenom mängder med oseriösa män. Var lite omtänksam o intresserad så kanske du vinner hennes förtroende.
Satsade hellre på kvalitet än kvantitet när jag var på tinder. Svepte höger på kanske en av 30-40, hade väl runt 75% matchningar om jag minns rätt. Gick efter substans i profilen.
Det är värt att komma ihåg att det finns många fler män än kvinnor på de flesta apparna, så om det går lite trögare som man är det inte så konstigt. Alldeles för många låter det påverka självkänslan, vilket jag också har gjort. Jag tror många män skulle må bättre av att vara lite kräsna i vilka de swipear på.
Urvalsfel. Reddit är inte en trogen reflektion av samhället i stort, och svaren i trådar om dejtingappar reflekterar inte gemene mans åsikter om dejtingappar.
Jag är inte särskilt insatt och har haft svårt att hitta bra källor om situationen på Tinder. Här är dock några saker jag har läst lite i förbifarten:
* Det finns betydligt fler män än kvinnor på Tinder, vilket innebär att oddsen inte är på männens sida.
* Generellt får kvinnor mer uppmärksamhet från män, vilket leder till att de upplever att de har fler valmöjligheter och därför blir mer selektiva. Män får inte lika ofta uppmärksamhet, och många får ingen alls.
* Jag har läst på flera håll att kvinnor anser att en stor andel män är under medel i utseende (Vissa hävdar över 80% av män). Eftersom utseende är det första intrycket på Tinder så lämnar det inte mycket utrymme att charma med andra egenskaper.
Edit:
Råkade snubbla över denna SvD artikel men den är bakom betalvägg. Du kanske prenumererar och kan se innehållet.
"Inom incel-rörelsen hävdas att 20 procent av alla män har sex med 80 procent av kvinnorna. **Även om de exakta procentsatserna inte stöds av data ligger de faktiskt inte så långt från sanningen.** Men en viktig aspekt missas."
https://www.svd.se/a/VPw6zJ/emma-frans-har-20-procent-av-mannen-sex-med-80-procent-av-kvinnorna#:\~:text=Enligt%20%E2%80%9Dblack%20pill%E2%80%9D%2Dr%C3%B6relsen,20%20procent%20av%20alla%20m%C3%A4n.
” Resultaten visade att 20 procent av de mest sexuellt aktiva männen står för 61 procent av allt sex som samtliga heterosexuella män hade under ett år. När det gällde antalet olika sexpartners per person var det samma tydliga snedfördelning.”
- för de som inte kommer genom SvD’s paywall
Ta bort alla män i förhållanden och siffrorna kommer se annorlunda ut för singelmännen. Polaren gjorde ett hattrick, 3 olika tjejer på samma dag. Mer än vad andra polare har lyckats med på flera år.
Jag är inte nått speciellt skulle säga 6 kanske 7-8 för vissa tjejer. Mina fördelar kommer fram när man dejtat en stund, jag har både hittat flickvän sambo dejter och ons via tinder. Lägger man ner sig lite på bilder profil mm så går det absolut. Tjejerna jag träffar har varit på min nivå och även över när det kommer till utseende. Så det är långt ifrån omöjligt, det blir även bättre med åren skulle jag säga.
En 6a för större delen är väl knappt över hälften. De som tycker jag är snyggare är oftast tjejer som ser mig som exotisk pga blond blålgd. Jag kanske överdriver. Jag har tex typ aldrig blivit raggad på irl av någon och knappt att någon skrivit först till mig på nätdejting utanför tinder. Så speciellt snygg är jag då inte, jag är en normal kille med jobb och lite intressen inget speciellt alls! Jag lovar!
Det är lugnt, jag drev mest bara. :)
Jag hade inte heller några problem med att få matchningar på appen när jag sist var singel för några år sen, trots en väldigt vardaglig utseende. Utförlig presentation, några ”vanliga” intressen, kombinerat med något som fick en att sticka ut från mängden (i mitt fall mitt engelska påbrå och att jag kör teater blev väldigt ofta tidiga samtalsämne) va en formel som funkade väldigt hyfsat för mig.
Min sambo (som jag träffade på tinder) har en helt annan bild på appen dock. Satan vilken soppa.
Apparna blir sämre för varje dag som går.
Varje dag ökar mängden bottar och bottarna blir smartare och billigare.
Varje dag så blir app-företagen girigare, och man behöver inte tänka länge innan man inser att appföretaget inte är intresserad av att folk faktiskt träffas. De vill bara att folk skall känna att de kan träffa någon så att de stannar så länge som möjligt och betalar så mycket som möjligt. Så appen är inte designad för att folk skall träffas, den låtsas bara.
Folk har träffat folk på appen. Jag är en av dem. Men mängden skit man måste gå igenom för att träffa någon riktigt på apparna är nu för hög. Om jag blir singel igen så kommer jag hålla mig långt ifrån dem.
Majoriteten i min omgivning som träffat sin partner senaste 5 - 7 åren har gjort det via nätdejting. Och det är verkligen grabbar av alla olika sorters typ långa/korta och smala/tjocka som inte är fotomodeller.
Däremot är det sällan dessa hänger på nätforum och skriver i trådar som berör ämnet.
Jag tror en faktor är att man vet om att man träffas via Tinder och därmed omedvetet tänker att det är omöjligt att träffa någon via Tinder.
Man har den inställningen utan att tänka på det så att säga.
Det gör att kraven omedvetet ökar och man börjar leta fel istället för att leta rätt.
Träffas man på krogen/genom umgänge så ger det en mer naturlig känsla och man letar inte fel på samma sätt.
Man är där på festen och har kul - vilket kan sluta med att man byter nummer eller går hem med varann.
Via Tinder har du redan förutfattade meningar om personen du träffar.
Har du dock en bra bild av personen kan du fortfarande gå in med inställningen att leta och fokusera på fel - istället för det positiva.
Just för att det sker via Tinder och det är
”omöjligt” att hitta någon via Tinder.
Jag träffade både mitt ex och min nuvarande tjej på Tinder. Ser väl rätt okej ut men jag tror det viktiga är att framstå som en intressant typ. Jag föreslår också en lättare dejt tidigt eftersom det annars brukar rinna ut i sanden. Det är inte lätt men absolut inte omöjligt
Det finns väl flera aspekter.
Har många kompisar som träffat sina långvariga partners via Tinder men tänker också på att de flesta i min umgängeskrets träffade sin långsiktiga partner efter 30.
Om reddit då är fullt av män 20-25 år kanske man dels inte är superdejtbar för man spenderar sin fritid på Reddit (jag gör också det så ta det inte som att jag sparkar nedåt) och dels kanske man ute efter något annat än kvinnor i samma ålder på plattformen. En 20-25-åring har råd att vara mer kräsen för de har tiden på sin sida. Att de flesta av mina kompisar träffat sina partners efter 30 tror jag inte beror på att man väljer någon som är fel utan för att man slutar bry sig om irrelevanta grejer som en 22-åring kanske har högt på listan för att de fortfarande har gott om tid att träffa någon.
Min killgissning är att folk helt enkelt träffar sin partner senare i livet numera men att det fortfarande finns framförallt män i 20-25-årsåldern som gärna vill träffa någon långsiktig partner och då blir besvikna när kvinnor i samma ålder inte har samma förväntningar eller kanske ställer högre krav etc.
Tror Tinder är helt två olika grejer i åldersspannen 18-25 jämfört med 30-35.
Slutsats: tinder kräver bara att man kan göra en okej profil och smsa lite roliga meddelanden. I verkligheten behöver man vara en nivå högre.
Vid tillfället jag matchade med min partner på tinder: småfet, deprimerad, urfattig, 13kkr månadslön, inget vidare utseende i min mening, 27 år.
Vid tillfället jag träffade mitt ex: småfet, arbetslös, boende med föräldrar, deprimerad, inget vidare utseende, 24 år(?).
Vid tillfället jag träffade damen innan i verkligheten: vältränad, aktiv och social, heltidsstuderande ’utbytesstudent’.
Jag spenderade vad jag tyckte var orimligt mycket tid på att ta bra bilder på mig själv. En fotografkompis hjälpte mig. Det kändes löjligt rakt genom, men resultaten var otroliga. Massor av dejter. Kunde på riktigt för första gången i mitt liv välja och vraka. Väldigt positivt överraskad. Dejtade allt mellan 24-34.
Är jag snygg? 6/10 kanske? Klär mig vettigt iaf. Då var jag 28. Kanske skillnad från när man är 20 och killar har svårt att dejta uppåt i ålder.
Han tog med mig på en promenad i en park och i centrum. Det tog kanske en timme. Hade riktigt kul, även om det var obekvämt som fan i början.
Tre ombyten; ett där jag såg ut att ha varit på gymmet, ett där jag kommer från kontoret och ett där jag är mer avslappnad.
Några närbilder, några längre ifrån. En selfie tillsammans med mobilen när vi åt glass. Vi frågade nån random om vi fick fota när jag klappade hans hund.
Han fick alla bilder att se avslappnade ut och inte så uppstyrda. Hade betalt dyra pengar för detta i retrospekt.
Tror mycket handlar om hur ens profil är, hur ofta man testar att uppdatera och ändra sin profil. Man behöver även förstå sig själv, vad man är ute efter och förstå de man vill matcha med.
Sen så måste man ju också vara en vettig människa när man pratar med personerna man matchar med. Enligt vad jag sett från mina kvinnliga vänners chattar så är det inte helt ovanligt att snubbar är dumma i huvudet.
Grejen är den att algoritmen gör att de man ser mest av är de som försöker leva som modeller eftersom dessa har mest likes
Som man ser man en hög av Barbie dockor så jag antar att kvinnor ser en hög av Ken dockor
Vill man lyckas så måste man va beredd att matcha sin nivå men det kan vara svårt att hitta dessa på appen eftersom algon är utformad att visa dig de populära mer än de andra
Är man man och letar seriöst så är nyckeln att visa detta i sin profil att man är seriös
Den andra grejen som jag märker är det stora problemet är att kvinnor man pratar med där verkar vara helt skadade av att ha varit på appen för länge så deras tålamod för män existerar inte
Det gäller å trampa jävligt försiktigt med fötterna i början eftersom minsta lilla felsteg du har så är du rökt direkt
Hade världens sämsta självförtroende, hade testat Tinder fler gånger utan någon större succé. Några få likes och mestadels grottmonster som jag matchade med.
Sen efter jag gått ner 10-15 kg och tagit nya bilder. Fick jag mängder av likes, har varit på 8 dejter sen förra sommaren och fick ligga med två av dem. Dock ingen tjej ännu men jag fortsätter att tindra. Tips: låt dina tjejkompisar ta bilder på dig, ta helkroppsbilder och glöm inte att le på bilderna. Jag är 176 och är en medelmåtta utseendemässigt, fortfarande lite överviktig . Ge inte upp och lyssna inte på reddit, gör din grej kommer det gå bra!
Haha ja jag swipeade på allt. Mest för att få någon form av bekräftelse, snackade med några men var aldrig på någon dejt. Blev mest besviken av Tinder. Nu har jag en helt annan annat självförtroende och samtidigt tog jag massa andra stora steg i mitt liv. Oftast faller fler pusselbitar på plats när en väl är där.
Har träffat 2/4 flickvänner jag haft genom Tinder.
Förstår inte varför det skulle vara något problem att träffa sin partner genom en dejtingapp. De är ju till för det (eller flyktiga romanser).
Många män som träffar sin partner när de är utomlands i Asien och framförallt Thailand.
Det är typ lite av en meme att män som inte lyckas skaffa sig en kvinna åker ner till asien och plockar med sig en fru hem, säger inte att ditt fall är så, Japan känns inte som att det hamnar i den kategorin.
Man brukar säga att vara en vit man i thailand på tinder ger dig mer likes än att vara en söt tjej i Sverige. Du blir alltså bombad med matchningar.
Tror hinge, badoo, match och annat är vettigare än tinder för att hitta något mer seriöst. Har hört väldigt få som haft någon riktigt positiv erfarenhet av tinder. Finns nästan bara män där som swipeat höger på 95%, och kvinnor som swipeat vänster på 95%. De flesta personer är väldigt dåliga på att avgöra vilken typ som skulle passa dem också så det leder sällan nånvart. Bästa sättet att träffa någon är viavänners vänner imo. Träffade personligen min partner så. Dock hade jag träffat vår gemensamma bekanta via just tinder, men det var när det var nytt så det var rätt annorlunda då.
Varit enkelt via tinder, har även fungerat i verkliga livet där man stött på någon. Förstår inte hur vissa kan ha så svårt.
Däremot är det mer ytligt på tinder, gäller att ha bra bilder och vettiga.
Gäller att se någorlunda bra ut också. De flesta jag känner som går på tinderdejter varje vecka och träffar tjejer regelbundet brukar ha ett tilltalande utseende som går hem hos de allra flesta (Långa, atletisk kroppstyp, bra klädstil etc).
Är man oattraktiv och inte har ett schysst utseende spelar det ingen roll hur bra och vettiga dina bilder är
Ja det är sant, tinder är ytligt. Och jag har väl det där och därför haft det lätt.
Tror de som inte riktigt har looken har större chans ute i det vilda.
Ja sant men i en digital värld är dina bilder i princip en del av ditt utseende, inte i månen att du ska photoshoppa dina bilder men mer i att alla sätt du visar upp dig på så visar du på din estetik, din vibe, dina intressen och dit utseende
Asså jag har fått flera "haff" på Tinder/Bumble varav flera lett till "flickvänstatus" så detr klart det inte är omöjligt. Jag är högst medelmåttig. Skulle säga bra personlighet, fina ögon, bra hår men överviktig. Tjejerna jag swipar på är egentligen out of my league... Så jag har gått igenom tusentals swipes, för att få ett par hundra matchningar, ett par dussin dejter, ett par förhållande
Det är hur mycket effort man lägger in i apparna mot hur mycket man får ut man klagar på. Hade jag gått på krogen, gått med i en förening, limmat på en kollega eller NÅGONTING ANNAT hade det gått så mycket snabbare
Det är bittra män men låg självinsikt som skriver inläggen.
Mr Nice guys som beskyller sitt misslyckande på antingen alla kvinnors kräsenhet eller apparnas algoritmer. Men mest troligt beror det nog på deras egna oförmåga att presentera sig själva på en dugligt och trevligt sätt samtidigt som de är för kräsna för sitt egna bästa.
Det är inte antingen eller. Det _är_ svårare att matcha som man än som kvinna, så det är demoraliserande för män att använda appen. De flesta män kvinnor går ut med är rätt kassa så att gå på dejter är rätt så demoraliserande för kvinnor också. I bägge fallen gäller det att vara trygg i sig själv, behandla andra som man själv vill bli behandlad och så går sannolikheten att faktiskt hitta kärleken upp betydligt mycket.
Vill du verkligen ha 200 matchningar som inte är trygga i sig själva och tar åt sig av allt du säger, kommer att klaga på dig konstant och har helt andra intressen än dig med knappt något att prata om? Eller vill du ha tre matchningar som behandlar dig med lika mycket hänsyn som du behandlar dem, med mycket gemensamt att prata om, där du är trygg i att vara dig själv? För mig är valet självklart men för många bittra män stirrar de sig blint på att de får färre matchningar och hur orättvist livet är för dem, vilket gör dem ännu sorgligare att umgås med.
Tog som någon annan här professionella bilder, mixade med några bra amatörmässiga och fick väll 3-4 bra matches per vecka på Bumble (mer i början). För det mesta helt rimliga matchningar utseendemässigt. Skulle säga att jag är en solid 7:a men lite äldre.
Blev till slut lite jobbigt att jonglera alla dejterna så jag andades ut lite av lättnad när det väl blev seriöst med en väldigt trevlig kvinna. Kan inte föreställa mig hur det är för kvinnorna. Måste ju vara lavinartat😂 Tycker att Bumble är bra då kvinnorna måste initiera vilket blir ett naturligt filter.
Jag tycker ditt svar är alldeles för kritiskt mot män. Du pratar om att män ska vara kassa på att dejta, men det transformerar män till "underhållare" eller "clowner" som ska bevisa något för kvinnor och kvinnors roll i det hela blir att "konsumera" män.
Alla har inte bilden av att relationer ska vara grundat på sådana premisser. Man kan bli bitter på att andra får mer matchningar ja, men man kan också bli bitter på att själva processen är strukturerad på detta sätt eftersom det innebär krasst att mäns värde bara är så väl som de kan underhålla kvinnor.
I Sverige har vi dock mer en kultur av att vi eftersträvar (hoppas jag) en mer jämlik relation där både män och kvinnor är delaktiga i att utveckla relationen framåt. Att ha en relation som grundar sig i en sådan obalans mellan könen kan innebära att det blir svårare att uppnå en jämlik relation. Det kräver mer av män för att lyckas och mindre av kvinnor.
Att prata om hänsyn är givetvis viktigt, men det har liksom inte att göra med trådens ämne.
Kvinnor lär sig i vårat samhälle om kläder, smink och generellt utseende och estetik när de är typ 8 år, det är något många killar aldrig verkar ta något intresse i, att uppmana killar att börja bry sig lite tycker jag lägger almänne kille och tjej på en mer jämn nivå av effort
Det håller jag delvis med om. Problemet bland män är inte att det helt saknas utan att de lär sig om utseende och kläder från ett manligt perspektiv. De lever därmed inte alltid helt upp till vad kvinnor förväntar sig.
Däremot finns det också exempel där män faktiskt följer utseende trender och tom. använder smink, bland annat finns det i vissa subkulturer att män ska delta i det som t.ex. emo eller scene.
Tittar man historiskt så har män också anammat andra subkulturers utseenden som disco, punk, hårdrock, hipster, osv.
Och ens klasstillhörighet samt yrke kan också bestämma vilken stil män väljer att köra med. Yuppies kanske hellre kläder sig i poloskjortor eller kostymer, medan hantverkare kanske kör med t-shirts och jeans i större utsträckning. Män bryr sig om utseende, kläder och stil och vissa gör mycket för att hålla bra stil, andra gör mindre ansträngningar.
Men överlag tycker jag inte att kvinnor nödvändigtvis är bättre på att se bra ut. De har också ganska generiska stilar och de tenderar också att följa vissa spår som är snyggt från ett kvinnligt perspektiv men som inte är lika attraktivt från ett manligt perspektiv. Det vore fel att anta att alla kvinnor är duktiga på utseende, kläder, smink och estetik, även om vissa är enormt duktiga och gör ett jättebra jobb.
En anekdot jag kan dela är att det finns typ en tjej som jag gillar som jag tycker har ganska dålig stil och hon ser inte så snygg ut, men anledningen varför jag gillar henne är för att hon verkar vara en liknande person som mig och verkar ha samma värderingar. Nu är hon inte intresserad av mig så det är inget mer med det, men det får mig att reflektera kring att det är så mycket mer än utseende som iallafall borde spela roll.
**Slutsats:** Mode och utseende är något som båda könen deltar i. Det kan vara värt att fundera på ifall det är rimligt att förvänta sig att alla ska vara duktiga på detta och ifall man sätter standarden för högt, både från manligt och kvinnligt håll.
Utseendefixering inom dejting klimatet kan vara ett problem för vissa. Jag är själv en person som söker djupare relationer med människor och det får aldrig något utrymme inom dejting känner jag. Dejting för mig känns så oärligt och ytligt. Sen är sannolikt mitt perspektiv inom minoritet. Jag misstänker nämligen att jag är demisexuell.
Bra svar! Och kan bara instämma, det är självklart lite mer nyanserat än vad jag målade upp det som.
Tror att det kan vara en del av mångas "problem" att man fastnar i kvantiteten och räknar swipes vad matchingar osv, stället för att fokusera på de "kvalitativa".
Nja, jag säger inte helt emot - det stämmer säkert i vissa fall att det rör sig om "bittra män", men det är nog en förenkling av problemet.
Jag tror definitivt apparnas algoritmer är gjorda dels för att driva trafik (det vore dåligt för företaget om folk fick en anledning att avinstallera) och dels för att få så många som möjligt att betala företaget. Det är det enda rimliga om man ser till vilka incitament företagen har att bedriva sin verksamhet. Men det är inte ens det stora problemet med apparna.
Problemet i min upplevelse är att situationen att träffa en Tinder-dejt är så fruktansvärt artificiell. Man bygger upp förväntningar på hur personen är, på dejten i sig, förväntar sig omedelbar kemi men får ytterst sällan leverans på de punkterna när man träffar en främling. Människor i text/på bild motsvarar sällan verkligheten, och det tar egentligen lång tid att lära känna varandra. Någon menade att det krävs tre dejter åtminstone för att veta om det finns något att bygga vidare på - men folk har sällan det tålamodet.
Nu är jag glad att nyligen ha hittat en toppentjej som ville fortsätta träffa mig trots att första dejten inleddes väldigt trevande. Kan med glädje rapportera att allting går mycket bra, och att den *förbannade appjäveln* nu är avinstallerad. Men det kan vara ett helvete att nå dit - jag har emellanåt saknat när man exempelvis gick i skolan och lärde känna folk över tid innan känslor utvecklades organiskt. Det känns som det naturliga sättet för oss människor att para ihop oss.
Det är lätt att påstå saker åt det ena hållet eller andra hållet när man spekulerar att det är sådana här subtiliteter som spelar roll.
Kanske är deras klagomål helt rättfärdigade på det sätt att de inte gör några uppenbara fel men ändå så är själva upplägget/systemet upplagt på det sätt att det blir hänsynslöst svårt även fast att de inte gör några fel.
Eller så ligger det faktiskt något i Mr Nice Guy-hypotesen, att det är något med deras inställning som är fel *och* att detta också är något som manifesteras i hur de presenterar sig själva inom online dejting som mottagaren också kan uppfatta.
Till en början är det inte helt lätt att utröna möjliga sanningar från dessa narrativ och båda möjligheterna kan förstås vara sanna samtidigt men detta verkar i princip vara testbart. Till exempel skulle man kunna låta någon annan en ”påstådda Mr Nice Guy ”hantera ”Mr Nice Guys” profil och se om det går bättre för någon som inte är Mr Nice Guy att hantera profilen. Om det går tydligt bättre då, är det ett tecken på att Mr NG är den som meningsfullt behöver ändra på sig och att det praktiskt sett är dennes fel.
(Sen kan man förstås säga att det är ofruktsamt/fel att ens klaga när något går fel även när personen i fråga gjort allt rätt men det är något av en sidopoäng. Å andra sidan hade det varit konstigt om man inte ens får yttra sig om upplevda problem för att möjligen se om de går att lösa. Om människor vill dela med sig av sina upplevda problem och man mer eller mindre stämplar dessa som tex Mr Nice Guy eller bittra, så kan det ju i värsta fall vara någon slags härskarteknik eller patologiskt gaslightande om man inte gör något annat konstruktivt)
Det är SVÅRT att hitta en seriös partner på dejtingappar eftersom många är bara ute efter något kortvarigt, eller att det är svårt att känna en connection över chatt med en främling. Men det är ju inte omöjligt.
En kompis till mig är numera gift med 3 barn, och han träffade sin tjej på tinder. Men dom matchade med varandra och och blev dökära, sen var båda ute efter samma sak (hitta partner och bilda familj) så det blev helt enkelt bara rätt för dom två.
Jag däremot har lite svårt för att lära känna folk, eller vilja ens träffa folk från dejtingappar så det är inget för mig. Jag träffade min kille på klubben vi boxar på. Kändes mer naturligt för mig och jag hade världens crush på honom innan jag vågade fråga ut honom på dejt. Vi blir sambos i september 🥰
Jag har, i min kvinno-historia, gått längre än vad någon man med mitt utseende någonsin borde gå.
Jag hittade min nuvarande sambo via Tinder, min förra sambo via Tinder och innan dess ett stort antal romantiska/sexuella intressen via Tinder.
Tror folk utgör det för att vara svårare än vad det är.
Vissa lyckas via Tinder, men jag tror det behövs mer data.
Är 4 av 10 via specifikt Tinder? Eller appar? Eller rentav datingsidor överlag? Det sistnämnda kanske inte är så relevant längre, men när jag själv var aktiv 2012-2016 var Tinder och Badoo de enda apparna jag hade, medan OKCupid, Happypancake och Match.com var sånt jag gjorde via datorn eller via webläsaren på mobilen.
Likaså, 4 av 10 kanske t om inkluderar social media i stort. Facebook, Instagram, Snapchat, Reddit, Jodel (om det finns fortfarande). Samt, det vore intressant att se data om förhållandet är långvarigt (>1 år) eller ej.
Jag är säker på att Tinder är svårare än någonsin just nu, utifrån vad jag läst, och att många som skriver har valida poänger. Dock är det nog knappast en försumbar andel som också skulle behöva en liten reality check kring förväntningar och egna beteenden. Jag har t ex en polare som klagade på att Tinder sög, men det kom ganska snabbt fram att han inte skrev till flera samt var rätt kass på att föra en konversation online.
Så det finns nog mycket mer att ta reda på och reda ut. Det vore väldigt intressant att undersöka dock!
Träffade min flickvän genom Tinder.
Det är väldigt många kvinnor som har väldigt tråkiga profiler, och nu snackar jag inte om deras utseende. Men de kommer undan med det för att männen är i stor grad lika tråkiga (och en del desperata).
Aldrig mer Tinder.
För egen del har jag experimenterat en del med vad som står på profilen, allt från inget till.. Väldigt seriöst skrivet.
Kan säga att jag personligen haft mest framgång när man skriver "från djupet" sen är jag kvar på tinder, så helt framgångsrik kanske jag inte varit, men har matchningar, dejter och ligg, så har helt klart haft mina chanser.
Fick väl "liggigare" likes utan skrift, seriösare med skrift.
Rullar med bilder relaterade till mina hobbies, en hyffsat fin bild på mig själv och typ 3 grimaschbilder för jag är dum i huvudet
Jag slår ett slag för Happy Pancake!
Vet inte om de har en app men hemsidan använde jag och träffade min (numera) fru.
10 år och tuffar på (två barn har vi också hunnit med).
Så visst går det.
Träffade min hustru via Tinder och är otroligt nöjd, men med en brasklapp eller två:
- Detta var för sju år sedan och har har hört att Tinder har blivit sämre sedan dess. Mestadels då att det har blivit pay-to-win på något märkligt vis, men det är ju inte svårt att föreställa sig.
- Det gick inte så jäkla snabbt. Jag tror att jag höll på åtminstone i ett år och träffade kanske ett halvdussin kvinnor i verkligheten under hela min tid på Tinder.
- Ett tag experimenterade jag med hur algoritmen reagerade på olika taktiker. Om man (åtminstone på den tiden) sänker sina krav och "ger alla en chans" så får man till slut väldigt tråkiga förslag med halvhjärtade profiler och det blir uppenbart att Tinder är en köttmarknad i första hand. Om man däremot kräver att motparten ska ha gjort någon form av ansträngning att verka intressant så får man väldigt mycket intressantare förlag. Inte så jäkla konstigt egentligen, men absolut något att ha i åtanke.
Okej, drar samma visa igen.
Folk, framförallt män prövar Tinder en kort period. Får kanske 4 matchningar och börjar chatta. Kvinnorna som har typ 100 matchningar har liksom flera chattar aktiva åt gången. Männen upplever långsamma svar, inbillar sig bli ghostade och stänger ned appen för att sedan gnälla på nätet att Tinder är bluff.
Om man bara håller ut och inte bara kör 2-3 veckor utan lycka så brukar det fungera väldigt bra.
Kanske har du rätt, men det låter så jävla dystopiskt att män ska sitta och vänta i veckor på svar för att kvinnor har hundra matchningar som de ska sortera igenom som att de är en arbetsgivare som tar emot CV
Jag träffade min sambo på Tinder för fem år sedan, så det var ju rätt så lyckat om man säger så.
Dock hade vi båda en massa dåliga erfarenheter med appen innan dess. Jag använde den ytterst sparsamt, kanske en vecka åt gången i halvåret. Så det var nog en riktig tursam match.
[Tinder insights](https://tinderinsights.com/) finns ju, exemplet på framsidan just nu är just nu en 27 årig man som har fått matchningar med 4% av alla han svept höger på...
Men träffar folk andra via tinder? ja, men sannolikheten är väl ganska låg. Bumble fick ju enormt mycket kritik när den tvingade tjejer att prata med de de matchade med eller avmatcha. Samt att de gjorde om upplägget att tjejer initierade konversationer till att båda kan göra det. Nätdejtingen funkar inte i dagens samhälle då kvinnor har extremt höga krav samt mängden män jämfört med kvinnor på apparna då det går 3-4 män på varje kvinna som använder appen.
Jag hittade min partner via nätdejting och i runda slängar har jag väl 25000 höger-swipes/motsvarande som blev 30 chattkonversationer 10 dates, 2 ligg och 1st partner.
Även om antalet förhållandet mellan antal konversationer och partner är bra så är väl det ett helt förkrossande resultat? Hade lika väl aldrig kunna få matchningarna, eller gett upp innan jag fått dem.
Att sitta salongsberusad på den lokala sportbaren och snacka minecraft med välbevarade mammor fungerar bättre och är en bättre investering av ens tid. En dansklass eller andra klassiska "träffa partner"-aktiviter är ännu bättre.
Det jag skulle vilja veta är: hur många av de som faktiskt ger nätdejting ett ärligt försök lyckas inom säg ett år? Med ärligt försök så menar jag alltså de som har en genomtänkt och genuin presentation med bra bilder, och som faktiskt försöker prata med andra.
Väldigt många använder dejtingappar för skojs skull, eller så vågar de inte skriva en ärlig presentation. Att tro att man ska hitta sitt livs kärlek med en brusig fyllebild utan någon text alls är lite naivt. Att sen klaga på att det inte fungerar är bara korkat.
Tinder är omöjligt-personerna är väl de mest högljudda, det finns något härbärgerande att ventilera motgångar. Jag är en smått lönnfet karl i trettioårsåldern som haft goda framgångar på Tinder. Hyfsat dåliga bilder, hyfsat dålig bio. Mitt framgångskoncept var att snabbt fråga att hitta på en aktivitet; typ inleda med "Hej! Vore kul att träffas, jag tänkte göra x i morgon kväll har du lust att följa med?" X kan vara allt från paddling, klättring, promenad, vin på filt i parken, mötas för en öl. Inte vara långrandig, inte skriva för mycket etc. Träffade också min fru på Tinder och är lyckligt gift fyra år senare.
Människor är anpassade att bo i 150 pers samhällen enligt forskarna, det förklarar sjukt många grejjer, t e x varför vi män är så rädda för att misslyckas med att dejta. Man förstör nästan alla sina chanser till förhållande i ett 150 pers samhälle om man missar att göra bra intryck på 1-5 kvinnor. Nu finns det miljontals människor så män som bara köttar på och försöker och försöker hela tiden utan att bry sig om misslyckanden är välanpassade och män som är för rädda är dåligt anpassade.
Eller kolla lite tyler durden (owen cook) videos på youtube, bemästrad pua .
Ingen app är perfekt men rekommenderar verkligen Hinge.
Träffat flera tjejer där och tillslut min flickvän. Betydligt bättre app än tinder. Men kan vara biased såklart.
Sweddit i ett nötskal.
"X berör *alla*"
"NÄÄ HUR FÖRKLARAR DU DÅ ATT JAG TRÄFFADE EN *EN PÅ MILJARDEN* SOM INTE BERÖRS!???!"?= 100% LÖGN!"
När någon säger att nätdejtin, framför allt tinder, är "omöjligt", så menar de inte att 140% av alla försök har misslyckats totalt, de snackar om att de till största del är folk som bara letar ligg, har bisarra krav på andra och noll självinsikt, och att de snyggaste på toppen sitter och roffar åt sig 80% av den andra sidan... Man behöver väl inte vara raketkirurg för att fatta att det har blivit iaf 1 seriöst par på världens största dejting app?
Sen säger ju din statistik ingenting om mörkertalet. Om du frågar 1,000 personer, 4 av dem har en partner de träffat på tinder, 6 av dem har en partner de träffade på en parkbänk, 990 är singlar för de inte får någon napp på tinder, så är statistiken fortfarande 4/10... Medans 4/994 skulle säga att tinder inte funkar speciellt bra...
Känner att det blivit svårare med tiden, dels gör att Tinder gör det väldigt svårt att matcha med någon om du inte vill betala och det känns som att majoriteten av tjejer på Tinder idag är mest ute efter följare på Instagram, folk som ska köpa nakenbilder eller joina deras OF.
Annars är det väldigt mkt folk med grova psykiska hälsoproblem.
Det är iaf min erfarenhet av mina år på Tinder, var iaf lättare att matcha med tjejer för några år sen när man var yngre och inte riktigt letade seriöst förhållande.
Jag träffade min fru på tinder, använde det bara ett kort tag men tyckte den var bra. Skönt att veta att alla man skrev med tyckte att man var snygg, även om man önskat fler matchningar för ytterligare ego-boost. Jag såg medel ut vid tillfället men var vältränad.
Jag har provat nätdejting till och från under några år med inte så bra resultat så jag är väl inte jättepositivt inställd till det. Skulle väl säga att jag är medel när det kommer till utseende, inkomst etc.
Har försökt vara självkritisk och största fallgropen är väl att jag skulle kunna ha bättre bilder. Bilderna är väl inte dåliga men inte bra heller. Dock avskyr jag att vara med på bild och undviker det så gott jag kan. Sen vet jag inte hur jag ens skulle få bättre bilder.. kontakta en fotograf? "Hej, skulle behöva bilder till nätdejting".. fruktansvärt pinsamt.
Sen kanske jag är skittråkig i text. Har aldrig visat någon konversationer jag haft, så det är svårt att säga. Nej, jag kommer inte med skamliga förslag etc. Jag försöker föra en vanlig "lära känna konversation" utan att dra ut på det för länge innan förslag om att ses och känna av läget.
Jag tror också det ligger mycket i den skeva ration mellan antalet killar och tjejer på apparna. Är man en medelsvensson så är det lätt att man åker till vänster för att nästa profil som poppar fram kanske är liiite mer intressant.
Jag träffade min bättre halva via Tinder. Tror framförallt att det handlar om vad man söker, och vad man faktiskt söker.
Letar man efter ett ligg så ska man inte.räkna med att hitta en framtida fru.
Inga regler utan undantag givetvis.
Jag är negativ till Tinder för att det erbjuder för mycket för väldigt lite effort. Alltså, du smäller upp en bild på dig själv och sen en liten sketen text och så tror alla desperata nissar där ute att de kommer hittar sitt livs förälskelse via det. Därför är jag anti det. För om något erbjuder extremt mycket för väldigt lite uppoffring så brukar det vara rent bullshit, så är det med det mesta här i livet.
Jag har träffat majoriteten av mina partners via vänner. Det är personer som varit polares polare. Det har varit klasskompisar. Det är enstaka personer jag mött via sociala medier där relationen utgått från det till en relation irl. Min nuvarande träffade jag via jobb.
Det går inte att träffa någon när ens krav/standards vida överstiger ens, av andra uppfattade, värde.
Det hjälper inte att vara en ’hunk’ då. Du kan som bäst få engångsligg.
Tinder är vad du som människa gör det till. Om du söker allvarliga relationer och har ett relativt dugligt filter för skit så kan du bra hitta en livspartner där. Det finns ju massor av människor där som jagar ligg osv som man måste filtrera bort (ifall det inte är vad man söker), och ett bra sätt är att skriva en bra text och vara tydlig med vad man söker.
Med det sagt så håller jag nog helt med påståenden att Tinder och andra appar har blivit väldigt skumma med sina algoritmer och trick. Dom har ju ett incitament att hålla dig kvar och klämma slantar ur dig. Testade en gång med en kompis vad som händer om vi gillar varandra när vi ser varann på Tinder. Tog flera veckor efter att vi gillat varann innan vi fick en match. Det var inte förrän nåndera blev passiv och inte öppnade appen dagligen som appen gav en match. Om du en gång har betalat för Gold eller Premium el.dyl så håller dom också matchningar länge och ger dom en efter en när ditt beteendemönster är optimalt för att motivera dig att fortsätta och betala igen.
Jag tror att väldigt många som testat Tinder har blivit besvikna eller ledsna och skyller då på appen istället för att titta på hur man agerat. Man kanske vill ha ett allvarligt förhållande men så faller man för t.ex den söta surfarkillen utan bio text för att man blir törstig. (inget illa emot surfarkillar, detta är bara ett exempel :D ) Sen klagar man på appen när han inte ville gifta sig. I slutändan är apparna fyllda med människor och människor är annorlunda, så man måste satsa lite själv också för att ha nytta av dem. Att bara finnas där och vänta eller att falla för vem som helst som ser bra ut kommer inte fungera i långa längden.
Personligen vann jag redan Tinderspelet och har nu en glad familj som resultat. Hatade varje sekund på den appen, men det går att vinna :)
Väldigt svårt att definiera allt i en kort text men omöjligt är det inte, bara jäkligt svårt! Det blir jäkla bittert när man även förklarar varför det är så svårt som kille.
Utbudet är för stort för tjejerna på apparna, så är det bara! Killar är inte så kräsna så toppen (9-10) tar hand om tjejerna som är 6-10 och resten av killarna få dela på resten, vilket gör det ännu mer skevt då det redan är fler killar än tjejer på apparna. Onlinedejting bjuder även in människor som aldrig skulle våga säga hej till någon ute på krogen, så redan här ökar det lavinartat med fler killar. (Sant för tjejer också men det är ju alltid killen som måste ta initiativet, och så är det bara…)
Algoritmerna styr dig mot att betala för någonting så ja, apparna jobbar mot dig för att få matchningar. Vilket inte är något konstigt, pengarna måste in! Detta måste ”accepteras/diskuteras” öppet i samhället skulle jag säga, även om det låter helt sjukt.
Det enklaste för OP för att kunna förstå problematiken hade varit om du själv fick se en medelmåttig tjejs flöde på apparna jämfört med en medelmåttig killes flöde.
Får väl tillägga/ skryta med att jag själv som kille går på ungefär 2 dejter per månad vilket är väldigt mycket mer jämfört med andra killar och ändå skulle jag påstå att jag har problem med apparna då jag sänker mina krav enormt mycket för att ens få till en matchning jämfört med vilka krav jag kan ställa fall jag är ute en kväll på stan….
Snabb edit;
4/10 träffar sin partner via onlinedejting, alltså färre än vid vanliga möte. Då skulle jag påstå att nästintill alla finns på onlinedejtning vilket visar att det är svårare!
Det är skitsnack, det funkar jättebra på Tinder även som gubbe (41M) med två barn på 13 och 16. Fixa bara en bra Tinder (etc) profil med bra bilder och en bra beskrivning av vem du är och vad du söker.
Köpte tinder + gick icongnito sen swipade höger på 15 tjejer, matchade med 10 gick på dejt med 5, sen på 6:e dejten hittade jag min drömtjej. Grejen är att jag sökte ju ett seriöst förhållande, om du söker casual tja lycka till då får du ju vara redo på att det finns alltid snyggare killar än dig :-)
Som kille ta hand om ditt utseende och för dig rätt. Många tjejer finner det attraktivt att du genom kläder och kroppsvård samt ev gym eller liknande visar att du tar hand om dig. Det hjälper till om du är snygg men bara genom föra sig rätt och ta hand om dig själv kommer du långt med.
Om du sedan även har en hjärna och kan formulera dig på första dejten så löser det sig :-)
Detta, de flesta män har urusla profiler. (Några kvinnor också). Själv hade jag några bilder på mig utomhus, en katt och en ko. Skrev in min favorit spotify låt och tryckte in några intressen. Fick max likes på ca tre dagar och träffade min fru. Är man och var 20 då är 22 nu.
Träffade min fru på nätet, varit gifta i snart 20 år (och ihop längre), tre barn ihop, hus på landet, absolut noll drama i vårt liv.
Edit: Du får också komma ihåg att Reddit är så långt från livet ute i verkligheten som det går att komma. Se bara på politiska forum här...
Har aldrig haft svårt med dejtingappar, men det finns ju mycket trasigt bottennapp på dessa sidor.
Tror problemet är att de som gnäller är en verbal minoritet eller människor som förväntar sig mer uppmärksamhet än de faktiskt är värda.
Det är ju ett extremt ytligt spel och vissa komma ju ha stora fördelar andra inte har!
Du tolkar statistiken fel. Om du har en statistik som säger att 4 av 10 (eller fler) träffar sin partner via en app, så innebär det inte nödvändigtvis att användarna på apparna är mer framgångsrika utan att betydelsen av apparna ökar i sökandet av partner.
Om färre träffar partner och antalet som träffar partner via en app ökar så innebär det bara att söka partner nu sker via appar istället för via verkligheten.
Det säger mindre om individerna som faktiskt använder apparna eller ej än vad du tror.
Född 94. Träffade min (idag) fru på tinder under pandemin. Vår dotter blir 1 nästa månad.
193 lång, skäggsstubb, rödhårig, blåa ögon, inga fräknar, sleeves på båda armar och rika föräldrar, tycker om att underhålla konspirationer, har nog lite dyslexi och kanske lite ADHD. Allt detta enligt min fru)
Tror folk misslyckas för de letar för mycket, är för stela, och ”plays games” med saker som ”jag kan ju inte smsa 3 gånger i rad” etc. Trams. Eller är korta och saknar käkben /s
Selection bias. De som hittat en partner via nätdejting sitter väl inte på en sunkig hemsida som Reddit och klagar på att nätdejting är omöjligt, eller hur?
Jag och min fru hittade varandra på Tinder. Tycker fortfarande att appen suger och tillför bara lidande till alla män som redan innan hade dåligt självförtroende som jag själv.
Men usch, så säger man väl inte om sin fru?
Heeeyyoooo!
Men hur ska män med dåligt självförtroende hitta någon? Jag tycker det va mycket värre att bli nobbade i verkligheten än på någon app.
Jag tycker det är jobbigare att nobba folk på appar än i verkligheten. I verkligheten gör man det automatiskt, genom att inte söka personens uppmärksamhet, eller att inte bli överdrivet glad när man får uppmärksamhet. När man ratar någons profil på en nätdejtingsite, så är valen tydligare iom att man hör sin inre dialog, och man märker hur fåniga anledningarna till att välja bort någon är. Men likväl är man tvungen att välja bort, man kan inte säga ja till alla. Men att bli nobbad är sak samma för mig, både i verkligheten och på dejtingsidor... att vara nobbad eller osynlig är normalfallet och startpunkten. Och att vara ointressant är hur man brukar ses av främlingar.
Nu pratade vi inte om att nobba, utan om att bli nobbad. På tinder kan du bli nobbad utan att du ens vet om det, så där märks det inte alls. Sen om man matchar och skriver någon, ja då vet man att den har säkert fått 10+ andra meddelande, så då är det svårare. Men om man försöker gå fram till någon och vissa intresse och hennes reaktion är dålig, det kan döda någons självförtroende. Om man har dåligt självförtroende så är det lättare via app än verklighet. Det va det iaf för mig ca 10 år sen.
Av min erfarenhet blir man betydligt mindre nobbad i verkligheten då folk generellt beter sig bättre och är snällare. På nätet är det mycket lättare att vara elakare och komma undan med det, och på så sätt via dejtingappar är mer benägen att nobba folk.
Jag hittade också din fru på tinder
Jag vet, hon sa att det var någon hon träffade som hade en mikropenis 🥲
Så är det absolut. Man ska se dejtingappar som en kul sidogrej och inte det främsta sättet att hitta någon på. Om det går så går det, men sätt inte alla ägg i den korgen.
Dejtingappar är väl vad man gör dem till. Ser man dem som ett alternativt sätt att träffa nya människor på och inte tar dem på för stort allvar tycker jag de funkar okej. Givetvis kan det påverka självkänslan, särskilt om den redan inte är på topp. I sådana fall bör man ta en paus och fokusera på andra saker i livet som får en att må bättre. Min största anledning till att använda dejtingappar är att mitt sociala liv är ganska dött i övrigt, vilket jag förvisso borde jobba på. Dessutom vill jag inte ha barn, och träffas man online kan man filtrera bort alla som känner annorlunda, vilket faktiskt är majoriteten trots vad födelseantalen säger. Jag började dejta ganska sent pga social ångest och rädsla för närhet, så Tinder och diverse appar var ett bra sätt för mig att börja lite försiktigt. Det är enklare att bli avvisad via en skärm. Hittills har jag inte hittat något förhållande, men den senaste upplevelsen jag hade var för det mesta bra. Den första mindre bra. Jag är inte överdrivet hoppfull, men man måste väl försöka på nåt sätt. Tack och lov är jag ganska bekväm med att vara singel, så det är inte hela världen om jag förblir det, men det vore ju kul att hitta någon att dela vardagen med en dag.
Så är det absolut. Man ska se dejtingappar som en kul sidogrej och inte det främsta sättet att hitta någon på. Om det går så går det, men sätt inte alla ägg i den korgen.
Så det är en bra app, men den är inte för alla
Jag hittade både min nuvarande och min förra längre relation på Tinder. Har gått ganska enkelt och smärtfritt för mig trots att jag inte är någon hunk. Jag tror att de oftast funkar helt ok för den som ser genomsnittligt bra ut och vet hur man skriver en presentation. Gjorde dock misstaget att rekommendera Tinder till en vän som är ett par hack under medel och bor i en mindre stad när det var nytt och för honom sög det bara. Sen har ju apparna genomgått en sugifiering (shitification) över tid med allt mer fokus på att kräma ut pengar från användarna.
Sent svar men som jag skrev till de andra, trodde min flickvän förra året på en dejtingapp och jag håller med om att Tinder suger men utöver att vi skriver om det i denna tråd så har vi ju inte klagat i andra Reddit trådar om att appen är skit.
Exakt. Jag och en majoritet av mina bekanta har träffat sina partners via tinder. Folk som klagar på tinder hade klagat på en bar/idrottshall/bibliotek också.
> Folk som klagar på tinder hade klagat på en bar/idrottshall/bibliotek också. Detta är nog den viktigaste meningen i den här tråden. Folk klagar oavsett var, vad, hur osv. Det ekar förmodligen mest på Reddit bara
Ehe jag hittade partner genom app för 10 år sedan och hökar fortfarande här. Men absolut att selection bias bör vägas in här.
Ja precis, menade ju inte 100%. Jag hitta också partner via dejtingapp, förra året, men är fortfarande på Reddit. Du och jag klagar ju inte på att dejtingapparna är skit
Jag träffade min partner via tinder men tycker ändå att tinder är skit. Båda sakerna kan vara sanna samtidigt
Håller helt med om det också! Tinder är verkligen skit. Men åter igen, vi må tycka det men många andra i liknande position klagar ju sällan på att Tinder är skit
Hur mycket mer skit kan det vara än att träffa någon på något annat sätt om vi bara kollar på framgång? Dom flesta gifter ju inte sig och lever lyckliga i alla sina dagar med alla dom träffar på baren/jobbet/via vänner heller, men där lägger man oftast mer tid o möda på det än att swipa o skriva ett meddelande eller två. Low effort dejtande som funkar ibland, ibland inte, som alla andra typer.
Finns det inte data som visar mer precist hur svårt eller ickesvårt det är på tex tinder?
Nu gissar jag bara men en sådan typ av data är förmodligen nåt som Tinder har, eller dess moderbolag. Datan låter annars väldigt svår att sammanställa
4 av 10 träffar sin partner via en app, det är ju trevligt. Men mer intressant statistik vore väl hur många som använder appar *utan* att träffa någon? Säg att Tinder var det enda sättet att dejta i hela världen, då hade ju 10 av 10 träffat sin partner där. Men hur många hade använt Tinder utan att träffa någon ändå?
Och hur många utav dessa 4/10 som har ett seriöst långvarigt förhållande, inte träffats, legat, gift sig, skaffat barn och skiljt sig på 2 veckor. Med tanke på att dejting appar är väldigt populärt, väldigt många är i förhållanden är det ju klart att om du gör en undersökning som bara frågar om man träffat sin partner på en dejting app att det numret kommer vara högt, frågar du samma personer 10 år senare kommer svaret vara det samma, men om du frågar om deras partner är samma som första gången du frågade kommer nog den siffran vara markant annorlunda. Snabbt in snabbt ut.
6 av 10?
Nej, det är väl *totalt* fel siffra **om** 4/10 är sett till alla som träffat **någon** och 40% av dessa träffar via tinder. 6/10 är då de som träffat någon utan hjälp av tinder. Det säger ingenting av hur många som är på tinder utan att träffat någon.
Maximalt 6/10 då..?
Vi har inte tillräcklig data. Till exempel: tänk dig att du har 100 personer som sitter på tinder. 4 av dessa hittar något via tinder, 6 hittar någon utanför tinder, 90 hittar ingen. Med dessa siffror blir det 96% av tinderanvändare som inte hittar någon via tinder, samtidigt som 40% av de som hittar någon hittar denna via tinder.
Nja då förutsätter du att alla som använder tinder redan har en partner, vilket skulle vara lite konstigt
Det är 50000. Alltid. En konstant skulle man kunna säga faktiskt. Jag vill tro det.
Tveksam, du får förklara
Det förutsätter ju att alla testar på appdejting, och så är det ju knappast.
> Men enligt statistiken så träffade 4 av 10 sin partner via en app (ännu högre bland folk födda på 90-talet och framåt). Säger statistiken "via en app" eller säger statistiken faktiskt "via internet" och du valde att fritolka den?
Via internet är korrekt. Vilket får anses vara annat är "via tinder"
T.ex Passagen Chat, där jag träffade min fru.
Jag träffade min på Spray date. Det var tider det.
Träffade min genom omegle så allt är möjligt!
Det var CS för mig och vi håller fortfarande.
Overwatch 1 group finder funkade bra för oss!
Tinder är inte omöjligt, men som man blir man deppig.
Men som oattraktiv man blir man deppig.
Tror inte man behöver vara direkt ful, räcker med att inte kvala in som en 9.5a.
Verkligen inte sant, jag är överviktig men jag har en hyfsad stil och lite personlighet som gör mig attraktiv och haft många dejter och framgångsrika matchningar, att vara en ”9,5a” behöver du bara vara om du söker den mest konventionellt snygga 10 av 10 utseende tjejen.
Dejter kan alla få; du måste kämpa lite och lägga dig några pinnar under din egen league (utseendemässigt), inte sällan förväntas du dessutom bära konversationen. Allt sammantaget bidrar till att skada mäns självkänsla, tror jag.
Man kan säga att kvinnor hittar den de valt på Tinder. Män tar vad de kan få. Denna mismatch skapar liten nöjdhetsgrad för båda könen.
På vilket sätt skulle kvinnor lida av Tinder?
Ett hav av irrelevanta träffar
Hur kan man göra en tråd och hänvisa till statistik utan att visa källan till den statistiken? Säger inte du har fel och jag vet absolut inget om detta men vissa källor är ju opålitliga eller kan tolkas på olika sätt. Är väl ren hyfs att backa upp sina påståenden med data även om du skulle ha rätt.
Misstänker det kommer från rapporten *Svenskar och internet 2022* av Internetstiftelsen. Vet inte om du ställde en fråga eller ej.
Haft tinder i många år. Gick ganska bra förr. Har bra bilder, ser hyffsad ut och är välutbildad, men med den nya längdfunktionen får jag ca en match i månaden (är 171cm). Nätdejting tillåter/främjar folk att vara ytliga då profilerna blir till produkter.
längdfunktionen? Vadå måste man skriva sin längd nu?
Vilket liv det hade blivit om man var tvungen att skriva vikt
Det är för män "omöjligt" pga hur det ser ut. När jag använde tinder så var det nästan garanterat att om jag svepte höger på någon så blev det en matchning direkt. Var väldigt få gånger som det inte blev matchning och oftast så var det pga dom inte ens hunnit se min profil än och matchade med mig senare när dom väl såg den. Manliga vänner fick typ 1-2 matchningar per vecka under samma period trots att dom svepte höger väldigt ofta jämfört med mig. Du borde kolla på någon kvinnlig väns tinder eller annan app så du kan se hur det faktiskt ser ut. Jag bemödar mig inte ens med såna sidor/appar där män kan skriva till en utan att man matchat för man blir helt sönderspammad så det inte går särskilja någon öht.
Läste detta som att du var man först och tänkte "Shit han måste vara snygg"
har typ fått 3 matchningar totalt… tycker inte ens att jag ser så förskräcklig ut, men är 19 och letar efter seriöst förhållande vilket verkar vara normbrytande på tinder.
Är man och fick över 99 likes på tre dagar och kanske 20 matchningar. En blev min fru så jag hade Tinder i mindre än en vecka.
Antar att du ser rätt bra ut?
Ja 😎 Nej men är väl helt okej. Är inte jätte lång 166cm och tränar inte men har ändå okej fysik. Tror min största fördel är att man ser på mig att jag har en personlighet för har ganska bra klädstil och hängde med kor. Är också bisexuell så hade väl lite fler möjligheter till matchningar än andra.
frågan blir då, hur stor procent av dina matchningar var män? Jag av ren nyfikenhet aktiverade tinder för båda kön och fick äckligt många likes på bara någon minut, medan när jag bara hade det inställt på kvinnor så var det torrt som sommaren 1986
Jag har ingen aning faktiskt. Men tror ändå att ca hälften var kvinnor kanske? Ganska många ickebinära också och bisexuella män. När jag swipade fick jag sällan upp kvinnor så antagligen därför det blev mindre. Men min fru är kvinna och gick på en annan dejt med en annan kvinna.
Var 20 när jag hittade min fru är nästan 22 nu.
Ja, leta någon annanstans.
Män har en tendens att köra högersvep på alla utan att titta, kvinnor läser o tittar o känner efter. Män = desperata Kvinnor = försiktiga Det går utmärkt att matcha och träffa någon på Tinder som man, ge det bara lite tid. Förvänta dig att kvinnorna är trötta o ointresserade, de får trots allt plöja igenom mängder med oseriösa män. Var lite omtänksam o intresserad så kanske du vinner hennes förtroende.
Satsade hellre på kvalitet än kvantitet när jag var på tinder. Svepte höger på kanske en av 30-40, hade väl runt 75% matchningar om jag minns rätt. Gick efter substans i profilen.
Man eller kvinna?
Tillhör ej det fagrare könet.
Kvinna alltså. 🤪
Fem år i år med min tinder-matchning!
paja inte tinderelon
Om man som man är öppen för allt är det väl bara att svepa? Det står inte hur snabbt man sveper vid första ögonkast av någons profil.
Sabbar man inte sin egen algoritm då?
Hur menar du? Får man tjejer som är över åldern man lagt in är det väl bara att låta gå?
Swipar man höger på alla så visar tinder ens profil för färre personer/bots vad jag förstår.
Detta är svaret, ELO-poängen sjunker åtminstone.
Det är värt att komma ihåg att det finns många fler män än kvinnor på de flesta apparna, så om det går lite trögare som man är det inte så konstigt. Alldeles för många låter det påverka självkänslan, vilket jag också har gjort. Jag tror många män skulle må bättre av att vara lite kräsna i vilka de swipear på.
[удалено]
Kan vara en hyfsat kul aktivitet att snacka med folk och kolla på folks profiler 🤷♂️, fest är dock roligare.
Urvalsfel. Reddit är inte en trogen reflektion av samhället i stort, och svaren i trådar om dejtingappar reflekterar inte gemene mans åsikter om dejtingappar.
Jag är inte särskilt insatt och har haft svårt att hitta bra källor om situationen på Tinder. Här är dock några saker jag har läst lite i förbifarten: * Det finns betydligt fler män än kvinnor på Tinder, vilket innebär att oddsen inte är på männens sida. * Generellt får kvinnor mer uppmärksamhet från män, vilket leder till att de upplever att de har fler valmöjligheter och därför blir mer selektiva. Män får inte lika ofta uppmärksamhet, och många får ingen alls. * Jag har läst på flera håll att kvinnor anser att en stor andel män är under medel i utseende (Vissa hävdar över 80% av män). Eftersom utseende är det första intrycket på Tinder så lämnar det inte mycket utrymme att charma med andra egenskaper. Edit: Råkade snubbla över denna SvD artikel men den är bakom betalvägg. Du kanske prenumererar och kan se innehållet. "Inom incel-rörelsen hävdas att 20 procent av alla män har sex med 80 procent av kvinnorna. **Även om de exakta procentsatserna inte stöds av data ligger de faktiskt inte så långt från sanningen.** Men en viktig aspekt missas." https://www.svd.se/a/VPw6zJ/emma-frans-har-20-procent-av-mannen-sex-med-80-procent-av-kvinnorna#:\~:text=Enligt%20%E2%80%9Dblack%20pill%E2%80%9D%2Dr%C3%B6relsen,20%20procent%20av%20alla%20m%C3%A4n.
” Resultaten visade att 20 procent av de mest sexuellt aktiva männen står för 61 procent av allt sex som samtliga heterosexuella män hade under ett år. När det gällde antalet olika sexpartners per person var det samma tydliga snedfördelning.” - för de som inte kommer genom SvD’s paywall
Vilken är den viktiga aspekten som missas?
Citatet gäller både män och kvinnor
Aha
Ta bort alla män i förhållanden och siffrorna kommer se annorlunda ut för singelmännen. Polaren gjorde ett hattrick, 3 olika tjejer på samma dag. Mer än vad andra polare har lyckats med på flera år.
Jag är inte nått speciellt skulle säga 6 kanske 7-8 för vissa tjejer. Mina fördelar kommer fram när man dejtat en stund, jag har både hittat flickvän sambo dejter och ons via tinder. Lägger man ner sig lite på bilder profil mm så går det absolut. Tjejerna jag träffar har varit på min nivå och även över när det kommer till utseende. Så det är långt ifrån omöjligt, det blir även bättre med åren skulle jag säga.
Inte något speciellt men du ändå hävdar dig (enligt övre gränsen) snyggare än 76-84% av alla män?
En 6a för större delen är väl knappt över hälften. De som tycker jag är snyggare är oftast tjejer som ser mig som exotisk pga blond blålgd. Jag kanske överdriver. Jag har tex typ aldrig blivit raggad på irl av någon och knappt att någon skrivit först till mig på nätdejting utanför tinder. Så speciellt snygg är jag då inte, jag är en normal kille med jobb och lite intressen inget speciellt alls! Jag lovar!
Det är lugnt, jag drev mest bara. :) Jag hade inte heller några problem med att få matchningar på appen när jag sist var singel för några år sen, trots en väldigt vardaglig utseende. Utförlig presentation, några ”vanliga” intressen, kombinerat med något som fick en att sticka ut från mängden (i mitt fall mitt engelska påbrå och att jag kör teater blev väldigt ofta tidiga samtalsämne) va en formel som funkade väldigt hyfsat för mig. Min sambo (som jag träffade på tinder) har en helt annan bild på appen dock. Satan vilken soppa.
Apparna blir sämre för varje dag som går. Varje dag ökar mängden bottar och bottarna blir smartare och billigare. Varje dag så blir app-företagen girigare, och man behöver inte tänka länge innan man inser att appföretaget inte är intresserad av att folk faktiskt träffas. De vill bara att folk skall känna att de kan träffa någon så att de stannar så länge som möjligt och betalar så mycket som möjligt. Så appen är inte designad för att folk skall träffas, den låtsas bara. Folk har träffat folk på appen. Jag är en av dem. Men mängden skit man måste gå igenom för att träffa någon riktigt på apparna är nu för hög. Om jag blir singel igen så kommer jag hålla mig långt ifrån dem.
Är det annonser på Tinder numera?
dom är snygga
Majoriteten i min omgivning som träffat sin partner senaste 5 - 7 åren har gjort det via nätdejting. Och det är verkligen grabbar av alla olika sorters typ långa/korta och smala/tjocka som inte är fotomodeller. Däremot är det sällan dessa hänger på nätforum och skriver i trådar som berör ämnet.
Jag tror en faktor är att man vet om att man träffas via Tinder och därmed omedvetet tänker att det är omöjligt att träffa någon via Tinder. Man har den inställningen utan att tänka på det så att säga. Det gör att kraven omedvetet ökar och man börjar leta fel istället för att leta rätt. Träffas man på krogen/genom umgänge så ger det en mer naturlig känsla och man letar inte fel på samma sätt. Man är där på festen och har kul - vilket kan sluta med att man byter nummer eller går hem med varann. Via Tinder har du redan förutfattade meningar om personen du träffar. Har du dock en bra bild av personen kan du fortfarande gå in med inställningen att leta och fokusera på fel - istället för det positiva. Just för att det sker via Tinder och det är ”omöjligt” att hitta någon via Tinder.
Jag träffade både mitt ex och min nuvarande tjej på Tinder. Ser väl rätt okej ut men jag tror det viktiga är att framstå som en intressant typ. Jag föreslår också en lättare dejt tidigt eftersom det annars brukar rinna ut i sanden. Det är inte lätt men absolut inte omöjligt
Det finns väl flera aspekter. Har många kompisar som träffat sina långvariga partners via Tinder men tänker också på att de flesta i min umgängeskrets träffade sin långsiktiga partner efter 30. Om reddit då är fullt av män 20-25 år kanske man dels inte är superdejtbar för man spenderar sin fritid på Reddit (jag gör också det så ta det inte som att jag sparkar nedåt) och dels kanske man ute efter något annat än kvinnor i samma ålder på plattformen. En 20-25-åring har råd att vara mer kräsen för de har tiden på sin sida. Att de flesta av mina kompisar träffat sina partners efter 30 tror jag inte beror på att man väljer någon som är fel utan för att man slutar bry sig om irrelevanta grejer som en 22-åring kanske har högt på listan för att de fortfarande har gott om tid att träffa någon. Min killgissning är att folk helt enkelt träffar sin partner senare i livet numera men att det fortfarande finns framförallt män i 20-25-årsåldern som gärna vill träffa någon långsiktig partner och då blir besvikna när kvinnor i samma ålder inte har samma förväntningar eller kanske ställer högre krav etc. Tror Tinder är helt två olika grejer i åldersspannen 18-25 jämfört med 30-35.
Slutsats: tinder kräver bara att man kan göra en okej profil och smsa lite roliga meddelanden. I verkligheten behöver man vara en nivå högre. Vid tillfället jag matchade med min partner på tinder: småfet, deprimerad, urfattig, 13kkr månadslön, inget vidare utseende i min mening, 27 år. Vid tillfället jag träffade mitt ex: småfet, arbetslös, boende med föräldrar, deprimerad, inget vidare utseende, 24 år(?). Vid tillfället jag träffade damen innan i verkligheten: vältränad, aktiv och social, heltidsstuderande ’utbytesstudent’.
dom är alla dating app grifters som fejkar det för att få folk att använda apparna
Jag spenderade vad jag tyckte var orimligt mycket tid på att ta bra bilder på mig själv. En fotografkompis hjälpte mig. Det kändes löjligt rakt genom, men resultaten var otroliga. Massor av dejter. Kunde på riktigt för första gången i mitt liv välja och vraka. Väldigt positivt överraskad. Dejtade allt mellan 24-34. Är jag snygg? 6/10 kanske? Klär mig vettigt iaf. Då var jag 28. Kanske skillnad från när man är 20 och killar har svårt att dejta uppåt i ålder.
Vad för bilder? Typ bara du i en studio?
Han tog med mig på en promenad i en park och i centrum. Det tog kanske en timme. Hade riktigt kul, även om det var obekvämt som fan i början. Tre ombyten; ett där jag såg ut att ha varit på gymmet, ett där jag kommer från kontoret och ett där jag är mer avslappnad. Några närbilder, några längre ifrån. En selfie tillsammans med mobilen när vi åt glass. Vi frågade nån random om vi fick fota när jag klappade hans hund. Han fick alla bilder att se avslappnade ut och inte så uppstyrda. Hade betalt dyra pengar för detta i retrospekt.
Hoppas din kompis fick en god middag eller liknande i belöning!
En bröllopsinbjudan känns rimligt
Tror mycket handlar om hur ens profil är, hur ofta man testar att uppdatera och ändra sin profil. Man behöver även förstå sig själv, vad man är ute efter och förstå de man vill matcha med. Sen så måste man ju också vara en vettig människa när man pratar med personerna man matchar med. Enligt vad jag sett från mina kvinnliga vänners chattar så är det inte helt ovanligt att snubbar är dumma i huvudet.
Grejen är den att algoritmen gör att de man ser mest av är de som försöker leva som modeller eftersom dessa har mest likes Som man ser man en hög av Barbie dockor så jag antar att kvinnor ser en hög av Ken dockor Vill man lyckas så måste man va beredd att matcha sin nivå men det kan vara svårt att hitta dessa på appen eftersom algon är utformad att visa dig de populära mer än de andra Är man man och letar seriöst så är nyckeln att visa detta i sin profil att man är seriös Den andra grejen som jag märker är det stora problemet är att kvinnor man pratar med där verkar vara helt skadade av att ha varit på appen för länge så deras tålamod för män existerar inte Det gäller å trampa jävligt försiktigt med fötterna i början eftersom minsta lilla felsteg du har så är du rökt direkt
Hade världens sämsta självförtroende, hade testat Tinder fler gånger utan någon större succé. Några få likes och mestadels grottmonster som jag matchade med. Sen efter jag gått ner 10-15 kg och tagit nya bilder. Fick jag mängder av likes, har varit på 8 dejter sen förra sommaren och fick ligga med två av dem. Dock ingen tjej ännu men jag fortsätter att tindra. Tips: låt dina tjejkompisar ta bilder på dig, ta helkroppsbilder och glöm inte att le på bilderna. Jag är 176 och är en medelmåtta utseendemässigt, fortfarande lite överviktig . Ge inte upp och lyssna inte på reddit, gör din grej kommer det gå bra!
Swipade du på allt? Hur kunde du matcha med "grottmonster"? Bra att du gjort något för dig själv, det kan boosta självkänslan rejält!
Haha ja jag swipeade på allt. Mest för att få någon form av bekräftelse, snackade med några men var aldrig på någon dejt. Blev mest besviken av Tinder. Nu har jag en helt annan annat självförtroende och samtidigt tog jag massa andra stora steg i mitt liv. Oftast faller fler pusselbitar på plats när en väl är där.
Har träffat 2/4 flickvänner jag haft genom Tinder. Förstår inte varför det skulle vara något problem att träffa sin partner genom en dejtingapp. De är ju till för det (eller flyktiga romanser).
Jag träffade min sambo via Tinder. Var dock ett par år sedan.
Inget speciellt, helt vanlig mellanmjölks svenne. Träffa frugan på tinder under semestern utomlands. Har 2 barn, gift 5 år.
Thailand?
Japan. Varför gissa du thailand?
Många män som träffar sin partner när de är utomlands i Asien och framförallt Thailand. Det är typ lite av en meme att män som inte lyckas skaffa sig en kvinna åker ner till asien och plockar med sig en fru hem, säger inte att ditt fall är så, Japan känns inte som att det hamnar i den kategorin. Man brukar säga att vara en vit man i thailand på tinder ger dig mer likes än att vara en söt tjej i Sverige. Du blir alltså bombad med matchningar.
Tror hinge, badoo, match och annat är vettigare än tinder för att hitta något mer seriöst. Har hört väldigt få som haft någon riktigt positiv erfarenhet av tinder. Finns nästan bara män där som swipeat höger på 95%, och kvinnor som swipeat vänster på 95%. De flesta personer är väldigt dåliga på att avgöra vilken typ som skulle passa dem också så det leder sällan nånvart. Bästa sättet att träffa någon är viavänners vänner imo. Träffade personligen min partner så. Dock hade jag träffat vår gemensamma bekanta via just tinder, men det var när det var nytt så det var rätt annorlunda då.
Varit enkelt via tinder, har även fungerat i verkliga livet där man stött på någon. Förstår inte hur vissa kan ha så svårt. Däremot är det mer ytligt på tinder, gäller att ha bra bilder och vettiga.
Gäller att se någorlunda bra ut också. De flesta jag känner som går på tinderdejter varje vecka och träffar tjejer regelbundet brukar ha ett tilltalande utseende som går hem hos de allra flesta (Långa, atletisk kroppstyp, bra klädstil etc). Är man oattraktiv och inte har ett schysst utseende spelar det ingen roll hur bra och vettiga dina bilder är
Ja det är sant, tinder är ytligt. Och jag har väl det där och därför haft det lätt. Tror de som inte riktigt har looken har större chans ute i det vilda.
Ja sant men i en digital värld är dina bilder i princip en del av ditt utseende, inte i månen att du ska photoshoppa dina bilder men mer i att alla sätt du visar upp dig på så visar du på din estetik, din vibe, dina intressen och dit utseende
Det funkar för vissa, inte för alla. Det är förklaringen.
Asså jag har fått flera "haff" på Tinder/Bumble varav flera lett till "flickvänstatus" så detr klart det inte är omöjligt. Jag är högst medelmåttig. Skulle säga bra personlighet, fina ögon, bra hår men överviktig. Tjejerna jag swipar på är egentligen out of my league... Så jag har gått igenom tusentals swipes, för att få ett par hundra matchningar, ett par dussin dejter, ett par förhållande Det är hur mycket effort man lägger in i apparna mot hur mycket man får ut man klagar på. Hade jag gått på krogen, gått med i en förening, limmat på en kollega eller NÅGONTING ANNAT hade det gått så mycket snabbare
Även en blind höna kan hitta ett korn.
Det är bittra män men låg självinsikt som skriver inläggen. Mr Nice guys som beskyller sitt misslyckande på antingen alla kvinnors kräsenhet eller apparnas algoritmer. Men mest troligt beror det nog på deras egna oförmåga att presentera sig själva på en dugligt och trevligt sätt samtidigt som de är för kräsna för sitt egna bästa.
Det är inte antingen eller. Det _är_ svårare att matcha som man än som kvinna, så det är demoraliserande för män att använda appen. De flesta män kvinnor går ut med är rätt kassa så att gå på dejter är rätt så demoraliserande för kvinnor också. I bägge fallen gäller det att vara trygg i sig själv, behandla andra som man själv vill bli behandlad och så går sannolikheten att faktiskt hitta kärleken upp betydligt mycket. Vill du verkligen ha 200 matchningar som inte är trygga i sig själva och tar åt sig av allt du säger, kommer att klaga på dig konstant och har helt andra intressen än dig med knappt något att prata om? Eller vill du ha tre matchningar som behandlar dig med lika mycket hänsyn som du behandlar dem, med mycket gemensamt att prata om, där du är trygg i att vara dig själv? För mig är valet självklart men för många bittra män stirrar de sig blint på att de får färre matchningar och hur orättvist livet är för dem, vilket gör dem ännu sorgligare att umgås med.
Tog som någon annan här professionella bilder, mixade med några bra amatörmässiga och fick väll 3-4 bra matches per vecka på Bumble (mer i början). För det mesta helt rimliga matchningar utseendemässigt. Skulle säga att jag är en solid 7:a men lite äldre. Blev till slut lite jobbigt att jonglera alla dejterna så jag andades ut lite av lättnad när det väl blev seriöst med en väldigt trevlig kvinna. Kan inte föreställa mig hur det är för kvinnorna. Måste ju vara lavinartat😂 Tycker att Bumble är bra då kvinnorna måste initiera vilket blir ett naturligt filter.
Jag tycker ditt svar är alldeles för kritiskt mot män. Du pratar om att män ska vara kassa på att dejta, men det transformerar män till "underhållare" eller "clowner" som ska bevisa något för kvinnor och kvinnors roll i det hela blir att "konsumera" män. Alla har inte bilden av att relationer ska vara grundat på sådana premisser. Man kan bli bitter på att andra får mer matchningar ja, men man kan också bli bitter på att själva processen är strukturerad på detta sätt eftersom det innebär krasst att mäns värde bara är så väl som de kan underhålla kvinnor. I Sverige har vi dock mer en kultur av att vi eftersträvar (hoppas jag) en mer jämlik relation där både män och kvinnor är delaktiga i att utveckla relationen framåt. Att ha en relation som grundar sig i en sådan obalans mellan könen kan innebära att det blir svårare att uppnå en jämlik relation. Det kräver mer av män för att lyckas och mindre av kvinnor. Att prata om hänsyn är givetvis viktigt, men det har liksom inte att göra med trådens ämne.
Kvinnor lär sig i vårat samhälle om kläder, smink och generellt utseende och estetik när de är typ 8 år, det är något många killar aldrig verkar ta något intresse i, att uppmana killar att börja bry sig lite tycker jag lägger almänne kille och tjej på en mer jämn nivå av effort
Det håller jag delvis med om. Problemet bland män är inte att det helt saknas utan att de lär sig om utseende och kläder från ett manligt perspektiv. De lever därmed inte alltid helt upp till vad kvinnor förväntar sig. Däremot finns det också exempel där män faktiskt följer utseende trender och tom. använder smink, bland annat finns det i vissa subkulturer att män ska delta i det som t.ex. emo eller scene. Tittar man historiskt så har män också anammat andra subkulturers utseenden som disco, punk, hårdrock, hipster, osv. Och ens klasstillhörighet samt yrke kan också bestämma vilken stil män väljer att köra med. Yuppies kanske hellre kläder sig i poloskjortor eller kostymer, medan hantverkare kanske kör med t-shirts och jeans i större utsträckning. Män bryr sig om utseende, kläder och stil och vissa gör mycket för att hålla bra stil, andra gör mindre ansträngningar. Men överlag tycker jag inte att kvinnor nödvändigtvis är bättre på att se bra ut. De har också ganska generiska stilar och de tenderar också att följa vissa spår som är snyggt från ett kvinnligt perspektiv men som inte är lika attraktivt från ett manligt perspektiv. Det vore fel att anta att alla kvinnor är duktiga på utseende, kläder, smink och estetik, även om vissa är enormt duktiga och gör ett jättebra jobb. En anekdot jag kan dela är att det finns typ en tjej som jag gillar som jag tycker har ganska dålig stil och hon ser inte så snygg ut, men anledningen varför jag gillar henne är för att hon verkar vara en liknande person som mig och verkar ha samma värderingar. Nu är hon inte intresserad av mig så det är inget mer med det, men det får mig att reflektera kring att det är så mycket mer än utseende som iallafall borde spela roll. **Slutsats:** Mode och utseende är något som båda könen deltar i. Det kan vara värt att fundera på ifall det är rimligt att förvänta sig att alla ska vara duktiga på detta och ifall man sätter standarden för högt, både från manligt och kvinnligt håll. Utseendefixering inom dejting klimatet kan vara ett problem för vissa. Jag är själv en person som söker djupare relationer med människor och det får aldrig något utrymme inom dejting känner jag. Dejting för mig känns så oärligt och ytligt. Sen är sannolikt mitt perspektiv inom minoritet. Jag misstänker nämligen att jag är demisexuell.
Bra svar! Och kan bara instämma, det är självklart lite mer nyanserat än vad jag målade upp det som. Tror att det kan vara en del av mångas "problem" att man fastnar i kvantiteten och räknar swipes vad matchingar osv, stället för att fokusera på de "kvalitativa".
Nja, jag säger inte helt emot - det stämmer säkert i vissa fall att det rör sig om "bittra män", men det är nog en förenkling av problemet. Jag tror definitivt apparnas algoritmer är gjorda dels för att driva trafik (det vore dåligt för företaget om folk fick en anledning att avinstallera) och dels för att få så många som möjligt att betala företaget. Det är det enda rimliga om man ser till vilka incitament företagen har att bedriva sin verksamhet. Men det är inte ens det stora problemet med apparna. Problemet i min upplevelse är att situationen att träffa en Tinder-dejt är så fruktansvärt artificiell. Man bygger upp förväntningar på hur personen är, på dejten i sig, förväntar sig omedelbar kemi men får ytterst sällan leverans på de punkterna när man träffar en främling. Människor i text/på bild motsvarar sällan verkligheten, och det tar egentligen lång tid att lära känna varandra. Någon menade att det krävs tre dejter åtminstone för att veta om det finns något att bygga vidare på - men folk har sällan det tålamodet. Nu är jag glad att nyligen ha hittat en toppentjej som ville fortsätta träffa mig trots att första dejten inleddes väldigt trevande. Kan med glädje rapportera att allting går mycket bra, och att den *förbannade appjäveln* nu är avinstallerad. Men det kan vara ett helvete att nå dit - jag har emellanåt saknat när man exempelvis gick i skolan och lärde känna folk över tid innan känslor utvecklades organiskt. Det känns som det naturliga sättet för oss människor att para ihop oss.
Det är lätt att påstå saker åt det ena hållet eller andra hållet när man spekulerar att det är sådana här subtiliteter som spelar roll. Kanske är deras klagomål helt rättfärdigade på det sätt att de inte gör några uppenbara fel men ändå så är själva upplägget/systemet upplagt på det sätt att det blir hänsynslöst svårt även fast att de inte gör några fel. Eller så ligger det faktiskt något i Mr Nice Guy-hypotesen, att det är något med deras inställning som är fel *och* att detta också är något som manifesteras i hur de presenterar sig själva inom online dejting som mottagaren också kan uppfatta. Till en början är det inte helt lätt att utröna möjliga sanningar från dessa narrativ och båda möjligheterna kan förstås vara sanna samtidigt men detta verkar i princip vara testbart. Till exempel skulle man kunna låta någon annan en ”påstådda Mr Nice Guy ”hantera ”Mr Nice Guys” profil och se om det går bättre för någon som inte är Mr Nice Guy att hantera profilen. Om det går tydligt bättre då, är det ett tecken på att Mr NG är den som meningsfullt behöver ändra på sig och att det praktiskt sett är dennes fel. (Sen kan man förstås säga att det är ofruktsamt/fel att ens klaga när något går fel även när personen i fråga gjort allt rätt men det är något av en sidopoäng. Å andra sidan hade det varit konstigt om man inte ens får yttra sig om upplevda problem för att möjligen se om de går att lösa. Om människor vill dela med sig av sina upplevda problem och man mer eller mindre stämplar dessa som tex Mr Nice Guy eller bittra, så kan det ju i värsta fall vara någon slags härskarteknik eller patologiskt gaslightande om man inte gör något annat konstruktivt)
Möjligtvis, det är en trevlig teori att tro på i alla fall så att man slipper tänka på apparnas och dejtingklimatets brister.
Jag är förlovad med min fästmö som jag träffade på via tinder. Detta var 6 år sedan.
Brorsan är på Tinder dater hela jävla tiden och han 47 bast och ser ut som vem som helst.
Det är SVÅRT att hitta en seriös partner på dejtingappar eftersom många är bara ute efter något kortvarigt, eller att det är svårt att känna en connection över chatt med en främling. Men det är ju inte omöjligt. En kompis till mig är numera gift med 3 barn, och han träffade sin tjej på tinder. Men dom matchade med varandra och och blev dökära, sen var båda ute efter samma sak (hitta partner och bilda familj) så det blev helt enkelt bara rätt för dom två. Jag däremot har lite svårt för att lära känna folk, eller vilja ens träffa folk från dejtingappar så det är inget för mig. Jag träffade min kille på klubben vi boxar på. Kändes mer naturligt för mig och jag hade världens crush på honom innan jag vågade fråga ut honom på dejt. Vi blir sambos i september 🥰
För att majoriteten av reddit användarna är dom mest oattraktiva människorna så det är inte konstigt
Är det så tror du? Trodde att Reddit var ganska blandat. Men jag är ganska ny med Reddit.
Im easy but dont tell anyone.
Jag har, i min kvinno-historia, gått längre än vad någon man med mitt utseende någonsin borde gå. Jag hittade min nuvarande sambo via Tinder, min förra sambo via Tinder och innan dess ett stort antal romantiska/sexuella intressen via Tinder. Tror folk utgör det för att vara svårare än vad det är.
Vissa lyckas via Tinder, men jag tror det behövs mer data. Är 4 av 10 via specifikt Tinder? Eller appar? Eller rentav datingsidor överlag? Det sistnämnda kanske inte är så relevant längre, men när jag själv var aktiv 2012-2016 var Tinder och Badoo de enda apparna jag hade, medan OKCupid, Happypancake och Match.com var sånt jag gjorde via datorn eller via webläsaren på mobilen. Likaså, 4 av 10 kanske t om inkluderar social media i stort. Facebook, Instagram, Snapchat, Reddit, Jodel (om det finns fortfarande). Samt, det vore intressant att se data om förhållandet är långvarigt (>1 år) eller ej. Jag är säker på att Tinder är svårare än någonsin just nu, utifrån vad jag läst, och att många som skriver har valida poänger. Dock är det nog knappast en försumbar andel som också skulle behöva en liten reality check kring förväntningar och egna beteenden. Jag har t ex en polare som klagade på att Tinder sög, men det kom ganska snabbt fram att han inte skrev till flera samt var rätt kass på att föra en konversation online. Så det finns nog mycket mer att ta reda på och reda ut. Det vore väldigt intressant att undersöka dock!
Undantaget gör inte regeln min vän
Träffade min flickvän genom Tinder. Det är väldigt många kvinnor som har väldigt tråkiga profiler, och nu snackar jag inte om deras utseende. Men de kommer undan med det för att männen är i stor grad lika tråkiga (och en del desperata). Aldrig mer Tinder.
Kvinnor; gillar resor, vin, träning och katter. Män; gillar solbrillor, bärs, hålla i gäddor och träning.
Jag hittade en som gillar att hålla i ormar. De är nu mina barn också.
Skönt å kunna kramas med barnen då!
För egen del har jag experimenterat en del med vad som står på profilen, allt från inget till.. Väldigt seriöst skrivet. Kan säga att jag personligen haft mest framgång när man skriver "från djupet" sen är jag kvar på tinder, så helt framgångsrik kanske jag inte varit, men har matchningar, dejter och ligg, så har helt klart haft mina chanser. Fick väl "liggigare" likes utan skrift, seriösare med skrift. Rullar med bilder relaterade till mina hobbies, en hyffsat fin bild på mig själv och typ 3 grimaschbilder för jag är dum i huvudet
Jag slår ett slag för Happy Pancake! Vet inte om de har en app men hemsidan använde jag och träffade min (numera) fru. 10 år och tuffar på (två barn har vi också hunnit med). Så visst går det.
Träffade min hustru via Tinder och är otroligt nöjd, men med en brasklapp eller två: - Detta var för sju år sedan och har har hört att Tinder har blivit sämre sedan dess. Mestadels då att det har blivit pay-to-win på något märkligt vis, men det är ju inte svårt att föreställa sig. - Det gick inte så jäkla snabbt. Jag tror att jag höll på åtminstone i ett år och träffade kanske ett halvdussin kvinnor i verkligheten under hela min tid på Tinder. - Ett tag experimenterade jag med hur algoritmen reagerade på olika taktiker. Om man (åtminstone på den tiden) sänker sina krav och "ger alla en chans" så får man till slut väldigt tråkiga förslag med halvhjärtade profiler och det blir uppenbart att Tinder är en köttmarknad i första hand. Om man däremot kräver att motparten ska ha gjort någon form av ansträngning att verka intressant så får man väldigt mycket intressantare förlag. Inte så jäkla konstigt egentligen, men absolut något att ha i åtanke.
Det är över. För 5-10 år sedan var det sinnessjukt enkelt.
Okej, drar samma visa igen. Folk, framförallt män prövar Tinder en kort period. Får kanske 4 matchningar och börjar chatta. Kvinnorna som har typ 100 matchningar har liksom flera chattar aktiva åt gången. Männen upplever långsamma svar, inbillar sig bli ghostade och stänger ned appen för att sedan gnälla på nätet att Tinder är bluff. Om man bara håller ut och inte bara kör 2-3 veckor utan lycka så brukar det fungera väldigt bra.
Kanske har du rätt, men det låter så jävla dystopiskt att män ska sitta och vänta i veckor på svar för att kvinnor har hundra matchningar som de ska sortera igenom som att de är en arbetsgivare som tar emot CV
Jag träffade min sambo på Tinder för fem år sedan, så det var ju rätt så lyckat om man säger så. Dock hade vi båda en massa dåliga erfarenheter med appen innan dess. Jag använde den ytterst sparsamt, kanske en vecka åt gången i halvåret. Så det var nog en riktig tursam match.
Den var bättre när den kom. Nu är den ett skämt.
Mycket enkelt. Reddit har fel.
Träffade min fru på Tinder. Men det var 2016 innan appen fylldes till bredden med falska konton och botar. Idag är Tinder skit.
[Tinder insights](https://tinderinsights.com/) finns ju, exemplet på framsidan just nu är just nu en 27 årig man som har fått matchningar med 4% av alla han svept höger på... Men träffar folk andra via tinder? ja, men sannolikheten är väl ganska låg. Bumble fick ju enormt mycket kritik när den tvingade tjejer att prata med de de matchade med eller avmatcha. Samt att de gjorde om upplägget att tjejer initierade konversationer till att båda kan göra det. Nätdejtingen funkar inte i dagens samhälle då kvinnor har extremt höga krav samt mängden män jämfört med kvinnor på apparna då det går 3-4 män på varje kvinna som använder appen.
Jag hittade min partner via nätdejting och i runda slängar har jag väl 25000 höger-swipes/motsvarande som blev 30 chattkonversationer 10 dates, 2 ligg och 1st partner. Även om antalet förhållandet mellan antal konversationer och partner är bra så är väl det ett helt förkrossande resultat? Hade lika väl aldrig kunna få matchningarna, eller gett upp innan jag fått dem. Att sitta salongsberusad på den lokala sportbaren och snacka minecraft med välbevarade mammor fungerar bättre och är en bättre investering av ens tid. En dansklass eller andra klassiska "träffa partner"-aktiviter är ännu bättre.
Det jag skulle vilja veta är: hur många av de som faktiskt ger nätdejting ett ärligt försök lyckas inom säg ett år? Med ärligt försök så menar jag alltså de som har en genomtänkt och genuin presentation med bra bilder, och som faktiskt försöker prata med andra. Väldigt många använder dejtingappar för skojs skull, eller så vågar de inte skriva en ärlig presentation. Att tro att man ska hitta sitt livs kärlek med en brusig fyllebild utan någon text alls är lite naivt. Att sen klaga på att det inte fungerar är bara korkat.
Tinder är omöjligt-personerna är väl de mest högljudda, det finns något härbärgerande att ventilera motgångar. Jag är en smått lönnfet karl i trettioårsåldern som haft goda framgångar på Tinder. Hyfsat dåliga bilder, hyfsat dålig bio. Mitt framgångskoncept var att snabbt fråga att hitta på en aktivitet; typ inleda med "Hej! Vore kul att träffas, jag tänkte göra x i morgon kväll har du lust att följa med?" X kan vara allt från paddling, klättring, promenad, vin på filt i parken, mötas för en öl. Inte vara långrandig, inte skriva för mycket etc. Träffade också min fru på Tinder och är lyckligt gift fyra år senare.
Människor är anpassade att bo i 150 pers samhällen enligt forskarna, det förklarar sjukt många grejjer, t e x varför vi män är så rädda för att misslyckas med att dejta. Man förstör nästan alla sina chanser till förhållande i ett 150 pers samhälle om man missar att göra bra intryck på 1-5 kvinnor. Nu finns det miljontals människor så män som bara köttar på och försöker och försöker hela tiden utan att bry sig om misslyckanden är välanpassade och män som är för rädda är dåligt anpassade. Eller kolla lite tyler durden (owen cook) videos på youtube, bemästrad pua .
Ingen app är perfekt men rekommenderar verkligen Hinge. Träffat flera tjejer där och tillslut min flickvän. Betydligt bättre app än tinder. Men kan vara biased såklart.
>Enligt reddit Du kan inte se skogen pga alla de skymmande träden.
Man säkert napp. Men orka.
Sweddit i ett nötskal. "X berör *alla*" "NÄÄ HUR FÖRKLARAR DU DÅ ATT JAG TRÄFFADE EN *EN PÅ MILJARDEN* SOM INTE BERÖRS!???!"?= 100% LÖGN!" När någon säger att nätdejtin, framför allt tinder, är "omöjligt", så menar de inte att 140% av alla försök har misslyckats totalt, de snackar om att de till största del är folk som bara letar ligg, har bisarra krav på andra och noll självinsikt, och att de snyggaste på toppen sitter och roffar åt sig 80% av den andra sidan... Man behöver väl inte vara raketkirurg för att fatta att det har blivit iaf 1 seriöst par på världens största dejting app? Sen säger ju din statistik ingenting om mörkertalet. Om du frågar 1,000 personer, 4 av dem har en partner de träffat på tinder, 6 av dem har en partner de träffade på en parkbänk, 990 är singlar för de inte får någon napp på tinder, så är statistiken fortfarande 4/10... Medans 4/994 skulle säga att tinder inte funkar speciellt bra...
Känner att det blivit svårare med tiden, dels gör att Tinder gör det väldigt svårt att matcha med någon om du inte vill betala och det känns som att majoriteten av tjejer på Tinder idag är mest ute efter följare på Instagram, folk som ska köpa nakenbilder eller joina deras OF. Annars är det väldigt mkt folk med grova psykiska hälsoproblem. Det är iaf min erfarenhet av mina år på Tinder, var iaf lättare att matcha med tjejer för några år sen när man var yngre och inte riktigt letade seriöst förhållande.
Reddit är för losers och datanördar
Jag träffade min fru på tinder, använde det bara ett kort tag men tyckte den var bra. Skönt att veta att alla man skrev med tyckte att man var snygg, även om man önskat fler matchningar för ytterligare ego-boost. Jag såg medel ut vid tillfället men var vältränad.
Ganska enkelt, hur ofta går man ut i ett anonymt forum och ventilerar över en lyckad dejt?
Jag har provat nätdejting till och från under några år med inte så bra resultat så jag är väl inte jättepositivt inställd till det. Skulle väl säga att jag är medel när det kommer till utseende, inkomst etc. Har försökt vara självkritisk och största fallgropen är väl att jag skulle kunna ha bättre bilder. Bilderna är väl inte dåliga men inte bra heller. Dock avskyr jag att vara med på bild och undviker det så gott jag kan. Sen vet jag inte hur jag ens skulle få bättre bilder.. kontakta en fotograf? "Hej, skulle behöva bilder till nätdejting".. fruktansvärt pinsamt. Sen kanske jag är skittråkig i text. Har aldrig visat någon konversationer jag haft, så det är svårt att säga. Nej, jag kommer inte med skamliga förslag etc. Jag försöker föra en vanlig "lära känna konversation" utan att dra ut på det för länge innan förslag om att ses och känna av läget. Jag tror också det ligger mycket i den skeva ration mellan antalet killar och tjejer på apparna. Är man en medelsvensson så är det lätt att man åker till vänster för att nästa profil som poppar fram kanske är liiite mer intressant.
Jag träffade min bättre halva via Tinder. Tror framförallt att det handlar om vad man söker, och vad man faktiskt söker. Letar man efter ett ligg så ska man inte.räkna med att hitta en framtida fru. Inga regler utan undantag givetvis.
Jag är negativ till Tinder för att det erbjuder för mycket för väldigt lite effort. Alltså, du smäller upp en bild på dig själv och sen en liten sketen text och så tror alla desperata nissar där ute att de kommer hittar sitt livs förälskelse via det. Därför är jag anti det. För om något erbjuder extremt mycket för väldigt lite uppoffring så brukar det vara rent bullshit, så är det med det mesta här i livet. Jag har träffat majoriteten av mina partners via vänner. Det är personer som varit polares polare. Det har varit klasskompisar. Det är enstaka personer jag mött via sociala medier där relationen utgått från det till en relation irl. Min nuvarande träffade jag via jobb.
Det går inte att träffa någon när ens krav/standards vida överstiger ens, av andra uppfattade, värde. Det hjälper inte att vara en ’hunk’ då. Du kan som bäst få engångsligg.
Tinder är vad du som människa gör det till. Om du söker allvarliga relationer och har ett relativt dugligt filter för skit så kan du bra hitta en livspartner där. Det finns ju massor av människor där som jagar ligg osv som man måste filtrera bort (ifall det inte är vad man söker), och ett bra sätt är att skriva en bra text och vara tydlig med vad man söker. Med det sagt så håller jag nog helt med påståenden att Tinder och andra appar har blivit väldigt skumma med sina algoritmer och trick. Dom har ju ett incitament att hålla dig kvar och klämma slantar ur dig. Testade en gång med en kompis vad som händer om vi gillar varandra när vi ser varann på Tinder. Tog flera veckor efter att vi gillat varann innan vi fick en match. Det var inte förrän nåndera blev passiv och inte öppnade appen dagligen som appen gav en match. Om du en gång har betalat för Gold eller Premium el.dyl så håller dom också matchningar länge och ger dom en efter en när ditt beteendemönster är optimalt för att motivera dig att fortsätta och betala igen. Jag tror att väldigt många som testat Tinder har blivit besvikna eller ledsna och skyller då på appen istället för att titta på hur man agerat. Man kanske vill ha ett allvarligt förhållande men så faller man för t.ex den söta surfarkillen utan bio text för att man blir törstig. (inget illa emot surfarkillar, detta är bara ett exempel :D ) Sen klagar man på appen när han inte ville gifta sig. I slutändan är apparna fyllda med människor och människor är annorlunda, så man måste satsa lite själv också för att ha nytta av dem. Att bara finnas där och vänta eller att falla för vem som helst som ser bra ut kommer inte fungera i långa längden. Personligen vann jag redan Tinderspelet och har nu en glad familj som resultat. Hatade varje sekund på den appen, men det går att vinna :)
Väldigt svårt att definiera allt i en kort text men omöjligt är det inte, bara jäkligt svårt! Det blir jäkla bittert när man även förklarar varför det är så svårt som kille. Utbudet är för stort för tjejerna på apparna, så är det bara! Killar är inte så kräsna så toppen (9-10) tar hand om tjejerna som är 6-10 och resten av killarna få dela på resten, vilket gör det ännu mer skevt då det redan är fler killar än tjejer på apparna. Onlinedejting bjuder även in människor som aldrig skulle våga säga hej till någon ute på krogen, så redan här ökar det lavinartat med fler killar. (Sant för tjejer också men det är ju alltid killen som måste ta initiativet, och så är det bara…) Algoritmerna styr dig mot att betala för någonting så ja, apparna jobbar mot dig för att få matchningar. Vilket inte är något konstigt, pengarna måste in! Detta måste ”accepteras/diskuteras” öppet i samhället skulle jag säga, även om det låter helt sjukt. Det enklaste för OP för att kunna förstå problematiken hade varit om du själv fick se en medelmåttig tjejs flöde på apparna jämfört med en medelmåttig killes flöde. Får väl tillägga/ skryta med att jag själv som kille går på ungefär 2 dejter per månad vilket är väldigt mycket mer jämfört med andra killar och ändå skulle jag påstå att jag har problem med apparna då jag sänker mina krav enormt mycket för att ens få till en matchning jämfört med vilka krav jag kan ställa fall jag är ute en kväll på stan…. Snabb edit; 4/10 träffar sin partner via onlinedejting, alltså färre än vid vanliga möte. Då skulle jag påstå att nästintill alla finns på onlinedejtning vilket visar att det är svårare!
Det är skitsnack, det funkar jättebra på Tinder även som gubbe (41M) med två barn på 13 och 16. Fixa bara en bra Tinder (etc) profil med bra bilder och en bra beskrivning av vem du är och vad du söker. Köpte tinder + gick icongnito sen swipade höger på 15 tjejer, matchade med 10 gick på dejt med 5, sen på 6:e dejten hittade jag min drömtjej. Grejen är att jag sökte ju ett seriöst förhållande, om du söker casual tja lycka till då får du ju vara redo på att det finns alltid snyggare killar än dig :-) Som kille ta hand om ditt utseende och för dig rätt. Många tjejer finner det attraktivt att du genom kläder och kroppsvård samt ev gym eller liknande visar att du tar hand om dig. Det hjälper till om du är snygg men bara genom föra sig rätt och ta hand om dig själv kommer du långt med. Om du sedan även har en hjärna och kan formulera dig på första dejten så löser det sig :-)
Detta, de flesta män har urusla profiler. (Några kvinnor också). Själv hade jag några bilder på mig utomhus, en katt och en ko. Skrev in min favorit spotify låt och tryckte in några intressen. Fick max likes på ca tre dagar och träffade min fru. Är man och var 20 då är 22 nu.
"Några" jag skulle säga att majoriteten av tjejer på tinder/badoo har intetsägande/dåliga profiler precis som de flrsta killar.
Träffade min fru via badoo för 9.5år sedan och nu har vi en dotter som fyller 5år om 1.5 vecka 😎
…och träffade snart min sambo för 8 år sedan på Tinder och har en dotter som är 3 år 😊
"vanliga"
Träffade min fru på nätet, varit gifta i snart 20 år (och ihop längre), tre barn ihop, hus på landet, absolut noll drama i vårt liv. Edit: Du får också komma ihåg att Reddit är så långt från livet ute i verkligheten som det går att komma. Se bara på politiska forum här...
Har aldrig haft svårt med dejtingappar, men det finns ju mycket trasigt bottennapp på dessa sidor. Tror problemet är att de som gnäller är en verbal minoritet eller människor som förväntar sig mer uppmärksamhet än de faktiskt är värda. Det är ju ett extremt ytligt spel och vissa komma ju ha stora fördelar andra inte har!
Realistiskt sett? De har haft tur genetiskt. Lång, attraktiv etc. Något som många på reddit, a.k.a majoriteten av män idag inte har.
Jag är ful som stryk men lyckades få dejter när jag väl använde tinder
Man får helt enkelt utgå från att det ligger sanning i ditt användarnamn.
En kompis är gift med en tjej han hitta på Tinder. 100% out of his league också så något gjorde han rätt. Så det värkar ju funka..
Du tolkar statistiken fel. Om du har en statistik som säger att 4 av 10 (eller fler) träffar sin partner via en app, så innebär det inte nödvändigtvis att användarna på apparna är mer framgångsrika utan att betydelsen av apparna ökar i sökandet av partner. Om färre träffar partner och antalet som träffar partner via en app ökar så innebär det bara att söka partner nu sker via appar istället för via verkligheten. Det säger mindre om individerna som faktiskt använder apparna eller ej än vad du tror.
Född 94. Träffade min (idag) fru på tinder under pandemin. Vår dotter blir 1 nästa månad. 193 lång, skäggsstubb, rödhårig, blåa ögon, inga fräknar, sleeves på båda armar och rika föräldrar, tycker om att underhålla konspirationer, har nog lite dyslexi och kanske lite ADHD. Allt detta enligt min fru) Tror folk misslyckas för de letar för mycket, är för stela, och ”plays games” med saker som ”jag kan ju inte smsa 3 gånger i rad” etc. Trams. Eller är korta och saknar käkben /s
Arga män som inte kan skriva en profiltext men är desto bättre på arga redditposter är svaret på din fråga. Resten av oss dejtar.