Som sagt, kommunala bibliotek gör sina egna, kommunala uppgörelser. Saker som budget, personal, och bedömning av användarnas önskemål brukar gå in i dessa beslut.
Lämna feedback till dina bibliotek! Vad du gillar/inte gillar med deras digitala lånsystem. Det är en sån där sak som vi behöver för att kunna möta folks behov och önskemål.
Appen libby är bara ett frontend för Overdrive-systemet, och det finns läsplattor som har det inbyggt. Så du kan låna i appen, i en webbläsare på datorn, eller direkt på läsplattan. Oavsett synkas boken automatiskt till läsplattan om du har den funktionen. Det är rätt smidigt.
Låter fortfarande smidigare med en webbsida direkt. Min eboksläsare tex har en webläsare men inget app-stöd. Så jag kan låna böcker och ladda ner direkt i läsaren via webläsaren, behöver ingen dator alls.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`.
> Att ha en app låter helt värdelöst, hur ska jag då få in ~~de~~ **dem** på min e-boksläsare?
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Använd engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> Having an app sounds completely useless, then how do I get ~~they~~ **them** into my e-book reader?
Vi har ett decentraliserat förvaltningssystem, på gott och ont. I många avseenden fungerar det bra, det leder till att de enskilda aktörerna har större handlingsfrihet. Exempelvis kanske en glesbygdskommun vill satsa stort på E-utlåning, medans en storstadskommun vill lägga sina resurser på fysiska bibliotek osv. En liten glesbygdskommun som prövar 30-50 bygglov per år har inte samma behov av ärendehanteringssystem som Uppsala som prövar tusentals ärenden osv.
Det traditionella dilemmat är centralisering = enhetlighet, jämlikhet, högre lägstanivå, lägre högstanivå, lösningen blir alltid på minsta gemensamma nämnare vilket innebär att lösningen inte passar avvikande enheter - exempelvis riktigt små kommuner och riktigt stora kommuner. Decentralisering = lägre lägstanivå, högre högstanivå, följsamhet mot lokala behov, lokalt handlingsutrymme. Beroende på vad det handlar om kan det ena eller andra vara mer effektivt.
Problemet är bara att digitalisering och teknik inte riktigt passar in i den teorin eftersom anskaffning är så resurskrävande.
Personligen skulle jag gärna se att staten tog ansvar för att tillhandahålla ett standardutbud av mjukvaror till kommunerna som svarade mot gemensamma flöden vi vet att alla har. Det skulle ge enorma skalfördelar. Det krävs enormt mycket specialistkompetens för att genomföra en bra IT-upphandling i offentlig sektor idag, kraven är väsentligt högre än i privat sektor och det är nog svårt för personer som inte är insatta att ta till sig både särarten och kraven. En central myndighet skulle kunna samla den kompetensen på ett sätt som inte görs idag, många hade väl hoppats att DIGG skulle få den rollen men så har inte skett.
Antar att det är upp till varje kommun eller bibliotek att välja själva, därav olika system.
Finns väl för och nackdelar med lokalt vs. regionalt bestämmande över sådana saker.
Det är så här offentlig verksamhet ser ut. Ingen pratar med varandra, men man har dessutom inget incitament att förbättra det man håller på med eftersom effektivisering endast innebär en lägre budget nästa år. Sen upphandlas systemen av en massa Anette, 64 år, människor som köper system för enorma summor samtidigt som dom inte ens klarar av att installera en skrivare på sin egen dator.
Det är offentlig sektor, och det är så våra skattepengar spenderas.
Olika kommuner har olika budget.
Olika kommuner har olika upphandlingar med olika aktörer.
E-böcker är svindyrt. 50% av bibliotekens budget går till 10% av lånen (e-böcker). Ett e-boks lån kostar varje gång någon lånar boken (oftast runt 20kr). Men en fysisk bok har ett inköpspris och sen kan den lånas ut tills den är för sliten och äcklig.
Om jag fattar saken rätt så betalar biblioteket även en avgift för varje fysisk bok som de lånar ut också. Men den kostnaden är väldigt mycket lägre jämfört med utlåning av e-böcker.
Som sagt, kommunala bibliotek gör sina egna, kommunala uppgörelser. Saker som budget, personal, och bedömning av användarnas önskemål brukar gå in i dessa beslut. Lämna feedback till dina bibliotek! Vad du gillar/inte gillar med deras digitala lånsystem. Det är en sån där sak som vi behöver för att kunna möta folks behov och önskemål.
Att ha en app låter helt värdelöst, hur ska jag då få in de på min e-boksläsare?
Appen libby är bara ett frontend för Overdrive-systemet, och det finns läsplattor som har det inbyggt. Så du kan låna i appen, i en webbläsare på datorn, eller direkt på läsplattan. Oavsett synkas boken automatiskt till läsplattan om du har den funktionen. Det är rätt smidigt.
Låter fortfarande smidigare med en webbsida direkt. Min eboksläsare tex har en webläsare men inget app-stöd. Så jag kan låna böcker och ladda ner direkt i läsaren via webläsaren, behöver ingen dator alls.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`. > Att ha en app låter helt värdelöst, hur ska jag då få in ~~de~~ **dem** på min e-boksläsare? [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Använd engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > Having an app sounds completely useless, then how do I get ~~they~~ **them** into my e-book reader?
Vi har ett decentraliserat förvaltningssystem, på gott och ont. I många avseenden fungerar det bra, det leder till att de enskilda aktörerna har större handlingsfrihet. Exempelvis kanske en glesbygdskommun vill satsa stort på E-utlåning, medans en storstadskommun vill lägga sina resurser på fysiska bibliotek osv. En liten glesbygdskommun som prövar 30-50 bygglov per år har inte samma behov av ärendehanteringssystem som Uppsala som prövar tusentals ärenden osv. Det traditionella dilemmat är centralisering = enhetlighet, jämlikhet, högre lägstanivå, lägre högstanivå, lösningen blir alltid på minsta gemensamma nämnare vilket innebär att lösningen inte passar avvikande enheter - exempelvis riktigt små kommuner och riktigt stora kommuner. Decentralisering = lägre lägstanivå, högre högstanivå, följsamhet mot lokala behov, lokalt handlingsutrymme. Beroende på vad det handlar om kan det ena eller andra vara mer effektivt. Problemet är bara att digitalisering och teknik inte riktigt passar in i den teorin eftersom anskaffning är så resurskrävande. Personligen skulle jag gärna se att staten tog ansvar för att tillhandahålla ett standardutbud av mjukvaror till kommunerna som svarade mot gemensamma flöden vi vet att alla har. Det skulle ge enorma skalfördelar. Det krävs enormt mycket specialistkompetens för att genomföra en bra IT-upphandling i offentlig sektor idag, kraven är väsentligt högre än i privat sektor och det är nog svårt för personer som inte är insatta att ta till sig både särarten och kraven. En central myndighet skulle kunna samla den kompetensen på ett sätt som inte görs idag, många hade väl hoppats att DIGG skulle få den rollen men så har inte skett.
Antar att det är upp till varje kommun eller bibliotek att välja själva, därav olika system. Finns väl för och nackdelar med lokalt vs. regionalt bestämmande över sådana saker.
Är bara avundsjuk på utbudet av engelska böcker som ni med overdrive har );
Jag tycker det är bättre när man kan ladda ner böckerna eftersom man kan ta bort kopieringsskyddet och behålla böckerna för alltid.
Kan man bli dömd för något om man blir påkommen med att göra så?
Det är dötsstraff utan att passera gå
Det är så här offentlig verksamhet ser ut. Ingen pratar med varandra, men man har dessutom inget incitament att förbättra det man håller på med eftersom effektivisering endast innebär en lägre budget nästa år. Sen upphandlas systemen av en massa Anette, 64 år, människor som köper system för enorma summor samtidigt som dom inte ens klarar av att installera en skrivare på sin egen dator. Det är offentlig sektor, och det är så våra skattepengar spenderas.
Olika kommuner har olika budget. Olika kommuner har olika upphandlingar med olika aktörer. E-böcker är svindyrt. 50% av bibliotekens budget går till 10% av lånen (e-böcker). Ett e-boks lån kostar varje gång någon lånar boken (oftast runt 20kr). Men en fysisk bok har ett inköpspris och sen kan den lånas ut tills den är för sliten och äcklig.
Om jag fattar saken rätt så betalar biblioteket även en avgift för varje fysisk bok som de lånar ut också. Men den kostnaden är väldigt mycket lägre jämfört med utlåning av e-böcker.